| Subcribe via RSS

Pompoko

augusti 21st, 2010 | Postad i Anime, Barn/Familj, Film av H

Jag har sett en hel del anime, och är fullständigt medveten om att japaner är helt sjuka i huvudet. Ändå var jag inte förberedd på Pompoko.

Mårdhundarna lever i skogen. De mår gott på det skogen ger dem och resterna från en lantgård i närheten. En dag kommer grävmaskinerna när man bygger ut Tokyo och skogen blir mindre och mindre. Mårdhundarna måste stoppa människans framfart så deras hem inte försvinner.

Redan här inser man att det är nåt skevt med filmen. Eller ja, det är redan på DVD:ns meny. Alla manliga mårdhundar är tecknade med tydliga pungar. Två tydliga testiklar. Som syns i princip hela tiden medan en manlig mårdhund är i bild.

Men det är här filmen blir riktigt vrickad. Tydligen i enlighet med klassiska japanska sagor kan mårdhundarna ändra form. För att demonstrera detta förvandlar en av dem sin pung till en stor filt som de andra kan stå på. De ger sig i alla fall ut för att försöka skrämma bort byggarbetarna och få byggherrarna att lämna marken i fred. Mårdhundarna firar genom att sjunga en sång om hur de svänger pungkulorna från sida till sida.

I’m not making this shit up. Mot slutet av filmen kastar sig ett gäng kamikaze-mårdhundar till attack. De använder pungen som fallskärm och när de landar blåser de upp pungen till en jätteboll som de mosar polisen med.

Nåväl, filmens 110 minuter känns på tok för långa och historien går inte alltid framåt i en nöjsam takt. Vi såg den i tre 40-minutersstötar och hade absolut inte orkat den i ett sträck. Hade det inte varit för denna fängslande pungfixering hade jag förmodligen aldrig ens nämnt för någon att jag sett den. Som det är nu är det bara en fascinerande rulle som bara japaner skulle kunna gjort. I den engelska dubbningen har man givetvis helt raderat alla referenser till pungar och testiklar, men den svenska utgåvan blinkar inte en sekund utan kör hårt. Kling, klong, våra kulor svänger fram och tillbaka!

Vill du veta mer om mårdhundar (tanuki) och deras pungar i japansk folklore så kan du läsa här. Vill du se mer av pungarna i Pompoko så kan du se fler bilder här.

2 Comments

2 Responses to “Pompoko”

  1. J Says:

    Jag undrar vad för crack de rökte egentligen när de gjorde den här filmen.


  2. H Says:

    Jag menar, det är ju inte den enda Ghiblifilmen som man blir helt förstummad av. Spirited Away är ju stundtals så bisarr att man är övertygad om att det handlar om nån slags hallucinogener. Där amerikansk tecknad film bara kan drömma om att kallas ”fantasifull” går japanerna vidare till ”trippad” direkt.


Leave a Reply

  • Arkivet

  • Senaste kommentarer

  • Tag cloud