| Subcribe via RSS

Gangster Squad av J

oktober 2nd, 2017 | Postad i Action, Drama, Film

gangster-squadÅret är 1949. Platsen, Los Angeles. Gangstern Mickey Cohen (Sean Penn) har ett järngrepp om staden och har för avsikt att kontrollera all kriminell aktivitet i delstaten. Han har köpt både lokala domare och poliser och ingen är villig att varken tjalla på honom eller vittna mot honom – alla förutom polisassistent John O’Mara (Josh Brolin), en före detta Andra Världskriget soldat vars mål är att slå sig ned med sin familj i ett lugnt Los Angeles. Polischefen William Parker (Nick Nolte) bestämmer sig för att sätta ihop en specialstyrka vars uppdrag kommer att bli att störta Cohen och väljer således O’Mara att leda styrkan.

Gangster Squad skulle egentligen haft premiär den 7 September 2012, men efter bioskjutningen i Aurora, Colorado den 20 Juli 2012, då tolv personer dödades och över sjuttio personer skadades under premiären av The Dark Knight Rises, flyttades premiären av Gangster Squad fram till den 11 Januari 2013 då filmen hade en scen där fyra gangsters sköt med maskingevär igenom en bioduk in i en fullsatt biosalong. Filmen kallades tillbaka för omskrivningar av manus och omtagningar. Med det sagt…

Gangster Squad är en film jag har haft ett ganska bra tag men som jag inte haft någon lust att se av någon anledning. Nu när jag äntligen har sett den så inser jag vilken total idiot jag har varit då filmen visade sig falla precis i min smak. Gangster Squad är en våldsam actionfilm – med stora drag av drama – inspirerad av tidningsartiklar om verkliga händelser. Filmen är välspelad, fläckvis spännande och väldigt underhållande, vilket jag blev lite förvånad över då gangsterfilmer överlag inte riktigt tilltalar mig personligen.

Hur som, Gangster Squad är en bra film överlag och jag gillar den skarpt. Rekommenderas.

No Comments

American Ultra av J

oktober 2nd, 2017 | Postad i Action, Film, Komedi

american-ultraMike (Jesse Eisenberg) är en småstadsstoner som lever ett ganska bekymmersfritt liv med sin flickvän Phoebe (Kristen Stewart). Han spenderar större delen av sin tid på att röka på, rita ett seriealbum om en superhjälte apa och jobba i den lokala matvarubutiken. Det Mike inte vet om är att han har blivit en måltavla för CIA efter ett misslyckat försök att åka till Hawaii med Phoebe då han anses vara en fara för landets säkerhet efter att ha medverkat i ett av deras topphemliga projekt – vilket han inte heller vet om. Efter att ha fått sina vilande kunskaper aktiverade av sin före detta tränare, agent Lasseter (Connie Britton) förvandlas den annars så lugna latmasken till ett dödligt vapen och måste nu använda sig av sina nyfunna förmågor för att rädda både sig själv och sin flickvän från de misslyckade testobjekt, från samma projekt, som CIA har skickat efter honom.

Den amerikansk-schweiziska samproduktionen American Ultra är en stoner-komedi i grund och botten men involverar även en hel del action – och en nypa drama inklämt i mixen. Filmen är dessutom överraskande våldsam för att vara en stoner-komedi, vilket definitivt höjer betyget hos mig. Men medan filmens action levererar bättre än vad jag hade förväntat mig så faller humorn lite platt till och från. Ibland slänger jag bak huvudet och lägger av ett gapflabb, medan andra gånger skakar jag bara på huvudet och suckar. Droghumorn är så pass uttjatad vid det här laget att det är förvånansvärt att filmmakare fortfarande försöker med den typen av humor då den oftast slår fel hos publiken nu för tiden.

Speltiden på strax över nittio minuter springer iväg utan några som helst problem och jag hade aldrig tråkigt under filmens gång, så även om filmen inte är felfri så levererar den tillräckligt med underhållning för att jag ska ge den en rekommendation.

No Comments

Driftwood av J

september 29th, 2017 | Postad i Film, Skräck/Rysare, Thriller

DriftwoodNedtyngd av skuld efter sin rockstjärnebroders bortgång blir sextonåringen David Forrester (Raviv Ullman) besatt av döden, vilket leder till att hans vilseleda föräldrar skickar iväg honom till Driftwood – ett läger drivet av den sadistiske Captain Doug Kennedy (Dallas Page) där plågade och misskötsamma ungdomar placeras för attitydanpassning. Väl där börjar David att bli hemsökt av mystiska syner och hallucinationer kopplade till en tidigare intagen pojke som sägs ha försvunnit under mystiska omständigheter. David inser snart att svaret på gåtan han står inför kanske är den enda utvägen för honom själv…

Driftwood är en film jag troligen inte hade sett om det inte vore för att en nära vän till mig ville se om den tillsammans med mig, vilket hade varit synd då filmen är riktigt bra. Skådespelarna är bra och makeupen som använts är jäkligt snygg, men jag tycker samtidigt att filmens paranormala och övernaturliga delar känns väldigt påklistrade – att de är där bara för att vara där, liksom. Filmen hade klarat sig finfint utan de övernaturliga vinklarna och hade kunnat varit ett gripande thriller-drama om ett ungdomsfängelse där de intagna behandlas som ren skit och att i slutändan gör de intagna revolt mot ledningen. Eller nåt. Personligen hade jag nog faktiskt gett ett ännu högre betyg än vad jag redan ger filmen om de valt att gå den vägen, men det gjorde de inte…

Hur som helst är Driftwood lite av en hidden gem. Det är inget mästerverk, men den fängslar under de nittio minuter den rullar på under och den blir aldrig tråkig. Rekommenderas.

No Comments

The Sleeper av J

september 25th, 2017 | Postad i Film, Skräck/Rysare

The Sleeper1981. I samband med att tjejerna vid Alpha Gamma Theta föreningen ska ha fest för att bekanta sig med de senaste ansökande till föreningen börjar de motta underliga samtal, ovetandes att en psykotisk galning har satt siktet på dem som sina nästa offer…

The Sleeper är en slasherfilm från 2012 som är en tydlig hyllning till 80-talets slasherfilmer. Det märks lång väg att personerna bakom filmen är slasherfans (att filmen i stort sett har tagit handlingen från Black Christmas är ett av alla tecken på det) och även om jag inte tycker att den når hela vägen med det den försöker göra så är det ändå en underhållande (och våldsam) slasherfilm.

Effektmässigt brister filmen lite grann och man ser att det knappast fanns några miljonbelopp i budgeten. Bästa exemplet på det är troligtvis ett avhugget huvud som inte ens liknar skådespelerskan som det ska likna (vilket ökar cheese-faktorn på filmen, men ändå). Jaktscenen i slutet på filmen är helt okej, men slutstriden blir ett enda stort antiklimax tack vare att den är över innan man hinner blinka.

Jag har inte så mycket mer att klaga på egentligen när det kommer till The Sleeper. Visst är den bristfällig och den når inte riktigt ända fram till vad den försöker att göra, men jag gillar den ändå. Jag ger den en försiktig rekommendation.

No Comments

Jackhammer av J

september 24th, 2017 | Postad i Film, Skräck/Rysare

JackhammerJack Magnus (Aaron Gaffey) var en framgångsrik affärsman som på sidan av knarkade i hemlighet med sin bästa vän Mike (Kyle Yaskin). När så Mike slutligen överdoserar kraftigt flyr Jack i panik och lämnar Mike för döden. Fylld med skuldkänslor över att ha lämnat sin vän djupdyker Jack ner i drogerna och blir slutligen en fullfjädrad narkoman.

Ett år senare står han i skuld till en knarklangare som har fått nog av att vänta på pengarna. Langaren injicerar Jack med en cocktail av diverse olika droger som är menad att döda honom men som istället gör honom starkare och ännu mer paranoid än vad han redan är. I tron om att alla är ute efter honom bestämmer sig Jack således att försvara sig – med en bergborrmaskin.

Jackhammer – alternativt The Jackhammer Massacre – är en lågbudget slasher från 2004 som är föga intressant. Den enda karaktären man som tittare egentligen får veta något om är Jack, vilket hade fungerat om man överhuvudtaget hade kunnat bry sig i honom och hans livsöde. Konceptet är beprövat förr i andra slasherfilmer, så som Maniac och Silent Night, Deadly Night, där man får följa mördaren istället för en grupp med blivande offer – och konceptet fungerade i de filmerna då man brydde sig i karaktären man fick följa.

Skådespelet är inte speciellt bra men fungerar för den här typen av film. Effekterna ser förvånansvärt hyfsade ut för en lågbudget slasherfilm från 2004. Filmens största problem ligger alltså inte i skådespelare eller effekter (även om bäggedera knappast ligger i toppskiktet när det kommer till filmer), utan i manuset. Filmen har ett fungerande koncept men tack vare uselt manusförfattande fallerar hela filmen och efter ungefär halva filmens speltid tappade jag intresset, även om det var då filmen började röra på sig.

Jackhammer är inte en bra film och även om man som jag tycker om slasherfilmer är det här bara bortkastad tid. Skippa.

No Comments

Student Bodies av J

september 20th, 2017 | Postad i Film, Komedi

Student BodiesInte nog med att eleverna vid Lamab High tvingas bli undervisade av sina minst sagt knepiga lärare, de står nu även inför hotet att bli dödade på de mest bisarra sätt av en galen seriemördare med extremt tung andning som har satt siktet på alla sexsvultna ungdomar på skolan. Allt eftersom studenternas kroppar staplas på hög börjar mönstereleven och oskulden Toby (Kristen Riter) att försöka lösa mysteriet – bara för att själv bli misstänkt! Kommer hon att överleva eller bli ytterligare ett offer för ”The Breather”?

Student Bodies är en spoof från 1981 med fokus på att driva med slasherfilmer – vilket fungerar ganska bra. Jag hade föreställt mig att Student Bodies skulle ligga på samma nivå av galenskap som exempelvis Airplane! och The Naked Gun, där skämten haglar över tittaren och man sitter och flabbar så tårarna sprutar åt alla håll – men icke. Student Bodies är på sätt och vis lika löjlig (om inte mer) som Airplane! och The Naked Gun, men skämten håller inte riktigt lika långt som i de filmerna och även om jag skrattar så blir det aldrig så pass roligt att jag får ont i magmusklerna av det. Med det sagt menar jag alltså att när Student Bodies är kul så är den verkligen det, men att en del skämt inte riktigt når hela vägen fram.

Hur som helst var det kul att äntligen se den legendariska Student Bodies som jag hört en hel del om. Jag ger filmen en lite försiktig rekommendation – i alla fall till fans av slasherfilmer som vill se något lite lättsammare.

No Comments

After Porn Ends 2 av J

september 19th, 2017 | Postad i Dokumentär

After Porn Ends 2After Porn Ends 2 är i stort sett samma dokumentär som sin föregångare, fast med andra ex-porrstjärnor som intervjuas så klart. Jag skulle dock säga att den här andra dokumentären faktiskt är snäppet mer intressant, mycket tack vare de tragiska livsödena flera av de intervjuade har genomgått till skillnad från dem i föregående dokumentär.

Det finns inte så där jättemycket mer att tillägga egentligen… eller, möjligen att Brittany Andrews troligen var den som var mest underhållande att höra och se i dokumentären då hon spontant började garva mitt i meningar och verkar faktiskt överlag vara en skön äldre dam – no pun intended. Om jag skulle rekommendera någon av de här dokumentärerna blir det utan tvekan den här. Även om jag kan känna att det är fel att gotta ner sig i tragiska livsöden så är det sådana som är intressanta att höra om – tyvärr. Så, jag ger i alla fall den här dokumentären en tumme upp och en liten försiktig rekommendation.

No Comments

After Porn Ends av J

september 19th, 2017 | Postad i Dokumentär

After Porn EndsAfter Porn Ends är en dokumentär där en handfull ex-porrstjärnor och personer involverade i porrbranschen blir intervjuade där de berättar hur de tog sig in i branschen, hur de upplevde den, hur de tog sig ur den och vart de stod när dokumentären spelades in.

Jag skulle säga att det här är en ganska intressant dokumentär. Det är intressant att höra vad de som varit involverade i branschen har att säga och personligen kan jag tycka att såna här dokumentärer skulle behövas uppmärksammas mer. Anledningen till att jag tycker så är för att det är väldigt, väldigt många som har en riktigt vidrig människosyn gentemot dem som involverar sig i porrbranschen. Det bästa exemplet var nog när Bree Olson talade ut i pressen om hennes liv efter porren, hur hon blev nekad jobb och frystes ut på grund av hennes val att medverka i pornografi. Intervjun laddades upp på youtube och många andra sidor och väldigt många av kommentarerna som jag orkade läsa mig igenom bestod av ”Så går det när man ger sig in i porren, jävla hora” och ”Man kan inte ha respekt för någon som knullat på film, hon kommer få jobba hårt för att tjäna tillbaka sin respekt” och liknande vidriga kommentarer. Jag vet att det troligtvis var många troll som skrev, men å andra sidan var det många trådar där man klart och tydligt kunde utläsa att den som argumenterade för att Bree fick skylla sig själv för hur samhället behandlade henne verkligen menade det denne skrev. Personligen begriper jag inte hur fan man kan ha en sådan syn på en människa.

Hur som helst tycker jag att det var intressant att höra vad dessa ex-porraktörer hade att säga om branschen och hur de har gått vidare, för att inte tala om hur deras liv har påverkats av att de medverkat i pornografiska verk. Det är den här typen av intervjuer och dokumentärer som hade behövts uppmärksammas mer i debatten om porr då den påvisar hur verkligheten ser – eller har sett – ut för vissa människor.

No Comments

It (2017) av J

september 17th, 2017 | Postad i Drama, Film, Skräck/Rysare

It (2017)Sommaren 1989. Barnen i den lilla sömniga småstaden Derry, Maine har börjat försvinna spårlöst och de vuxna verkar stå handfallna inför de mystiska försvinnandena. Till den grad att ingen verkar bry sig – eller orkar bry sig…

Efter att ha förts samman tack vare att de alla är utstötta och mobbade formar sju stycken ungdomar ”The Losers’ Club”, en klubb enbart för dem där de står upp för varandra. Men de har samtidigt någonting mer gemensamt som för dem samman ännu mer. De har alla varit med om skrämmande och mystiska händelser på sistone där alla har en gemensam nämnare; ett ondskefullt väsen som förverkligar deras innersta rädslor och som tar formen av Pennywise (Bill Skarsgård), den dansande clownen…

En av årets mest hypade filmer måste väl ändå vara rebooten av It – eller Det som den heter i Sverige. Jag menar, vart man än har vänt sig det senaste året har man kunnat beskåda reklam, artiklar och diskussioner om den. Jag själv brukar vara extremt skeptisk när det gäller hypade filmer och brukar i regel undvika att göra ett biobesök av den enkla anledningen att hypade filmer i mångt och mycket brukar visa sig vara mediokra eller rent av usla. Rebooten av It var inget undantag, jag var väldigt skeptisk till hur den skulle vara innan jag hade sett den då jag håller miniserien från 1990 med Tim Curry i rollen som Pennywise väldigt kär – antagligen mest för att det var en av de första (om inte DEN första) skräckrelaterade produktionen för vuxna jag såg i mina barndomsår. Hur som helst visade sig min skepsis vara obefogad…

Rebooten av It var – som du antagligen redan vet eller kan lista ut själv av det jag skrivit här ovanför – riktigt jävla bra. Istället för att göra precis samma sak som miniserien från 1990 behandlar den här rebooten sitt källmaterial – Stephen King’s roman that is – på ett betydligt mörkare och mer ruskigt sätt. Bill Skarsgård är perfekt som Pennywise och karaktären porträtteras på ett betydligt mörkare och mer ondskefullt (för att inte tala om creepy) sätt här än i miniserien. Hur mycket jag än älskar den cheesiga (men ändå briljanta) prestationen av Tim Curry i miniserien så föredrar jag nog faktiskt Skarsgård i rollen. Ungarna som medverkar gör även de imponerande insatser och det är ganska svårt att inte fatta tycke om gruppen av karaktärer som står inför hotet från Pennywise.

Trots en speltid på 2 timmar och 15 minuter (som kommer bli en kvart längre när extended utgåvan släpps i början på nästa år) så blir filmen aldrig tråkig. Det händer hela tiden någonting som får storyn att gå framåt på ett eller annat sätt. Filmen har dessutom överhanden när det kommer till vad de kunde visa här mot vad de kunde visa i miniserien. Att miniserien var ganska mild i sitt våld och gore är ganska förståeligt; året var 1990 och den skulle visas på amerikansk TV – vilket säger allt. Filmen visar inte avsevärt mycket mer våld eller gore, men den är helt klart mer grafisk än miniserien.

Som sagt var jag skeptisk till den här rebooten men blev alltså motbevisad, dock verkar det finnas de som fortfarande håller hårt i miniserien och menar på att den här rebooten är både onödig och dålig. Exempelvis har jag läst klagomål om att CGI används här och att filmen borde ha följt miniserien mer än vad den gör.

Jag kan förstå om folk håller miniserien kär, dels för att det är nog en av de mest ikoniska produktionerna i skräckgenren i semimodern tid och dels för att den troligen är upphov till många sömnlösa och mardrömsfyllda barndomsnätter, men jag tycker samtidigt att folk borde ta och inse att året är 2017, inte 1990. Praktiska effekter brukar se bättre ut allt eftersom en film åldras, ja, men CGI är här för att stanna. Dessutom hade vissa saker i den här filmen inte kunnat genomföras utan CGI, så varför ens lägga ner energin på att gnälla om en sån sak?

Och vadå inte följer miniserien? Både miniserien och filmen är baserad på en bok, så varför skulle filmen behöva följa i miniseriens fotspår då den inte är 100% trogen boken? Jag har inte läst boken själv – skamligt nog – men det finns jämförelsevideos på youtube där de jämför boken mot miniserien och skillnaderna är ganska många. Sen om den här rebooten är mer trogen boken eller inte har jag ingen aning om, men jag misstänker att så är fallet. Det jag vill ha sagt är att ibland kan nya filmer som har kopplingar till äldre filmer (eller som i det här fallet, produktioner) vara jävligt bra och att man ibland skulle behöva ta av sig nostalgi-glasögonen och inse att allt nytt är inte dåligt – eller sämre än sin föregångare. Andra bra exempel på det är ju John Carpenter’s The Thing och Zack Snyder’s Dawn Of The Dead som bägge är remakes, men som båda är bra filmer i sig.

Hur som helst tycker jag att rebooten av It var en förbannat bra film och ger den en rekommendation. Nog störde jag mig på en och annan smågrej som inträffade i filmen, men de har så minimal betydelse för filmen i helhet att jag inte ens tänker ta upp dem i den här texten. Nu ska jag invänta extended utgåvan av filmen och även den andra och sista delen av It – när nu den kommer…

Läs gärna min recension av It miniserien också.

No Comments

Resident Evil: Vendetta av J

september 3rd, 2017 | Postad i Action, Film, Skräck/Rysare, Tecknat/CGI

Resident Evil - VendettaFyra månader efter att ett tillslag mot den globala vapenhandlaren Glenn Arias (John DeMita‘s röst) i den mexikanska staten Querétaro gått åt skogen släpps ett nytt sorts zombie virus – Animality Virus (A-Virus) – ut i ett universitetslaboratorie i Chicago med endast en överlevande som resultat; ex-S.T.A.R.S-medlemmen och universitetsprofessorn Rebecca Chambers (Erin Cahill‘s röst), som genomfört omfattande forskning på det nya viruset.

BSAA-agenten Chris Redfield (Kevin Dorman‘s röst), som var den enda överlevande vid tillslaget mot Arias, söker tillsammans med Rebecca upp Leon S. Kennedy (Matthew Mercer‘s röst) för att få hjälp att spåra och stoppa Arias – vilket kommer bli lättare sagt än gjort…

Först och främst vill jag säga att jag fucking älskar de två första animerade Resident Evil filmerna, Degeneration och Damnation. Som ett fan (och samlare) av franchisén kan jag inte göra annat. Det är actionpackade filmer som fyller ut spelseriens berättelse på ett snyggt och troget sätt samtidigt som de är sjukt underhållande. Så när en tredje animerad film annonserades ut i samband med Resident Evil 7: Biohazard kunde jag inte annat än att bli exalterad. Men, redan en månad innan dess release i Sverige fick jag höra av en bekant från utlandet att den senaste animerade Resident Evil filmen var den svagaste av de tre…

Jag har bara en sak att säga om det; bullshit! Resident Evil: Vendetta är en extremt snyggt animerad actionfilm som håller tempot uppe under större delen av dess speltid. Filmen har några små problem här och där (exempelvis är filmen ganska förutsägbar och ett rent animationsfel syns till med Leon’s hår som aldrig flyttar sig oavsett vilka rörelser han gör), men det är ingenting filmen egentligen lider av. Jag störde mig åtminstone inte på det utan satt som fastnaglad i fotöljen under min titt av filmen. Jag förväntade mig och ville ha popcornaction och det var precis det jag fick.

Resident Evil: Vendetta är inte en perfekt film men den underhåller jävligt bra, även om jag skulle tro att personer som inte är bekanta med spelserien kommer ha det svårare att hänga med i dess story då filmen (likt sina föregångare) är gjord för fans av franchisén. Hur som helst älskar jag den och ger den således en rekommendation.

Sugen på mer läsning? Varför inte kolla in någon av dessa recensioner då?
Mina recensioner av Degeneration och Damnation
Mina recensioner av live action Resident Evil 1, 2, 3, 4, 5 och 6
H’s recensioner av Degeneration, Damnation och live action Resident Evil 4

No Comments

  • Arkivet

  • Senaste kommentarer

  • Tag cloud