| Subcribe via RSS

The Bell Witch Haunting

januari 6th, 2017 | Postad i Film, Skräck/Rysare av J

the-bell-witch-hauntingFamiljen Sawyer har nyligen flyttat in i sitt nya hem i Tennessee. Det dröjer dock inte länge förrän underligheter börjar inträffa i och kring deras nya hem. Sonen i familjen får snart veta av en bekant till honom att det kan handla om att de är hemsökta av ‘The Bell Witch’, ett beryktat väsen som sägs ha hemsökt marken intill där familjen Sawyer’s villa står på. Han bestämmer sig således för att sätta upp kameror i huset för att se om han kan fånga något på film. Det här är deras berättelse…

The Bell Witch Haunting är en found footage film från 2013 och är en produktion av skräpbolaget The Asylum, vilket i sig borde säga precis vad det här är för dynga.

Hela filmen är ett enda stort clusterfuck. Dels har de försökt göra en spin på den amerikanska folksägnen om The Bell Witch samtidigt som de gjort en film som i stort sett är en ripoff på Paranormal Activity filmerna. Inte nog med det har de även försökt få in element av både The Amityville Horror och The Exorcist här också. En salig röra med andra ord – och inte fan är det bra. Inte alls. Inte på något som helst sätt.

Filmen har så många hål i sitt händelseförlopp att det är fantastiskt. Det bästa exemplet är att sonen i familjen som sagt väljer att sätta upp kameror runt om i huset för att han ska spela in och titta på materialet dagen efter om det har hänt något, vilket aldrig följs upp igen. Det är ungefär som att han har glömt att han har satt upp kamerorna. Varför samma polisman skickas ut för att undersöka samtliga oroligheter som rapporteras ska hända kring huset förstår jag inte heller. Dessutom, vem fan är det som ringer in dem? Ingen av karaktärerna verkar speciellt bekymrade om att kroppar börjar dyka upp lite varstans kring huset heller för den delen. Inte ens när familjemedlemmarna börjar bete sig underligt verkar de begripa att de borde ta sig ifrån huset utan lallar på ungefär som att ingenting hänt.

En av de mest meningslösa sakerna som inträffar i hela filmen måste nog vara när morsan i familjen ringer larmnumret tre gånger och slänger på luren varenda gång, utan någon som helst anledning överhuvudtaget. Jag menar.. va? Och varje gång det ska till och hända något hör man ett dovt mullrande sekunderna innan, vilket fick mig att undra om det skulle störta in ett godståg framför kameran vilken sekund som helst.

Skådespelarinsatserna är bedrövliga och de flesta i filmen ser ut som att de undrar vad fan de gör där. Effekterna består till stor del av usla kameraeffekter där bilden flimrar, uppenbara CGI-grejer och bilder som sticks in för att emulera jumpscares (som givetvis faller platt på sitt ansikte varje gång). Produktionsvärdet ligger, i sedvanlig ordning när det kommer till Asylum filmer, i samma priskategori som en kopp kaffe och bulle vid valfri bensinstation.

Jag vet inte om jag gick in i den här filmen med fel förväntningar, kanske hade jag uppskattat den mer som en pilsnerfilm än som en seriös skräckfilm? Kanske hade jag kunnat få ut några sköna gapflabb ur den om jag sett den i gott sällskap? Vem vet, jag hade kanske kunnat acceptera den för vad den är; en sunkig skitfilm som försöker vara mer seriös än vad den egentligen är. Svaren på alla dessa frågor lär jag emellertid aldrig få svar på då jag aldrig kommer återvända till det här skräpet. Skippa.

No Comments

Leave a Reply

  • Arkivet

  • Senaste kommentarer

  • Tag cloud