| Subcribe via RSS

Class Of Nuke ’Em High Part II: Subhumanoid Meltdown av J

oktober 4th, 2010 | Postad i Film, Komedi, Sci-Fi, Splatter

Tromaville’s kärnkraftverk har återuppbyggts och Nukamama Corporation som finansierade det har också byggt upp en ny skola – Tromaville Institute of Technology (T.I.T.) – i samma byggnad, som plåster på såren efter händelserna i den första filmen. Inne i kärnkraftverket har Professor Holt (Lisa Gaye) tagit fram en ny ras som hon kallar för ”subhumanoids”; levande människoliknande varelser utan känslor, som har blivit skapade och programmerade för att genomföra enklare uppgifter. När skolreportern Roger Smith (Brick Bronsky) genomgår ett experiment möter han subhumanoiden Victoria (Leesa Rowland), varpå de blir förälskade i varandra. Dessvärre har subhumanoiderna en tendens till att spontant smälta. Roger är bestämd att rädda Victoria från det här grötiga ödet – dessvärre förvärras saker och ting allt eftersom tiden börjar rinna ut…

Det här blir en kort och rak beskrivning av filmen. Det första jag har att säga om den här filmen är att den är så dålig att den blir bra. Det märks rätt väl att teamet bakom den förstod att de inte kunde göra en lika bra film som den första filmen var, så istället brakar de på med en mer hysterisk stil på filmen och resultatet blir en kalkonrulle utan dess like med urusla effekter (däribland stopmotion som är skrattretande), sågbockar till skådespelare, ett manus som inte håller hela vägen ut och massvis med lättklädda damer. Det andra jag har att säga om filmen är att det märks ganska tydligt att den är riktad mest mot Troma-fans och att vanliga tittare borde ta sig en extra funderare innan de slår igång filmen – för den är verkligen inte bra.

Är man ute efter en kalkonrulle är det här definitivt ett givet val. Om inte kan man låta den här passera.

1 Comment

Hot Shots! av J

oktober 3rd, 2010 | Postad i Film, Komedi

Stjärnpiloten Topper Harley (Charlie Sheen) blir tillfrågad att komma tillbaka till den amerikanska flottan för ett specialuppdrag (då han blivit utsparkad efter en incident, varpå han bosatt sig med indianer). Dessvärre hamnar han i en konflikt med en av de andra stjärnflygarna – dels tack vare en incident Harley’s far var med om och dels för att de är intresserade av samma kvinna. Samtidigt försöker en flygplanstillverkare att sabotera uppdraget så att de nuvarande flygplanen ska bli skrotade, så att han kan sälja sina till flottan.

Hot Shots! är fortfarande lika hysterisk och kul som tidigare och även om jag personligen tappat räkningen för länge sedan på hur många gånger jag sett filmen så får den mig fortfarande att gråta av skratt. Sjukt underhållande film och har man inte sett den så bör man ta sig tiden att göra det. Rekommenderas.

2 Comments

Nekromantik 2 av J

september 12th, 2010 | Postad i Drama, Film, Splatter

Den sexiga sjuksköterskan Monika (Monika M.) har ett problem; hon dras mellan två älskare – en levande och en död. Den levande älskaren, Mark (Mark Reeder), är en stilig och trogen man, men är han lika bra i sängen som den döda och ruttnande Robert…?

Nekromantik var en bra splatterfilm som var alldeles lagomt lång och alldeles lagomt bisarr och konstig. Nekromantik 2 å andra sidan är en riktig jävla skitfilm. Med en halvtimme längre speltid lyckas regissören Jörg Buttgereit dra ut på storyn å det grövsta och filmen blir helt ointressant till större delen. De hade lätt kunnat skippa 40 minuter av filmen och fått en hyfsat sammanhängande splatterfilm, men istället får tittaren sitta och stirra på totalt ointressanta scener som inte tillför storyn ett skit. Det enda som gör filmen sevärd är Monika M.’s hylla som visas ett par gånger och filmens soundtrack som är sjukt bra.

Men samtidigt som Nekromantik 2 är en riktig skitfilm finns det lite intressant trivia om den; i Juni 1991 konfiskerade polisen i München filmen varpå en journalist frågade Buttgereit ”Hur känns det att vara Tyskland’s mest efterlysta filmmakare?”. Buttgereit gav till svars att ”Jag vet inte hur jag ska känna egentligen. För tillfället är jag rädd för en polisrazzia. Men jag är inte stolt över det om det är det du menar.”. Anledningen till filmens konfiskering var att den påståtts förhärliga våld. ”Det som folk anser vara stötande med Nekromantik 2 är det att den inte anklagar Monika”, sa Buttgereit. Senare i samma intervju påstog han att ”Det var väldigt viktigt för mig att tittarna är på Monika’s sida, även om hon genomför dessa vedervärdiga saker.”. 1993 blev filmen emellertid ansedd som ”konst” tack vare en ingående expert åsikt av filmforskaren Knut Hickethier. Men Buttgereit säger; ”De stora affärerna är fortfarande rädda att sälja mina DVDer.”.

Konst, va? Skit skulle jag kalla det. Nekromantik 2 är för den som vill se en splatterfilm och somna av den istället för att må illa och bli äcklad. Skit i den här och se bara ettan istället.

No Comments

Le porte del silenzio (aka Door Into Silence) av J

augusti 18th, 2010 | Postad i Film, Thriller

Efter att ha deltagit på sin fars begravning beger sig Melvin Devereux (John Savage) ut på Louisiana’s vägar utan mål. När han hamnar i en trafikstockning pga en pågående begravning stannar en bil brevid hans med en mystisk kvinna (Sandi Schultz) bakom ratten. När polisen flaggar fram bilarna säger kvinnan ”Vi ses vid avfarten från Shrevenport.” och åker iväg. Inte långt därefter stöter han på en likbil som inte verkar vilja släppa förbi honom på vägen och börjar dyka upp överallt Melvin åker. Det dröjer inte länge förens Melvin börjar få underliga syner och sakta men säkert börjar han slungas in i en mardröm som inte verkar ha ett slut…… eller?

Om man tar sig en titt på IMDB’s profil av Lucio Fulci står det att Le porte del silenzio (eller Door Into Silence) var Fulci’s nästsista film (som kom 1991) och att Voci dal profondo (eller Voices From Beyond) var hans sista film som han regisserade (som kom 1994, enligt IMDB). Men tar vi sedan en kik på Wikipedia’s profil av Lucio Fulci ser vi att det snarare är tvärtom. Voci dal profondo kom samma år som Le porte del silenzio, men före den sistnämnda filmen. Vad som stämmer eller inte stämmer vet jag inte då jag inte hittat (eller rättare sagt inte orkat leta reda på) trivia om det här. Nåväl. Många säger att Le porte del silenzio är Lucio Fulci’s sista film, så… låt oss säga det. Lucio Fulci’s sista film är visserligen inte lika mäktig, äcklig och slaskig som hans tidigare filmer som han är mest känd för (exempelvis Zombi 2 (Zombie Flesh Eaters), Paura nella città dei morti viventi (City Of The Living Dead), E tu vivrai nel terrore – L’aldilà” (The Beyond), Quella villa accanto al cimitero (House By The Cemetery) eller Lo squartatore di New York (New York Ripper)), utan istället får vi en brainfuckfilm utan dess like…

Filmen har visserligen inga direkta vändningar i sig om vi bortser ifrån slutet, men händelseförloppet är så pass märkligt att man sitter och kliar sig i huvudet fram till ca 10 minuter innan slutet. Ingenting hänger ihop och flera sekvenser känns bara märkliga under filmens gång, men efter dess slut ramlar alla pusselbitar på plats och det hela övergår till ett ”Ahaaa!”. Att filmen inte innehar gore spelar inte så stor roll då filmen erbjuder en del spänning och har den där underliga stämningen och känslan över sig.

Filmen är givetvis inte felfri. Biljaktsscenerna ser ganska cheesiga ut och pågår lite, lite för länge, då spänningen dör ut av sig självt efter ett par minuters jakt. Vissa sekvenser i filmen känns väldigt osammanhängande också. Exempelvis en sekvens där vi först får se en biljakt på ett par minuter som slutar otroligt jävla tvärt och övergår till att vi får se våran ”hjälte” stanna av bilen och kolla kartan. Vad hände där emellan egentligen? John Savage är grym i sin roll, men… resterande skådisar skiftar. Vissa är bra, vissa borde inte fått ställa sig framför kameran överhuvudtaget. Och så vidare, och så vidare.

Le porte del silenzio kanske inte är Lucio Fulci’s bästa film (eller ens ett mästerverk), men jag gillar den faktiskt. Mycket tack vare att Fulci lyckats sulla till storyn så pass mycket som han gjort, men samtidigt knyter ihop det hela på ett riktigt snyggt sätt i slutet (som visserligen blir hyfsat förutsägbart de där 10 minutrarna innan, men ändå..). Jag rekommenderar den iaf och kommer säkerligen att se om den.

3 Comments

Byhåla, Byhåla 2: Tillbaka Till Fårrden, Byhåla 3, Pökpåsefabriken av H

juni 19th, 2010 | Postad i Komedi, TV

Ronny och Ragge. Det känns löjligt att försöka förklara vilka de är, men även om ni kanske vet att Peter Settman numer gör saker som Så Ska Det Låta, så kanske ni inte har koll på att Fredde Granberg precis regisserat Kommissarie Späck som går på bio just nu. Nåja.

Byhåla nummer ett är från 1991, och består av korta sketcher som spelades in till ungdomsprogrammet ”Gerilla-TV Laijv” där Peter och Fredde var programledare ihop med Gila Bergqvist. Byhåla 2 är deras första egna tv-serie, och handlar om hur de köper en Ford för att åka till en raggarträff i Pajala. (c:a 100 minuter) I Byhåla 3 (75 min) så … händer nåt annat. Minns inte så noga. Sen gjordes nån underlig straight-to-video där de båda startar en kondomfabrik. Man gjorde en skiva och åkte på folkparksturné också, men den filmen sket vi i.

Klassisk svensk idiothumor med många klassiska repliker. Skådespeleriet är.. öhm.. ja. Speciellt Peter Settman har ett kroppspråk som en fladdrig marionettdocka, mycket imponerande. Kul att man bytt skådespelare till alla återkommande roller för varje säsong. Vi får också se en relativt ung Annika Lantz knalla runt i baddräkt. Om det nu intresserar.

No Comments

Freddy’s Dead: The Final Nightmare av J

juni 11th, 2010 | Postad i Film, Komedi, Skräck/Rysare

Freddy Krueger (Robert Englund) har slutligen lyckats döda alla ungdomar och barn i Springwood.. bortsett ifrån en kille, som har tappat minnet om vem han är. Efter att ha blivit indragen till en avdelning där ungdomar med problem behandlas av polisen beger sig han och en av de anställda på avdelningen, Maggie Burroughs (Lisa Zane), iväg till Springwood för att försöka luska ut hans bakgrund. Freddy har emellertid andra planer för dem…

Nightmare 6, som inte alls heter Nightmare 6, är en klar förbättring från den tråkigt utdragna och rent av usla femte Nightmare filmen – även om det är en förbättring i en mer komisk riktning. Nightmare 6 är mer en komedi än skräckfilm och till större delen sitter jag och gapskrattar åt Freddy som fular runt. Det är inte ett dugg läskigt, men riktigt underhållande på sitt egna lilla vis.

Skådespelarna är bra och Englund snor som vanligt hela showen. Vi ser även Tom Arnold, Roseanne och Johnny Depp i snabba biroller. Effekterna är bra, bortsett från de sedvanliga utdaterade CGI-effekterna. Storyn är utvecklande och vi får veta ganska mycket om Freddy’s bakgrund – synd nog var även det här filmen det avslutande kapitlet i Nightmare-serien (New Nightmare är inte inkluderad i själva serien, utan är mer av en fristående film). Händelseförloppet är drivande och är, som jag skrev här ovanför, underhållande.

En sak som bör nämnas om Freddy’s Dead är att slutsekvenserna (typ de sista 10 minutrarna) finns i två versioner; en 2D och en 3D version. Vid biopremiären delades 3D-glasögon ut just för dessa sekvenser, men när filmen senare släpptes till video togs 3D-effekterna bort ifrån de flesta av releaserna. Min personliga dvd-release av filmen har emellertid båda versionerna, men huruvida båda versionerna finns med på alla dvd-releaser av Freddy’s Dead vet jag inte.

Nightmare 6 är inte ett dugg skrämmande, men underhåller gott och väl speltiden ut. Det enda jag kan gnälla över är nog slutet som känns som ett stort ”Meh!”, då det hela är väldigt snabbt överstökat. Jag gillar Freddy’s Dead hur som haver och tycker att det är en underhållande film, helt enkelt.

Rekommenderas!

http://www.imdb.com/title/tt0101917/

No Comments

Until The End Of The World av H

april 20th, 2010 | Postad i Drama, Film, Sci-Fi

Ännu en i raden av recensioner på DVDKritik:

Until The End Of The World

No Comments

Atlantis (Blu-ray) av H

januari 23rd, 2010 | Postad i Dokumentär, Film

…har jag nu recenserat på dvdforum.nu.

No Comments

Child’s Play 3 av J

januari 6th, 2010 | Postad i Film, Skräck/Rysare

Åtta år har gått sedan Andy Barclay (nu spelad av Justin Whalin) konfronterades av den galna seriemördaren Charles ”Chucky” Lee Ray (Brad Dourif) och är nu 16 år och blivit antagen till en militärskola. Leksaksföretaget – Play Pals Toy – har beslutat att återigen börja producera Good Guy dockor, då den dåliga publiciteten bör ha dött ut efter all den här tiden.

Men när de återanvänder gammalt material återuppväcker de återigen Chucky till liv. I hans sökande efter Andy hamnar han i en yngre pojkes händer och han inser snabbt att det är lättare att överföra sin själ till denna aningslösa pojke.

Första gången jag såg den här tredje filmen i serien för en jävla massa år sedan såg jag den med en tysk dubbning, då en dåvarande polare hade spelat in den på en sån där kabeltv kanal – och älskade den. Givetvis har jag sett den många, många gånger efter det och jag gillar den faktiskt starkt fortfarande.. även om den är ännu cheesigare än de två första. Skämten är fler än i föregångarna och många klassiska (iaf för mig) repliker ingår i filmen, så som ”Don’t fuck with the Chuck.” och ”Juuust like the good old days.”.

Dourif snor återigen showen som Chucky och resten av skådespelarlistan är faktiskt rätt ointressant. De gör vad de ska göra, mer än så är det inte. Visst är filmen förutsägbar och klichéefylld, och speciellt läskigt blir det inte heller.. men vem ser på en Chucky-film för att bli rädd, egentligen?

Tack vare treans avslutning antog man givetvis att vi aldrig mer skulle få återse Chucky… vilket vi fick igen 7 år senare då Bride Of Chucky släpptes. Vilket är nästa film i ledet.

Rekommenderas!

http://www.imdb.com/title/tt0103956/

No Comments

Trancers 1-6 av H

juli 6th, 2009 | Postad i Action, Film, Sci-Fi

I Framtiden är Jack Deth en ”trooper”, dvs en polis som jagar ”trancers”, dvs folk som fjärrstyrs via psykkraft av den elake Whistler. När Whistler reser tillbaka i tiden till 1985 för att ta kål på förfäderna till de tre som leder City Council (tydligen viktigt folk) så sänds Deth tillbaka för att stoppa honom. Väl där tar han hjälp av en 22-åring Helen Hunt (se bild). Medelmåttig nollbudget-action följer.

Trancers korta speltid på 76 minuter hjälper en hel del, och tempot är bra utan svackor. DVD-utgåvan är däremot rent horribel och ser ut som en VHS som kopierats sjutton gånger och tappats på motorvägen. Den är dessutom tagen från en laserdisc, det finns till och med ett litet avbrott mitt i där skivan vänts.


Helen Hunt.

Trancers 2 är gjord 6 år senare, och utspelar sig inte helt oväntat just 6 år senare. Jack Deth och Helen Hunt (se bild) jagar Whistlers bror E.D. Wardo som håller på att skapa sig en Trancers-armé genom att ta över ett dårhus. En av de inspärrade är Deths ex-fru som sänts tillbaka. Problemet är att Deths fru dött i framtiden, men man har gått tillbaka och sänt tillbaka henne innan hon dör, vilket gör att hon dör när hon sänds tillbaka till framtiden efter uppdraget. Deth är lika förvirrad som du är just nu.

Tvåan är inte alls lika underhållande som ettan, trots en förbluffande usel slutstrid. Vi ser även Jeffrey Combs med schysst getskägg i en liten roll som skurkens hantlangare.


Helen Hunt.

trancers-3-deth-livesI Trancers 3: Deth Lives åker Deth till år 2005 där Helen Hunt (se bild) har kontakt med en avhoppare från ett nystartat hemligt elitsoldatprogram á la Trancers. Avhopparen Alice (Megan Ward, General Hospital) jagas sålunda av programmets ledare, Överste Daddy Muthuh (Andrew Robinson, mannen utan skinn i Hellraiser).

Eftersom det är en lågbudgetfilm från 1992 lyckas man förstås inte riktigt skapa ett trovärdigt 2005 (lätt att säga såhär med backspegeln i nacken eller vad det heter) och missar förstås totalt saker som internet, och kör på typiskt dystopiska saker som strålningsmätare för havet på badvaktstorn. Dessutom, trots filmens korta speltid på 76 minuter, är actionscenerna få och kassa.

helen-hunt
Helen Hunt.

trancers-4-jack-of-swordsSedan går vi vidare Trancers 4: Jack Of Swords, som filmades samtidigt som femman. Jack åker till medeltida Kansas (någon sov nog på historielektionerna) för att kolla upp nåt, men i tidsmaskinen har ett monster gömt sig. Handgemäng uppstår, och när de anländer slungas Jack ut och maskinen exploduttar. Fast i medeltiden blir Jack snart varse om nån slags vampyr-trancers som håller på och förtrycker folket. Helen Hunt är inte med. (Se bild.)

Två år efter Trancers 3 tar Full Moon Entertainment fram artilleriet och försöker göra ett par mer tunga Trancers-rullar. Som regissör ser vi David Nutter som senare skulle gå vidare till att regissera avsnitt och piloter av nästan varje tv-serie som finns (Arkiv X, Dark Angel, Smallville, Cityakuten m.fl – nu senast Terminator-serien och The Mentalist) och det märks en viss skillnad i kvalité även om vi fortfarande är på en låg tv-filmsnivå. Jag är lite besviken på avsaknaden av ”roliga” skurknamn, och slutscenen är spännande ungefär i nivå med ett avsnitt av Hercules. Dock är det ju glädjande att man skickar Deth till en ny miljö och inte bara kör samma rulle igen.

helen-hunt-4
Helen Hunt.

trancers-5-sudden-dethTrancers 5: Sudden Deth tar vid precis efter fyran, och börjar med en lång återblick av vad som hänt. Man slösar nästan 10% av filmens totalt 72 minuter till det. Filmens återstående tid går även den ganska förlorad eftersom det egentligen inte händer nåt speciellt. Deth rider till The Castle Of Relentless Terror, och där utsätts han för hånglande brudar (!), ett monster (vars ena arm är allt som syns i någon sekund) och slutligen en elak kopia av sig själv. De två slår varann på truten lite grann, varefter Deth rycker ut kopians hjärta/magiska sten och åker tillbaka till sin hemvärld.

Femman är tveklöst seriens sämsta film. Helen Hunt är inte med, och den heta bruden i dessa två filmer visar inte tuttarna (se bild). Det skulle ta hela åtta år innan del sex dök upp, och då utan Jack Deth. Typ.

Trancerstjej
Inte Helen Hunt.

trancers-6-life-after-dethTrancers 6: Life After Deth kom alltså så sent som 2002, och vi återser inte Tim Thomerson som Jack Deth utom i ett par snabba klipp ur de gamla filmerna. Jag kan bara gissa att han var upptagen med Days Of Our Lives eller nåt, för rent karriärmässigt kan han inte ha ratat filmen. Istället transporteras Jack Deth till vår nutid och till sin egen dotters kropp. Helen Hunt syns på ett foto på dotterns kylskåp. (Se bild.)

Hon har sett meteoriter slå ner, vilket hon rapporterar till sitt jobb – vad det nu är för jobb hon har. Jobbet mörkar dock dessa rapporter eftersom man använder kraften hos en meteorit för att stråla ungdomar på glid och förvandla dem till trancers.

Helen Hunt kylskåp
Helen Hunt.

Denna sista film i serien är lite halvdan, relativt sett alltså. Hela serien ligger förstås på ett ganska halvdant plan till att börja med. Det som slår en mest när man ser sexan är hur otroligt illa alla skjuter. Folk träffar oerhört dåligt, och är i allmänhet extremt långsamma med att lyfta sitt eget vapen mot någon som går runt och skjuter. Med det menar jag att actionscenerna inte är särskilt bra.

Att summera filmserien Trancers då. Om du inte pallar med billig straight-to-video-trash så är detta verkligen inte något för dig. Normalt sett bjuder B-action på bra mycket mer action än såhär, men när varje film inte är längre än 75 minuter så är de vanligtvis inte alltför dryga. Jag kan inte med gott samvete egentligen rekommendera mer än ettan, men är du en härdad B-filmsmasochist så är det här lättsamt söndagstittande.

3 Comments

  • Arkivet

  • Senaste kommentarer

  • Tag cloud