Helt Perfekt Glob

Bloodrayne

Jag har aldrig spelat något Bloodrayne-spel, men jag såg en halv Uwe Boll-film en gång. Vi stängde av House Of The Dead eftersom den var tvärdum och skittråkig.

Jag har inte läst nånting om nåt Bloodrayne-spel och vet inte hur dom ser ut eller om folk tycker att dom är bra. Jag har däremot läst en massa om Uwe Boll och gillar att höra folk spy galla över hans filmer och skratta åt hans överlägsna och kaxiga men totalt urblåsta kommentarer i intervjuer.

Det var med en viss rädsla jag satte mig att se filmen Bloodrayne, men jag hade ju just sett Date Movie så det kunde inte bli så mycket värre. Den enda kommentaren jag läst om filmen som jag minns var att det åtminstone är Bolls bästa film – fast det hjälpte inte så långt det heller tydligen.

Rayne är en halv-vampyr som är något irriterad på sin far, Kagan – über-vampyren, eftersom han mördat modern. Tre personer från nåt Brimstone-sällskap är ute efter att nita Kagan också, och man vill helst inte att Kagan får tag i De Tre Fantastiska Prylarna för då blir han ju jättefarlig.

Jag blev lite besviken för filmen är faktiskt ganska bra. Storyn är ganska intressant, fotot är snyggt, blodet sprutar åt alla håll, specialeffekterna är finfina och Kristanna Loken visar tuttarna. Ibland är skådespeleriet något stelt (Michelle Rodriguez kan inte bestämma sig för en dialekt men Meatloaf spelar över härligt) men på det hela taget en hyfsat bra vampyrfilm, något det finns alldeles för lite av.