| Subcribe via RSS

Chrome Hearts (aka Chopper Chicks In Zombie Town) av J

maj 29th, 2011 | Postad i Film, Komedi, Skräck/Rysare

Bikergänget Cycle Sluts, ledda av flatan Rox (Catherine Carlen), rullar in i den lilla ökenhålan Zariah för att tanka, ta sig ett par järn och få sig ett skjut eller två innan de ska vidare. Det dröjer emellertid inte länge förrän de får lokalbefolkningen emot sig och som om det inte vore nog har den galne vetenskapsmannen Ralph Willum (Don Calfa) haft för sig experiment på de döda, vilket har förvandlat dem till zombies – för att sedan använda dem att hämta ut radioaktiva och värdefulla ämnen ur gruvan åt honom. Dessvärre lyckas zombierna ta sig ut ur gruvan och det verkar som att Cycle Sluts är Zariah’s enda hopp…

Den här filmen är vad man kan vänta sig av en Troma release från sent 80-tal; sunkiga effekter, halvtaskigt skådespeleri, en del cheesiga skämt, småtöntig dialog då fruntimmrena i filmen försöker verka stenhårda och en stank av B-film över hela produktionen. Händelseförloppet i filmen är sisådär – det tar ett tag innan det händer något och när det väl börjar hända något så är det inte fruktansvärt intressant heller.

De som agerar zombies ser inte speciellt övertygande ut (varken makeup mässigt eller deras agerande) och ser mer ut som en bunt fyllskallar efter en hård fredagkväll än något annat. Tjejerna som spelar bikers är väl rätt hyfsade, men det hela blir bara ytterst cheesigt när de försöker agera stenhårda bikerbrudar. Den mest sevärda (vad jag tycker iaf) är Calfa – även om hans karaktär ska vara filmens bad guy så är han så goofball och fular mest runt (hans ansiktsuttryck emellanåt är helt oslagbart komiskt). En till sak som bör nämnas med den här filmen är att Billy Bob Thornton (ni vet han i Bandits och Bad Santa?) hade en tidig roll i den här filmen – även om den var rätt liten.

Effekterna är som sagt sunkiga och ser allt för ofta plastiga ut. Blodet ser väldigt vattnigt ut och är inte övertygande någonstans – fast detta bidrar lite till den komiska aspekten med filmen också. Makeupen ser (som jag nämnde här ovanför) inte övertygande ut överhuvudtaget och personligen tycker jag att ”zombierna” ser väldigt tama ut. Det är dessutom lite intressant att samma zombie dör runt 4 – 5 gånger under filmens gång (ungefär som i House Of The Dead) – hur nu detta kan inträffa.

Mja. Jag sätter punkt där. Chrome Hearts (eller Chopper Chicks In Zombie Town som den troligtvis är mest känd som) är inte direkt en bra film, men den har ett par ljuspunkter (t ex Calfa) här och där – men det är absolut inte en film man måste se, även om man är en zombiefilmstittare.

No Comments

The Horror Show (aka House III) av J

februari 24th, 2011 | Postad i Film, Skräck/Rysare

Har ni någon gång sett en uppföljare som egentligen inte är en uppföljare? Givetvis måste ni ha gjort det. Det finns ju en del exempel. Zombi 2 (aka Zombie Flesh Eaters) är ett bra exempel. Dawn Of The Dead, som klipptes om av filmens producent, Dario Argento, och släpptes som Zombi i Italien, har inget som helst med Zombi 2 att göra – mer än att det är en massa döingar som äter människor. Ett annat bra exempel är Evil Dead filmerna, som fick titeln La Casa i Italien. Det finns nämligen två stycken Evil Dead 3 i Italien – samt en fyra och en femma, som släpptes med helt andra titlar i resten av världen.

The Horror Show är också en sån där film. Den har ingen som helst koppling till de resterande filmerna utöver att många i teamet bakom House filmerna även står bakom den här (exempelvis Cunningham). I USA släpptes den under originaltiteln, medans den släpptes under titeln House III utanför USA – och i Sverige hette den givetvis Titta Vi Spökar 3. Den tredje filmen följer dessutom inte samma spår som de två första filmerna, utan är en ren skräckfilm med ingen som helst komik och en och annan gorescen. Här följer filmens handling:

Kriminalaren Lucas McCarthy (Lance Henriksen) har efter tre års jagande äntligen arresterat Max Jenke aka Meat Cleaver Max (Brion James) och dragit honom inför rätta, där han blivit dömd till döden. Under avrättningen i elektriska stolen förbannar Max Lucas, som är en av åskådarna, och säger att ”Det här är bara början!”. Med Jenke död försöker Lucas återgå till sitt liv med familjen, men det dröjer inte länge förrän mystiska saker börjar inträffa i deras hus och det står snart klart för Lucas att han och hans familj svävar i livsfara…

Klichéer och förutsägbarhet pryder The Horror Show och om det är så att man av någon anledning aldrig sett en skräckfilm förut så lär man kunna bli rädd för den här – i annat fall inte. Det mesta som inträffar i filmen går att förutsäga och någon direkt stämning eller spänning finns inte där, men det betyder inte heller att filmen är helt värdelös. Tack vare skådisarnas insatser (speciellt ifrån Henriksen och James) så lyckas filmen hålla sig på fötterna även om den staplar fram på svajiga ben. Henriksen ser sjukt sliten och matt ut, medans James ser helt psykotisk och galen ut – och som dessutom lägger av ett garv som får en att lyfta på ögonbrynet. Effektmässigt så har inte The Horror Show speciellt mycket att komma med. Effekterna ser helt okej ut, men det är absolut inte en effektfilm.

Nåja. The Horror Show är en helt okej rulle, som är bättre än vad jag mindes den. Den är å andra sidan betydligt bättre än den flamsiga House II: The Second Story – tack och lov. Duglig film som inte kräver att man har sett de två ”första” filmerna.


Alternativ coverbild för The Horror Show/House III.

No Comments

A Nightmare On Elm Street: The Dream Child av J

juni 10th, 2010 | Postad i Film, Skräck/Rysare

Livet har återgått till det normala för Alice (Lisa Wilcox) efter hennes seger mot Freddy Krueger (Robert Englund)… fram tills det att han återigen återuppstår. Alice förbereder sig på en ny strid mot Freddy, men någonting är inte som det ska; Freddy tar kål på hennes nära och kära även om hon själv är vaken. Freddy verkar ha hittat en ny väg och frågan är; vem använder sig Freddy av för att kunna fortsätta sin terror mot ungdomarna på Elm Street?

Nightmare 5 tar vid kort efter Nightmare 4 och för att begripa den lär man ha sett 4an och.. äh. Skitfilm, kort och gott. Effekterna är bitvis hyfsade, men allt som oftast får vi stop motion effekter och usla och utdaterade greenscreen-effekter som får en att sucka mer än att höja på ögonbrynen. Händelseförloppet är skittråkigt och detta blir filmens stora fall. Emellanåt sitter man bara och väntar på att någonting spännande ska hända.. men det händer aldrig. Och inte nog med det, Nightmare 5 har ytterst få kills, vilket visserligen inte hade varit något problem om det faktiskt hänt någonting spännande mellan killsen. Skådespelarna är hyfsat bra, men det är bara Wilcox och Englund som är sevärda. Danny Hassel och Nicholas Mele återvänder, precis som Wilcox och Englund, från Nightmare 4.

Lite rolig trivia; med risk att bli betygsatt med X (dvs det värsta en film kan få i USA och som är lika med döden för en film då bland annat större affärskedjor inte säljer sådana filmer) fick teamet bakom filmen lov att klippa ner och förändra alla dödsscener och av att dömma på informationen som står på IMDB så var originalscenerna betydligt våldsammare och äckligare än vad de är i bioversionen av filmen. Scenerna ska finnas med på den icke betygsatta original VHSen.

Mer rolig trivia; Robert Englund spelar inte bara Freddy i den här filmen, utan dyker även upp som en av galningarna (utan Freddy-sminket) på mentalsjukhuset de befinner sig i, i början av filmen.

Hur som helst; Nightmare 5 stinker. Det är en utdragen, tråkig och inte alls speciellt bra film och är också den svagaste delen i serien. Bara för att de fyller ut den med ett par hyfsat slaskiga scener betyder inte det att det lyfter filmen… iaf inte mycket. Femman är enbart för die hard fansen av serien – alla andra borde fundera på att se någonting annat istället.

http://www.imdb.com/title/tt0097981/

No Comments

Intruder av J

oktober 13th, 2009 | Postad i Film, Skräck/Rysare

Strax innan stängningsdags på Walnut Lake Market dyker en av kassörskan Jennifer’s f.d pojkvän upp och startar ett slagsmål. Han blir utslängd, men tänker uppenbarligen inte ge sig så lätt – istället smyger han omkring utanför affären och på något sätt ska han få som han vill. Senare får de anställda ett sorgligt besked: butiken ska slås igen och säljas. De kommer förlora sina jobb och till råga på allt så har de ett långt kvällspass framför sig – butiken ska städas iordning och allt ska märkas om till halva priset.

Kvällen rullar på, men tar tvärt slut för vissa av de anställda då en galning smyger runt och tar livet av dem… en efter en…

Jag minns så väl när jag såg den här filmen för första gången för sisodär.. öh.. 13, 14 år sedan, på en klippt vhs release jag hyrde hos den lokala filmbutiken. Även om filmen hade klipp i sig så gillade jag den (jag minns inte om jag ens fattade att filmen var klippt). När jag flertalet år senare råkade komma över filmen på en oklippt tysk-releasad dvd införskaffade jag den givetvis direkt och såg om den – i oklippt form. Och älskade den. Och jag älskar den fortfarande.

Intruder är en välgjord, våldsam, småkomisk och ganska blodig slasherfilm som inte kom förrens 1989 – dvs i slutet av slashervågen under 80-talet – men är också en av de bästa slashertitlar som släppts. Visst följer den mallarna för slasherfilmer och den innehåller klichéer som förekom – och förekommer – väldigt ofta i såna här filmer, men istället för att vara helt förutsägbar erbjuds tittaren ett par twister i slutet som gör filmen lite mer märkvärdig.

För regi och screenplay står Scott Spiegel – som har arbetat tillsammans med Sam Raimi (Evil Dead och Spider-Man filmerna) samt Eli Roth (Hostel filmerna). I skådespelarassamblén ser vi bland annat Charlie Sheen’s och Emilio Estevez’ lillasyster – Renée Estevez (som ett år tidigare var med i den andra Sleepaway Camp filmen) – Sam och Ted Raimi, Bruce Campbell (som är med i ca 2 minuter i slutet av filmen), Dan Hicks (som är formidabel i sin roll) och Lawrence Bender (som också är med i ca 2 minuter i slutet, samt skrev manuset för filmen). Givetvis gör samtliga – och de jag inte har nämnt – ett riktigt bra jobb.

Intruder förblir en av mina favoritslashers – och till de som inte har sett den och som gillar filmer i samma stuk kan jag rekommendera den varmt.

Rekommenderas!

http://www.imdb.com/title/tt0095379/

1 Comment

The Dead Next Door av J

mars 22nd, 2009 | Postad i Film, Skräck/Rysare

Zombies!

1989. En forskare har tagit fram ett nytt sorts serum som återuppväcker de döda, men något går snett och en zombie-epidemi bryter ut.

Ett par år senare har regeringen bildat en grupp som tränats för att ta itu med zombieproblemet: Zombie Squad. En grupp, bestående av Raimi, Mercer, Kuller, Dr. Franklin och Dr. Moulsson får i uppgift att ta sig till Ohio för att leta reda på forskarens noteringar för att kunna framställa ett vaccin mot viruset som zombierna bär på.

Väl i Ohio stöter de dock på ytterligare ett problem utöver zombierna: en zombiekult som vill bevara zombierna och som tror att det här är ”Hans” (Gud, alltså) vilja, att mänskligheten ska utrotas genom vår egen dumhet.

Jag hade velat se den här filmen i några år och när jag slutligen kom över den växte nyfikenheten ännu mer. Jag visste att det var en amatör/lågbudget zombiefilm. Därmed anade jag att skådespelarna, effekterna, filmningen, storyn.. ja, typ allt.. skulle vara ass. Men jag var fortfarande sugen på att se den då jag hade läst en hel del om den och fått höra av bekanta att den var underhållande på sitt sätt. Sagt och gjort. Jag slog igång den..

Det första som slog mig var att filmen gav väldigt många referenser till andra skräckfilmer, så som The Texas Chainsaw Massacre, Dawn Of The Dead, Day Of The Dead, Creepshow och The Evil Dead. Vissa scener, och händelser, i filmen påminde mig mycket om Day Of The Dead dessutom. På Anchor Bay Entertainment dvdn finns även trailers till Day Of The Dead, The Evil Dead, Evil Dead II: Dead By Dawn och All Souls Day, samt dokumentärer och annat skräp.

Så.. efter att jag nu har sett den här filmen, så rotade jag runt lite efter lite rolig information kring filmen. Jag citerar från Trivia kring filmen på IMDB: The executive producer credited as ”The Master Cylinder” is actually Sam Raimi. Some of the main characters are named after important people involved in the horror movie industry: Raimi – Sam Raimi, Savini – Tom Savini, Cmdr. Carpenter – John Carpenter. Among these listed, the Captain also includes of soldiers that they have lost which include Romero (George A. Romero) and King (Stephen King). Bruce Campbell’s voice can be heard dubbed for the characters Raimi and Commander Carpenter. Sam Raimi used his pay from Evil Dead II (1987) to fund this film.

Ytterligare lite trivia kring filmen är en kommentar jag läste om filmen och det angår det här med att Sam Raimi ingick i producentteamet: This movie is so bad. Sam Raimi put up a small amount of cash for this after his success with evil dead and then saw how bad it was and how they used all horror peoples names as characters in the film, so he took them to court so they wouldn’t use his name as producer and he won…

Jag tror att ni börjar förstå vart jag vill komma. Att Sam Raimi medverkat i det här projektet begriper jag inte. Att Bruce Campbell lånat ut sin röst för att dubba två idioter som inte vet, någonstans, vad skådespeleri innebär begriper jag inte heller. Att filmen fått släppas på dvd begriper jag, förstås, inte heller.

Skådespelarna i filmen går inte att beskriva med ord, hur dåliga de är. Nästan allihop står, i princip, och läser direkt ur manus och deras agerande är ungefär lika trovärdigt som att titta på en grupp barn som leker krig.

Effekterna är dock ganska godkända, då de emellanåt ser ganska trovärdiga ut. Och effekter finns det gott om. Från nästan första scen skvätter det blod och den slaskgalne som skiter i hur filmen i sig är i övrigt jublar troligtvis och gör vågen flera gånger om under filmens gång.

Storyn var halvintressant, men var uselt framförd och blev tråkig på sina håll då det mest kändes som om filmen aldrig skulle ta slut. Stundtals fick man sitta som en snäll liten gosse och titta på uselt framförda scener (bortse för guds skull från Bruce Campbell’s insatts som röst!) och stelt agerande. Suck…

Hade jag fått en chans hade jag (citat av T) målat en måltavla på J.R. Bookwalter’s arsle, gått ut i skogen och kåtat upp en älg genom att tvångsmata fanskapet med viagra och sedan skickat den efter Bookwalter.

Nog för att jag tycker lågbudget/amatör film kan vara satans kul att titta på, men den här filmen kommer inte ens i närheten av de filmerna. Jag har förståelse för Sam Raimi, varför han gick till domstol och krävde få sitt namn borttaget. Jag hade också skämts ögonen ur mig om jag varit korkad nog att medverka i ett sånt här skitprojekt.

Jag nämde, lite längre upp, att på Anchor Bay Entertainment dvdn fanns det bland annat trailers och dokumentärer (två stycken). Vi får se om jag recenserar dem längre fram.

Men hur som helst, jag kommer säkert inte att se om den här filmen. Den är inte bra och den är inte dåligt bra heller.

Undvik.

http://www.imdb.com/title/tt0094962/

No Comments

Class Of 1999 av J

februari 5th, 2009 | Postad i Action, Film, Sci-Fi

Mark L. Lester, som gjorde bland annat Class Of 1984 (recenserad här) (som större delen av storyn är snodd av i den här filmen), film från 1990.

Under 1992 förekom det 543 767 fall av våld i amerikanska high schools. I vissa städer började områdena kring dessa skolor att tas över av våldsamma ungdomsgäng.

1997 hade fallen tredubblats. Gängen tog kontroll över stora områden av dessa städer och vissa skolor stängdes ner helt.

Året är 1999. De gängkontrollerade områdena har blivit så kallade ”free-fire zones”. Polisen beträder inte dessa platser. Det finns inga lagar där. Kennedy High ligger mitt i en ”free-fire zone”.

För att försöka få bukt på ungdomarna sätts en ny sorts android in i form av tre lärare som ska lära dom att hålla sig på mattan. Men kort efter att de nya androiderna har satts igång börjar det gå snett. Istället för att lära ut och diciplinera börjar de döda ungdomarna som inte lyder.

Cody Culp, ledare för The Black Hearts, börjar fatta misstankar efter att två av hans vänner har dött och börjar tillsammans med rektorns dotter, Christie, att rota i det hela. Och snart måste gängen slå tillbaka mot lärarrobotarna.

B-action all the way. Handlingen kanske inte är den mest originella, men den funkar tycker jag. Effekterna är bra stundtals och stundtals inte. Framför kameran ser vi bland annat Bradley Gregg (Indiana Jones And The Last Crusade), Malcolm McDowell (Halloween (2007), Doomsday), Stacy Keach (Children Of The Corn 666: Isaac’s Return), Patrick Kilpatrick (Scanner Cop II, X-Files), Pam Grier (Jackie Brown, Mars Attacks!), John P. Ryan (It’s Alive) och Joshua John Miller (Halloween III: Season Of The Witch). Det är många B-skådisar, men de gör det dom ska.

Mycket mer än så har jag inte att säga. Jag gillar den här filmen riktigt mycket fortfarande, fastän jag har sett den hur många gånger som helst. Men samtidigt så är det en sån där film man absolut inte ska se om man ställer frågor som ”Varför gjorde han/hon det?”, ”Hur kunde det hända?” och dylika frågor. Det är ju trots allt B-action.

Läs även Helt Perfekts recension av den.

Rekommenderas!

http://www.imdb.com/title/tt0099277/

No Comments

The Blonde Fury / Lady Reporter av H

januari 4th, 2009 | Postad i Action, Film, Martial Arts/Kung-Fu

blonde_fury_chinese_dvd_coverEn Hong Kong-rulle från 1989 i vilken Cynthia Rothrock är en FBI-agent som går undercover som journalist för att kunna avslöja en falskmyntarliga. Något över medel action följer. Regisserat av Corey Yuen och Hoi Mang som tre år tidigare gjorde vansinnesrullen Righting Wrongs. Textningen är sedvanligt halvdan, så troligen vill ni hellre se den dubbad.

.

.

.

1 Comment

Sexbomb av J

augusti 27th, 2008 | Postad i Komedi

Nej, det är inte en porrfilm… fast den innehåller en del lättklädda damer.

När lågbudget-producenten King Faraday sparkar Lou Lurrod får Lou kontakt med Faradays, betydligt yngre, sexiga fru Candy. Efter att ha haft sex med Candy berättar Candy om hennes innersta tankar om sin man: hon hatar honom och vill se honom död. Candy har gjort upp en plan om hur hon ska mörda sin man, men behöver Lou’s hjälp för att genomföra den. Hennes plan är enkel; dom ska använda filmerna hennes man jobbar med som täckmantel för mordet.

Candy lyckas övertala sin make att återanställa Lou, vilket inte blir något problem.. King kommer inte ens ihåg honom. Lou får jobbet som manusförfattare och 48 timmar på sig att skriva ihop ett halvdant manus till nästa film. Samtidigt måste han motstå Candys krav om att mörda hennes man. Kommer han lyckas?

Egentligen finns det inte så mycket att säga. Det här är en B-film.. och den försöker inte vara något annat heller. Storyn är en ursäkt för att visa en massa tuttar. Dialogerna är så överspelade att man emellanåt bara vill skratta åt dom. Effekterna är riktigt töntiga. Skådespelarna är B.

Se inte det här som gnäll dock, för det är det inte. Sexbomb försöker inte vara något annat än en B-film, och jag gillar det. Även om filmen bara bjuder på några gapskratt och några fnissanden så är den underhållande.

Gillar man B-filmer där hela filmen egentligen går ut på att visa halvnakna brudar och löjliga dialoger så tycker jag man ska se den här.

http://www.imdb.com/title/tt0244786/

No Comments

Silent Night, Deadly Night III: Better Watch Out! av J

augusti 17th, 2008 | Postad i Film, Skräck/Rysare

Tredje gången gillt.

Richard (psykot från tvåan) ligger i koma. Efter att ha blivit sönderskjuten av polisen har läkarna lyckats ”bygga” en ny hjärna åt honom.

Laura, en ung, snygg, blind tjej med en telekinetisk förmåga har ställt upp på flera experiment där man försöker att få en patient som ligger i koma att vakna till liv igen. Patienten dom gör försöket på är.. just det.. Richard.

Laura, hennes bror Chris och hans flickvän ska fara iväg till farmor/mormor (vet inte vilket av dom) över julafton och ska spendera julaftonskvällen där. Samtidigt vaknar Richard ur sitt koma, och på någon underlig vänster har han fått en telekinetisk kontakt med Laura.

Gissa vem som tänkt göra ett besök hos farmor/mormor…

Den här tredje filmen är en rejäl förbättring sen den totalt urusla andra filmen. Skådespelarna är mer trovärdiga och storyn är inte lika tråkig och seg som i andra filmen. Och tack gode gud att dom har bytt ut nollan som spelade Richard i tvåan till en annan kille..

Effekterna är typiska slasher, så dom behöver jag inte gå in på speciellt mycket mer.

Men samtidigt som trean är en relativt bra film, och en klar förbättring, så är det också en sån där slasher med en del ”huh?”-ögonblick i sig. T ex, hur kunde dom väcka Richard till liv igen om hans skalle blivit bortskjuten? Var det inte lite väl lägligt att Richard vaknade upp kort efter Lauras besök? Ja.. frågorna kan bli många, men det här är ju också en sån där film man absolut inte ska se om man ställer frågan ”Varför?”.

Den här filmen är helt klart godkänd, och det kändes bra att se att dom inte klantat till det helt och hållet med serien.

http://www.imdb.com/title/tt0098331/

No Comments

A Better Tomorrow I-III av H

december 1st, 2006 | Postad i Action, Drama, Film

A Better Tomorrow 2John Woo har jag ju nämnt mer än en gång, och då var det dags att ta en titt på filmen som satte hans namn på kartan, tillsammans med dess två uppföljare: A Better Tomorrow (1986), A Better Tomorrow II (1987) och A Better Tomorrow III (1989).
Kit (Leslie Cheung) och Mark (Chow Yun-Fat) är två falskmyntare som blir blåsta på en deal. Kit hamnar i fängelse och förskjuts av sin bror Ho (Ti Lung) som är polis. Mark blir skadeskjuten och hamnar på gatan, och när Kit kommer ut ur fängelset försöker han lappa ihop det med sin bror, och undvika att dras tillbaka in i gangstervärlden med Mark.

John Woos första egna film är en kultförklarad klassiker, och det är lätt att förstå. Den är snygg, actionfylld och var en typ av thriller/drama/action som inte gjorts i Hong Kong tidigare. Visst lider den av låg budget och orutinerat filmmakeri, men man ser att Woo är på väg mot storverk. Nu är filmen inte så fantastisk som en del vill påskina – jag skulle hellre rekommendera Hard Boiled – och är du intresserad av New Wave-film från HK har du redan sett den här, men den representerar en viktig punkt inom HK-film.

I uppföljaren går polisen Ho undercover för att avslöja en falskmyntarliga. Han tar hjälp av sin bror Kit och Marks tvillingbror Ken (Chow Yun-Fat förstås). Detta innebär förstås en hel del action, men också en rejäl dos irriterande usla dramascener som kretsar kring en gubbe som hamnat i chocktillstånd. Det är inte direkt mycket att se, och Yun-Fat säger själv (i extramaterialet för ettan) att han inte gillar någon av uppföljarna.

I trean hoppar vi tillbaka till slutet av Vietnam-kriget och följer affärerna och kärlekstriangeln kring typ Chow Yun-Fat och lite annat folk. Det skjuts lite grann och folk åker mellan länder. Ovanligt mycket scener som utspelar sig i tullen. Nåväl, när man snabbspolar även genom actionscener så vet man att filmen inte är nåt att ha. Tråkig, helt enkelt.

Summan av det hela är alltså: Se ettan om du finner det kulturhistoriskt intressant, skippa resten.

No Comments

  • Arkivet

  • Senaste kommentarer

  • Tag cloud