Sudden Death
Darren McCord (Jean-Claude Van Damme) är en föredetta brandman som nu mer jobbar som brandmarskalk för Pittsburgh Civic Arena, där 1995 års Stanley Cup final ska avgöras mellan Pittsburgh Penguins och Chicago Blackhawks. Han tar med sin son Tyler (Ross Malinger) och sin dotter Emily (Whittni Wright) till matchen som en födelsedagspresent till Tyler, ovetandes om att arenan har blivit övertagen av en grupp terrorister som tagit vicepresidenten som gisslan och som planerar att spränga hela arenan i luften vid matchens slut om inte deras krav uppfylls.
När även Emily blir tagen som gisslan, efter att ha tjafsat med sin bror, inser Darren vad som pågår och börjar slå tillbaka mot terroristerna för att rädda sin barn – och de tusentals åskådare som befinner sig i arenan.
Sudden Death är på sätt och vis vad Die Hard troligtvis hade varit om den filmen hade utspelat sig i en hockeyarena – och om McClane hade varit en föredetta brandman istället för snut. Filmens likheter med Die Hard är ganska slående ju längre in i den man kommer och det märks ganska tydligt att manusförfattaren har fått inspiration ifrån den filmen – vilket jag inte har några som helst problem med.
Sudden Death må riffa på samma strängar som Die Hard gjorde, men den levererar skön 90-talsaction och underhåller gott med det den försöker att göra. Enda problemet med filmen är väl att den är lite lång, ett par minuter hade gott kunnat lämnats på klippgolvet utan att det hade gjort speciellt mycket.
Jag såg Sudden Death för första gången 1999 när den gick på TV3 och hade inte sett om den sedan dess. Det enda jag egentligen kom ihåg var en sekvens i slutet på filmen, vilket gjorde att den här omtitten blev sätt och vis en nytitt – och en bra sådan. Även om filmen är en gnutta lång så gillade jag Sudden Death på det stora hela; den levererar inga överraskningar, men å andra sidan skönt 90-talsraffel som förnöjer den actionsugne. Rekommenderas.
No Comments