| Subcribe via RSS

Trassel av H

februari 25th, 2011 | Postad i Barn/Familj, Film, Komedi, Musik, Tecknat/CGI

Disneys senaste är en 3D-rulle om Rapunzel, löst baserad på bröderna Grimms folksaga med samma namn. En trollpacka (jag gillar det ordet, ”trollpacka”) använder en magisk blomma för att hålla sig ung. När kungarikets drottning ligger för döden i barnsäng skickas riddare ut för att hitta den magiska blomman. De lyckas hitta trollpackans blomma och använder den för att rädda drottningen. Trollpackan mister blomman, men magin går över till kungaparets dottern Rapunzels hår och trollpackan (trollpackan, trollpackan) snattar dottern. Hon låser in henne i ett torn för att använda håret till att föryngra sig, enligt tidigare förfarande med blomman.

18 år senare sitter dottern med superjätteextremlångt hår uppe i tornet och undrar hur världen utanför ser ut. Samtidigt får vi följa småtjuven Flynn som tillsammans med två andra skurkar stjäl en kunglig tiara. Flynn blir jagad men lyckas komma undan samtidigt som han hittar till Rapunzels torn. Hon gömmer tiaran och vägrar att lämna tillbaka den innan Flynn har tagit med henne ut i världen.

Kul film med några föredömligt korta sånger, bra humor och spännande actionscener som är ganska 3D-anpassade. En av de bättre Disney-filmerna de senaste 20 åren.

1 Comment

Little Shop Of Horrors (1986) av H

juli 29th, 2010 | Postad i Film, Komedi, Musik

Som ung såg jag filmen Little Shop Of Horrors ett par gånger. Jag tänkte se om den, så jag tankade hem en HD-version för skojs skull. Helvete, vilken tråkig film. Filmens stora problem är att den är en klassisk musikal, med utdragna sånger som för handlingen väldigt lite framåt. Filmens nästan exakta problem är de tre svarta tjejerna som stryker runt med töntiga repliker och totalt överflödiga sånger.

Filmens första kvart används till att etablera att det finns en blombutik. En snabb dialogscen följer, och sedan ännu en sång om hur hårt det är att vara fattig. Blomman introduceras. Sånger följer om kärlek och misär. Sen kommer filmens absoluta höjdpunkt: Steve Martin sjunger om att vara tandläkare. Fortfarande två av de bästa minuterna i en musikal någonsin.

Sen… sen stängde jag av. Jag minns rätt mycket av filmens dialog så jag måste ha sett filmen flera gånger när jag var yngre, eller var det så att jag mest snabbspolade mellan de bra bitarna? Nåja, det här var nog sista gången i alla fall. Förutom kanske nåt framtida infall av ”Dentist!” och Bill Murrays scen.

Intressant fakta: Filmens originalslut var helt annorlunda. Rick Moranis och Audrey dör, och plantan växer till enorm storlek och äter upp staden. Testpubliken hatade slutet, och det ändrades till det vi har nu. Originalslutet fanns att se på den första DVD:n som släpptes (26 minuter långt!) men producenten visade sig ha rättigheterna till filmstycket och utgåvan drogs in. Denna utgåva kostar dig nu 1000-1500 kr på eBay.

No Comments

Eleganten Från Vidderna – Filmen om Eddie Meduza av H

mars 20th, 2010 | Postad i Dokumentär, Film, Musik

Min recension av denna DVD kan du läsa på DVDKritik:

Eleganten Från Vidderna – Filmen om Eddie Meduza

No Comments

Prinsessan Och Grodan av H

januari 17th, 2010 | Postad i Barn/Familj, Film, Musik, Tecknat/CGI

Nya Disneyrullen läcker ut på nätet, jag tankar och ser.

Fattiga flickan Tiana växer upp i New Orleans med en dröm att starta en restaurang som hennes pappa alltid ville. Hennes vän, den rika och bortskämda Charlotte, drömmer om att gifta sig med en prins. Som tur är kommer en prins till staden, fast det prins Naveen inte berättar är att han är utfattig. Han är dessutom en riktig lycksökare, och ser fram emot att gifta sig rikt med Charlotte. Naveen och hans medhjälpare hamnar dock i slang med voodoomästaren Facilier, som i sin egen jakt på rikedomar förvandlar dem…

Medelrolig film, lite för mycket sång (speciellt i mitten av filmen då de kommer alldeles för tätt inpå varandra) men skönt att se Disney använda sig av mycket handtecknade bakgrunder och få datorgenererade effekter.

No Comments

South Park: Bigger, Longer & Uncut (Blu-Ray) av H

oktober 14th, 2009 | Postad i Film, Komedi, Musik, Tecknat/CGI

South Park Bigger Longer UncutNär South Park-filmen kom 1999 så var vi lyckliga. TV-serien hade blott gått i två säsonger, och enda sättet att se serien var att tanka hem usla RealVideo-versioner, men vi såg det ändå, om och om igen. Vi trodde aldrig att filmen ens skulle visas i Sverige, och när vi lyckades tanka hem en screener var lyckan fulländad och vi såg filmen, om och om igen. När filmen ändå kom på bio gick vi på premiären och sjöng med i alla låtarna, till de andra tre besökarnas förtret. Sen såg vi filmen igen på bio någon dag senare. Fast vi hade filmen hemma alltså.

När jag sen köpte filmen på DVD så hade jag väl sett den 10-15 gånger redan. Man kan säga att jag sett sönder filmen. Jag började tappa intresset för filmen ungefär 15 minuter in, där Mr Mackey börjar sjunga It’s Easy, Mmmkay?. Jag såg första kvarten några gånger till, men jag har inte sett ens på det de senaste 6-7 åren.

Nyss släpptes filmen på Blu-Ray, nu med ett nytt kommentarsspår med Matt Stone och Trey Parker, och det lät ju intressant så den köpte jag. Jag gick direkt på kommentarsspåret utan att passera Gå. De öppnar med att säga ”det är tio år sen vi gjorde filmen, vi har gjort 150 tv-avsnitt sedan dess, och vi minns faktiskt nästan ingenting”. Det är ju en bra början.

Runt en halvtimme in så medger de att de kommer på nåt mer att säga, så de börjar ta in diverse folk som befinner sig i huset som var med och gjorde filmen, men det sägs ändå inte så värst mycket. Totalt sett får man lite intressant information, men för det mesta är det inget man inte kan läsa på t.ex. IMDb. Censurspektaklet man hörde så mycket om runt filmen verkar vara helt begränsat till sheisse-scenen och att originaltiteln ”All hell breaks loose” stoppades för att ordet ”hell” inte får vara med i titeln på en tecknad film.

Kvalitetsmässigt är blurayen helt okej. Bilden är ren och fin, men på grund av den enklare tekniken de använde då är den långt ifrån lika skarp som t.ex. säsong 12 var i HD. Man kan också se en lätt telecine-wobble ibland. Ljudet är finfint, och den Kanada-franska och spanska dubben har – till skillnad från den Europa-franska dubben – även sångerna översatta. Lite underhållande att lyssna på.

Det övriga extramaterialet är som på den gamla DVD:n, dvs videon till What Would Brian Boitano Do? med DVDA (i 480i) och tre trailers (i HD). Jag finner bluray-utgåvan av South Park-filmen sålunda vara godkänd, men inte vad den kunde varit med ett mycket mer intressant kommentarsspår. Omslaget är rätt fult också.

No Comments

Tougher Than Leather av H

juli 26th, 2009 | Postad i Action, Film, Musik

tougher_than_leather1988 fick Rick Rubin den ljusa idén att göra en film i samband med Run DMCs nya album. Med en budget på nästan en krona, och några rader nerskrivna på en servett som manus, gick man ut och filmade Tougher Than Leather. Inte helt oväntat har Rubin aldrig skrivit eller regisserat något mer.

DMC kommer ut ur fängelset – vad han gjort för att hamna där vet jag inte, och det har inte heller nån som helst bäring på resten av filmen. Deras manager lyckas få dem och Beastie Boys signade till ett skivbolag som drivs av Vic (Rick Rubin). Dock är skivbolaget en front för att tvätta knarkpengar.

När Vic skjuter en kumpan som stulit råkar Run DMCs roadie Ray kliva in, och blir även han skjuten. Det hela arrangeras att se ut som en droguppgörelse, och nu måste Run, DMC och Jay få tag i Vic och upprätta Rays rykte.

Jag hade hört att den här filmen skulle vara usel, och det är den. Skådespeleriet varierar från helt okej till helt värdelöst, och manuset har visserligen en godkänd story men hantverket är bara så jävla kasst. Mestadels framstår Run, DMC och Jay som socialt handikappade och lätt störda (och Beastie Boys kraftigt så). Den är tråkigt filmad, slappt redigerad, töntig och har allt för många scener och klipp som känns totalt överflödiga.

Jag sitter mest och suckar filmen genom. Inte ens om du gillar Run DMCs musik är det någon mening med att se filmen, eftersom de ändå bara kör lite låtar playback. Den enda kuriosan här är väl egentligen att Beastie Boys uppträder med låten Desperado, som aldrig givits ut.

No Comments

Grease 2 av H

maj 24th, 2009 | Postad i Film, Musik

grease-2Fyra år efter jättesuccén med ettan gjorde man en uppföljare som först skulle heta Son Of Grease, av nån underlig anledning. Men så valde man istället den mer logiska men tråkiga titeln Grease 2. Det var tänkt att man skulle göra tre filmer och en tv-serie, men eftersom tvåan floppade stenhårt så blev det inget med det. Tack.

Sandys kusin Michael flyttar till USA och börjar på samma skola. Michael blir betuttad i Pink Ladies-ledaren Michelle Pfeiffer, och inser att han måste bli en MC-åkande ball kille för att bli en T-Bird för att i slutändan få tjejen. Under tiden sjungs det låtar.

Det största problemet med Grease 2 är egentligen låtarna. I den första filmen för ofta låtarna handlingen vidare, eller fördjupar en situation eller karaktärer – eller är bara bra låtar helt enkelt. Uppföljarens fantasilöshet saknar nästan gränser. Man öppnar med ”Nu börjar vi skolan igen”, följer upp med ”Nu ska vi spela bowling” (med exakt varenda simpel double entendre du kan tänka dig) och så vidare.

Utan låtarna är det bara en simpel tonårsrulle utan överraskningar. Med låtarna är filmen är gräslig på alla sätt och vis, och jag önskar jag hade nåt positivt att säga om den. Jag kommer inte på nåt.

2 Comments

Grease (Blu-Ray) av H

maj 17th, 2009 | Postad i Film, Musik

grease-bd-frontVissa saker skäms jag bara inte för. T.ex. att jag gillar Grease. Det är inte så att jag älskar filmen totalt och tycker den är felfri – men den är bra nog för att köpas på Blu-Ray. Den har stunder som känns överflödiga, men det kan också bero på att jag sett den några gånger för mycket.

Jag skippar storyn och så vidare, för känner ni inte till den här rullen så bor ni förmodligen under en fastruttnad sten på en åker och bryr er inte ändå. Istället fokuserar jag på denna nya, fina Rockin´Edition som nyss spelats på alldeles för hög volym i vardagsrummet.

Bilden är toppen. Glöm de tidigare versioner du sett, även 25th Anniversary-utgåvan som släpptes med stort hallaballo för några år sen. Borta är all onödig grynighet, och färg och kontrast är på topp. Skärpan är väl så god den kan bli – det är ju ingen högbudgetrulle direkt. Måste jag klaga (och det måste man ju) så är det på att man vid ett fåtal tillfällen faktiskt ser när man går mellan olika klipp. Ni vet, första rutan efter ett klipp ligger lite snett. Typ.

Ljudet är okej. Jag förväntade mig inte nån fantastisk surround-ljudbild av den här filmen, men jag är ändå besviken över att man mestadels förlitat sig på lite reverb i bakhögtalarna i låtarna. Basen verkar ingen haft nån direkt koll på heller. Den är ofta ganska inaktiv, förutom några få bastoner här och där och några enstaka burnouts med nån bil som ligger mycket högre än allt annat. Allt låter klart och tydligt, men det blir tradigt att höja och sänka volymen när man vill njuta av låtarna men slippa få replikerna skrikna in i öronen.

Extramaterialet verkar till en början väldigt extensivt, men består till stor del av upprepanden av typen ”vi trodde aldrig att filmen skulle bli så populär”. Dock får vi veta en hel del om castingen och dess skillnad mot Broadwaymusikalen filmen är baserad på. Det tidigare nämnda 25-årsjubileumet visas, där John och Olivia klev upp på scenen och sjöng några låtar. Olivia verkar överlycklig, men John ser mest ut som han skäms lite grann och är lite skranglig i både text och sångröst. Kommentarspåret har jag inte lyssnat på. Kortfattat: Bra extramaterial, som dras ner av klyschiga intervjuklipp.

Paramounts Blu-Ray är i mitt tycke oklanderlig. Vi möts direkt av ett språkval, och när jag väl valt svenska där, så är allt svensktextat utan att jag behöver göra nåt mer. Menyerna är lätthanterade och okomplicerade. Små detaljer höjer betyget, som t.ex. att en liten rosa tidslinje dyker upp när man trycker på pause. Något som stört mig vid tidigare TV-visningar av Grease är att man inte översatt sångtexterna – helt vansinnigt med tanke på att halva handlingen utspelar sig där! Denna Blu-Ray håller dock inte på med sådana dumheter, utan översätter till och med titellåten! Paramount, I like you. Jag förlåter er de fula, fyrspråkiga omslagen med världens minsta extramaterialsrutor (även om ni borde skärpa er på just den biten. Det är liksom er salespoint mot nerladdningen).

No Comments

Dr. Horrible’s Sing-Along Blog av H

december 29th, 2008 | Postad i Komedi, Musik, TV

dr-horribles-sing-along-blogDr. Horrible ska ta över världen. Han vill gå med i The Evil League Of Evil, och är hemligt kär i tjejen som tvättar samtidigt som honom i tvättstugan. Hans plan att stjäla drivmedel till sin frysstråle blir nästan stoppad av den självgode och ytlige superhjälten Captain Hammer, men Hammer lyckas istället ragga upp tjejen till Horribles förtret. Han får dock chansen att gå med i Evil League Of Evil – allt han behöver göra är något riktigt elakt, till exempel döda Captain Hammer…

Dr. Horrible’s Sing-Along Blog presenteras i tre akter, delvis i form av Dr. Horrible’s egen videoblogg. Neil Patrick Harris (från Harold & Kumar-filmerna och How I Met Your Mother) i huvudrollen och Nathan Fillion (från Firefly) som Captain Hammer är båda helt perfekta i huvudrollerna. Vi ser även Simon Helberg från Big Bang Theory i rollen som miniskurken Moist, vars elakhet består i att han är väldigt fuktig. Det hela är c:a 50 minuter långt och gavs ut gratis på nätet i somras. Givetvis fick bara amerikaner tillgång till det hela, men nu har DVD:n kommit ut så alla kan njuta av den.

Joss Whedon slår till igen. Ni som redan är fans behöver inte tänka en enda sekund till – se det här direkt. Ni som inte är fans kan dra åt helvete. Det är roligt och det skulle ju inte vara Joss Whedon om han inte skruvade till det lite oväntat på slutet. Sa jag att det är en musikal? Det är en musikal. De flesta sångerna funkar även om jag inte är ett musikalfan, fast när man tittar på extramaterialet går det inte lite överstyr.

DVD:n (som bara finns att köpa från amerikanska Amazon) innehåller en räcka med just extramaterial. Förutom de osedvanligt svårtåtkomliga eastereggsen får vi 20 minuter om skapandet (något för kort), 30 minuter av videoansökningar till Evil League Of Evil i sångform (otroligt tråkigt), ett normalt kommentarsspår och Commentary! The Musical som är ett en hel musikal om kommentarsspår i form av ett kommentarsspår. Jag lyssnade ungefär 5 minuter för jag har verkligen svårt för musikaler. I väntan på Dollhouse duger dock detta att se på ett par tre sjutton gånger.

No Comments

Mamma Mia! av H

november 30th, 2008 | Postad i Film, Komedi, Musik

Okej, filmen är fläckvis underhållande, och förstås strävar den inte efter att vara mer än banal underhållning, men flera av sångnumren känns överflödiga – kanske till och med krystade – och slutprodukten är exakt summan av sina beståndsdelar utan överraskningar. Verkar Mamma Mia! vara en film för dig, då kommer du gilla den. Verkar den inte vara det, så kommer du inte att gilla den. Men hade det inte varit enklare med ett faderskapstest?

No Comments

  • Arkivet

  • Senaste kommentarer

  • Tag cloud