| Subcribe via RSS

Ich seh, Ich seh (aka Goodnight Mommy)

maj 20th, 2023 | Postad i Film, Skräck/Rysare av J

I ett avsides liggande hus på landsbygden, mellan skog och majsfält, bor de två nioåriga tvillingbröderna Elias (Elias Schwarz) och Lukas (Lukas Schwarz), som väntar på att deras mor (Susanne Wuest) ska komma hem från sjukhuset i sommarvärmen. När hon väl kommit hem, bandagerad efter ett kosmetiskt ingrepp, är hon som förbytt och ingenting är som det har varit förr, varpå de två bröderna börjar misstänka att den här kvinnan kanske inte är deras mor…

Jag hörde talas om Ich seh, Ich seh – eller Goodnight Mommy – redan kring när den skulle släppas, men efter att ha sett trailern slog jag undan filmen i tron om att den skulle vara ytterligare en film i raden av övernaturliga spökskräckfilmer som välde ut var och varannan månad vid den här tidpunkten. Nu när jag äntligen har sett filmen så har jag insett hur fel jag hade med mina antaganden; Ich seh, Ich seh har ingenting med det övernaturliga att göra utan är en regelrätt psykologisk skräckfilm som är helt baserad i den verkliga världen.

Bortsett från att filmen visade sig vara allt annat än vad jag trodde att den skulle vara så visade den sig också vara helt okej, även om den hade en del brister och problem. Exempelvis är det förbannat övertydligt vart filmen är på väg väldigt tidigt, vilket gjorde att jag mest satt och väntade på att filmen skulle hinna upp med mig själv. Ett annat problem jag har med filmen är dess tempo, som är ganska ojämnt. Filmen har en lång, lång uppbyggnad fram till det att saker och ting börjar hända, för att sedan helt plötsligt ta en paus med en lång sekvens (som inte bara var onödig, den leder ingenstans heller) mitt i, för att sedan fortsätta där de var fram till filmens klimax, som känns överstökat på mindre än två minuter.

Ich seh, Ich seh har definitivt sina brister som sagt, men den har samtidigt å andra sidan riktigt håriga ballar som törs gå en väg som jag inte alls var beredd på och ett slut som fick mig att dra på smilbanden tack vare hur mörkt det är – vilket på sätt och vis blir filmens räddning i slutändan, för min del. Ich seh, Ich seh är i dess helhet en riktigt mörk film som påvisar vilka förödande konsekvenser psykisk ohälsa, i kombination med en tragedi, kan innebära. Det i sig är, för mig personligen i alla fall, betydligt mer skrämmande än vad någon övernaturlig spökskräckfilm någonsin kan leverera.

I sin helhet är Ich seh, Ich seh helt okej i alla fall. Den har sina brister, men ska man se till de aspekter som är bra med filmen så är den definitivt värd åtminstone en titt. Personligen kommer jag nog att återkomma till den här om några år, då med vetskapen om vad som väntar mig – vilket kanske gör den desto mer effektiv i sitt berättande.

No Comments

Leave a Reply

  • Arkivet

  • Senaste kommentarer

  • Tag cloud