The Fast And The Furious: Tokyo Drift
Så anländer del tre i serien, och nu har man nästan inget med de två första att göra. Visst är det en massa pimpade bilar som rejsar, men där de första i grunden handlade om skurkar och poliser, så har vi här bara att göra med en jävla massa slajdande. Jag vägrar att använda ordet ”drifting”. Alla vet att det heter ”slajda”.
De Snabba Och De Ursinniga: Edo Slajd handlar om Shawn som inte gör som mamma säger. Istället för att sköta skolan så hamnar den hetlevrade ungdomen ideligen i bilrejs och efter ett filminledande rejs så får mamma nog. Shawn skickas att bo hos sin pappa i Tokyo. Där hamnar den hetlevrade ungdomen omedelbart i bilrejs och får tokspö. Han vet nämligen inte hur man slajdar. Bilen han krossar tillhör japanen Han, som är insyltad i skumraskaffärer med maffiaboss-brorsonen Vadhannuheter. Sålunda blir Shawn tvungen att betala tillbaka Han genom att lära sig slajda och vinna rejs åt honom. Shawn envisas dessutom med att stöta på Vadhannuheters tjej.
Sen slajdas det. Och slajdas. Och i slutet slajdar Shawn förbi Vadhannuheter och vinner. Inga poliser, några skurkar. Inga skurkar som framstår som skurkar. Inga skurkar som tas till rättvisa. Dom bara är där och är yakuza. Slut. Och inte är rejsandet och slajdandet varken snyggt eller spännande. Det förekommer knappt inte ens nåt bilpimpande. Ignorera.
1 Comment
augusti 13th, 2009 at 10:13
[…] deras karriärer går åt helvete och de behöver pengar. Regisserade gjorde Justin Lin, som gjorde den tredje skräprullen. Inte heller den här gången lyckas han nämnvärt med de två viktiga ingredienserna i filmserien: […]