| Subcribe via RSS
Jag orkar inte skriva en vettig recension på den här. En laglös rider in i en liten stad i Kanada och utmanar smeden på duell då han skott killens häst utan att fråga först. Problemet är att ingen annan har nån revolver. Han får låna en trasig revolver att laga om han hjälper en kvinna att bygga en vindkvarn. De blir kära, han slutar vara laglös. Ungefär. Romantisk westernkomedi som duger sådär. Nästa.
Duncan ska ta livet av sig. Hans senaste fem flickvänner har fått honom att inse att livet är värdelöst, och om möjligt vill han förstöra deras liv också med skuldkänslor. Vi spolar tillbaka till början och får följa Duncan i hans fem förhållanden via nån sorts drömlik nöjespark där varje flickvän representeras av en åktur. Mycket skruvade koncept och annan påhittighet, men i slutändan är det oerhört svårt att sympatisera med Duncan helt enkelt för att han bara haft fem helt vanliga förhållanden egentligen. Inga direkta katastrofer, utan bara det som i vanliga fall händer när folk envisas med att bli ihop med första bästa som visar lite intresse. Kanske passar crowden som tyckte att “500 Days Of Summer” hade en intressant kärlekshistoria (vilken den förstås inte alls hade, och dessutom var så usel att jag inte ens recenserade den). Smått påhittig, kanske lite kul ibland, inget att bry sig om egentligen.
En finfin film recensionerad av mig på DVDKritik - och dessutom en tävling där du kan vinna filmen! Bra, va?
“Det skjuts, sprängs och slåss nästan hela tiden, och få av filmens 125 minuter slösas på onödigheter såsom handling. Storslagna och humoristiska actionscener staplas på varandra, och regissören Ji-Woon Kim ser till att göra komplicerade och genomtänkta tagningar där kameran sveper snyggt genom den minst sagt detaljrika och vida scenografin.
Genomtänkta stunts, välspelade karaktärer och en rejäl glimt i ögat toppas av en snygg liten twist på slutet. Tveklöst ett av de bästa exemplen på ren underhållning på länge. Rekommenderas en lördagkväll med en stor skål popcorn och några glada vänner!”
No Comments
Adam Sandler, Rob Schneider, David Spade, Chris Rock. Roligare har de knappt inte varit på 2000-talet. Filmen hade lätt kunnat fallit i en sentimentalfälla med “oj vad vi har förändrats som vuxna”-dramatik och allmän seghet, men icke. Jag garvar nästan rakt genom. Bra rulle. Skönt att se en film som uppmanar barn att gå ut och slå sig lite. Inga jävla gummibitar på bordshörn här inte.
En grupp värnpliktiga inser att armén innehar tillgångar som inte blir så pass mycket använda som de egentligen kunde ha blivit och börjar göra svartjobb i en by som ligger en bit utanför regementet. Pengarna rullar in och fler och fler blir involverade i det hela, men när kommer någon som inte går att muta att få reda på sanningen?
Svensk drama/komedi från 1987 av Colin Nutley och.. eh.. jag har inte så mycket mer att skriva. Jag satte mig för att titta på en komedi och fick ett drama med komiska inslag, å andra sidan var filmen faktiskt sevärd med goda skådespelare och när man väl skrattade så gjorde man det gott (även om det var lite vääääl långt mellan garven). Och att se en blott 35 årig Peter Haber i hans första roll var lite småkul.. med tanke på att han för ovanlighetens skull faktiskt har hår på skallen. Nåja…
Inget storslaget mästerverk, men helt okej lördagsunderhållning för den inte allt för petige.
No Comments
Det eviga kriget mellan katter och hundar får ett abrupt stopp då den f.d MEOWS-agenten Kitty Galore (Bette Midler‘s röst) lämnat organisationen – efter att ha blivit förnedrad av sina kamrater – och kläckt en ondskefull plan som inte bara kommer störta hundarna i fördärvet utan även göra hennes f.d kamraters liv till en pina, för att förvandla världen till hennes egna lilla klösplatta. Katt- och hundorganisationerna har inget annat val; de måste samarbeta för att stoppa Galore. Hundarna Butch (Nick Nolte‘s röst) och Diggs (James Marsden‘s röst), katten Catherine (Christina Applegate‘s röst) och duvan Seamus (Katt Williams‘ röst) skickas iväg för att rädda katternas och hundarnas existens – och deras människor.
Jag är ganska kluven kring den här uppföljaren. Å ena sidan tycker jag att den var okej, å andra sidan tycker jag att den hade fruktansvärt många fel – eller problem. Effekterna ganska utdaterade och ser ut ganska mycket som de gjorde i den första filmen (som kom 9 år innan den här). Hade filmen kommit året efter den första hade de troligtvis varit imponerande, men i dagens läge är större delen av dem en stor fnysning tack vare uppenbara CGI-effekter. Att filmen dessutom är ämnad för barn – typ 7 – 11, 12 någonting år – är lite förvånande då filmen både innehåller referenser till droger och vuxenfilmer (exempelvis Hannibal-rullarna). Actionscenerna är hyfsade, men.. njae. Något direkt engagemang fick jag aldrig, vilket ledde mest till en stor axelryckning. Humorbiten i filmen var ganska okej dock – även om den var klyschig. Många av skämten har vi sett ca 3 miljarder gånger innan i andra former och filmer, men några av dem är helt enkelt odödliga och jag började gapskratta. Eller så kan det bero på trötthet. Whatever…
Cats & Dogs: The Revenge Of Kitty Galore (som är en löjligt lång titel) – eller bara Cats & Dogs 2 – är hyfsad, även om det är en rejäl klichéebomb som verkar smälla av varenda klichée som finns med i “boken” – så att säga – och som egentligen inte hade behövts göras. Den är för barnslig för oss vuxna, men kanske inte riktigt lämpad för de yngsta.
No Comments
Katter och hundar ses som vänliga sällskapsdjur.. men under ytan döljer sig ett hemligt krig mellan de två raserna som vi människor inte känner till. Efter att en hundagent, som vaktat Professor Brody’s (Jeff Goldblum) familj och hans experiment för att framställa ett serum som botar allergier mot hundar, blivit kattnappad skall en ny agent tillsättas. Dessvärre går någonting snett och den lilla valpen Lou (Tobey Maguire‘s röst) blir adopterad till famijen och blir serumets nya beskyddare från Mr. Tinkles (Sean Hayes‘ röst) och hans armé av katter som vill lägga tassarna på serumet och vända det emot hundarnas fördel…
Det var länge sen jag såg den här familje-action/komedin och med en uppföljare vid ytterdörren såg jag om den. Och den är fortfarande bra, så när som på en del utdaterade CGI-effekter, Mr. Tinkles-karaktären som stundtals är sjukt irriterande och den småtöntiga stämningen över filmen. Filmen är givetvis barnslig och de flesta skämten framkallar mer fnissningar än gapskratt (för oss äldre) och det hela känns lite som en barnslig spoof på Bond filmerna, men som underhåller.
En bra film för barn, en helt okej film för oss äldre. Jag gillar den för vad den är iaf.
No CommentsEn recension av den koreanska rullen “Thirst” skriven av mig finns nu att avnjuta på DVDKritik!
No Comments
En romantisk komedi i vilken en amerikansk kvinna försöker ta sig till Dublin för att fria till sin man på skottdagen. Problem uppstår då flyget tvingas landa en bit bort, och dåligt väder stoppar henne från att komma fram. Hon anlitar hjälp av en man i en liten by, och inte helt oväntat hatar de varann, lär känna varandra och blir kära. Hon kommer till slut fram och killen hon åkt med åker lessen hem. Hon inser förstås dock direkt att hennes man egentligen är en tönt, dumpar honom och åker till den lilla byn, blir ihop med killen och lever lycklig i alla sina dagar. Med andra ord är det EXAKT SAMMA ROMANTISKA KOMEDI SOM ALLA ANDRA ROMANTISKA KOMEDIER I VÄRLDSHISTORIEN.
Som ung såg jag filmen Little Shop Of Horrors ett par gånger. Jag tänkte se om den, så jag tankade hem en HD-version för skojs skull. Helvete, vilken tråkig film. Filmens stora problem är att den är en klassisk musikal, med utdragna sånger som för handlingen väldigt lite framåt. Filmens nästan exakta problem är de tre svarta tjejerna som stryker runt med töntiga repliker och totalt överflödiga sånger.
Filmens första kvart används till att etablera att det finns en blombutik. En snabb dialogscen följer, och sedan ännu en sång om hur hårt det är att vara fattig. Blomman introduceras. Sånger följer om kärlek och misär. Sen kommer filmens absoluta höjdpunkt: Steve Martin sjunger om att vara tandläkare. Fortfarande två av de bästa minuterna i en musikal någonsin.
Sen… sen stängde jag av. Jag minns rätt mycket av filmens dialog så jag måste ha sett filmen flera gånger när jag var yngre, eller var det så att jag mest snabbspolade mellan de bra bitarna? Nåja, det här var nog sista gången i alla fall. Förutom kanske nåt framtida infall av “Dentist!” och Bill Murrays scen.
Intressant fakta: Filmens originalslut var helt annorlunda. Rick Moranis och Audrey dör, och plantan växer till enorm storlek och äter upp staden. Testpubliken hatade slutet, och det ändrades till det vi har nu. Originalslutet fanns att se på den första DVD:n som släpptes (26 minuter långt!) men producenten visade sig ha rättigheterna till filmstycket och utgåvan drogs in. Denna utgåva kostar dig nu 1000-1500 kr på eBay.
No Comments
