| Subcribe via RSS

White Noise / White Noise 2: The Light

december 14th, 2009 | Postad i Film, Skräck/Rysare av H

White NoiseMichael Keatons fru går åt i en bilolycka, och en gubbe dyker upp och berättar att han fått kontakt med henne från ”andra sidan” via meddelanden i brusiga videoinspelningar. Keaton blir besatt av att spela in spöken men upptäcker snart att han lyckas spela in folk som inte är döda än – samt att det finns nåt på andra sidan som kan vara lite elakt.

White Noise har en smart premiss – brusiga tv-apparater tycker i alla fall jag är läskiga redan från början – men den initiala läskigheten faller snart bort då filmen blir mer och mer dum. Slutet innehåller en ”ehhh, vad hände nu egentligen”-spökattack, och jag har faktiskt inte nån aning om vad som hände. Vilka var elakingarna? Vad gjorde dom? Varför? Vad? Va? Glööööööm den här rullen.

White Noise 2I uppföljaren White Noise 2: The Light möter vi Nathan Fillion (Firefly, Slither) som tar en fika med sin familj, när frugan och sonen plötsligt mår väldigt illa – följt av att en man kliver in och skjuter dem och sedan sig själv. Knäckt av händelsen proppar Nathan i sig ett gäng piller och en flaska whiskey, och får en nära-döden-upplevelse på sjukhuset, varefter han kan se spöken på tv-apparater och ett glänsande ljus runt folk som snart kommer att dö.

Uppföljaren funkar bättre, och nästan hela vägen, men slutet blir ett antiklimax som drar ut på sig på tok för länge utan att vara spännande. Det finns några originella skrämselattacker och på det hela är det en okej film, även om slutet drar ner betyget avsevärt. Nathan Fillion är för övrigt en mästare på finkänsliga ansiktsuttryck och lyckas specifiera vissa känslor mycket beundransvärt. Speciellt i slutet lyckas han dra fram en fantastisk blick jag aldrig tidigare sett. Det är alltså inte ironi, jag menar det.

Glöm ettan, tvåan är halvduglig. Inget att jaga efter alltså.

1 Comment

One Response to “White Noise / White Noise 2: The Light”

  1. Helt Perfekt Glob » Blog Archive » White Noise Says:

    […] citerar H i hans dubbel-recension av White Noise och White Noise 2: The Light och sätter därmed punkt för den här recensionen: […]


Leave a Reply

  • Arkivet

  • Senaste kommentarer

  • Tag cloud