Psycho (1998)
Phoenix-kontoristen Marion Crane (Anna Heche) har det inte lätt. Hon får lov att träffa sin älskare Sam (Viggo Mortensen) på sina lunchraster och de kan inte gifta sig då större delen av Sam’s pengar går åt till skulder och underhåll. En fredag får Marion ett förtroendeuppdrag av sin chef; hon ska lämna in 400 000 dollar på banken, då chefen inte vill ha pengarna liggandes på kontoret. Marion ser detta som en chans till att starta ett nytt liv, tar pengarna och beger sig iväg mot Sam’s affär i Kalifornien. Trött efter en lång körning och fast mitt i en storm svänger hon av från huvudleden och checkar in på Bates Motel, vars ägare är en tystlåten och tillbaka dragen ung man vid namn Norman Bates (Vince Vaughn) – som verkar ha en väldigt sträng moder…
Psycho remaken ifrån 1998 är ett av tidernas största skämt. Jag skulle hellre gröpa ut mina egna ögon med en stickig träslev än att se om den här skiten. Till att börja med har de tagit nästintill hela manuset ifrån originalfilmen och gjort en så kallad back-to-back-remake – dvs en remake som är nästintill identisk med originalet. Remaken har ungefär 5 nya sekvenser som inte var med i originalet och ungefär 4 nya repliker. Hade jag velat se Psycho från 1960 hade jag väl ändå slängt igång den? Eller?
Namnen på skådespelarna i filmen är hyfsat stora och vi ser utöver nämnda även Julianne Moore i rollen som Marion’s syster. Vi skymtar även förbi Robert Forster och Ken Jenkins (Dr. Kelso i Scrubs) i varsin väldigt kort biroll i slutet av filmen. Men bara för att det är stora namn innebär det ju givetvis inte automatiskt att det blir en kvalitéfilm – och Psycho remaken är ett bra exempel på just en sådan film. Anna Heche är sjukt irriterande, Viggo Mortensen går runt och spänner upp sig och Vince Vaughn gör till en viss del en hyfsad insats, men jämför man med Anthony Perkins blir han ganska snabbt överkörd. Vaughn kan verkligen inte leverera rollen lika bra som Perkins gjorde och hans framträdande blir mestadels bara töntigt och tamt. Spänningen och stämningen är helt bortblåst och existerar inte någonstans under filmens gång. Det blir en ca 100 minuter lång transportsträcka mellan A och B och snarkningarna blir högre och högre allt eftersom filmen går.
Psycho remaken är en klar urmjölkning av Hitchcock’s gamla rulle och var troligtvis enbart avsedd för de som inte hade sett originalet. Vilket jävla skämt. Avstå och behandla skiten som pesten. Nog för att originalet inte är ett fullskaligt mästerverk, men det här……
3 Comments
De två kompisarna Coop och Remer ljuger ihop en ny sport för att inte bli bortgjorda på en fest. Den går ut på att göra basketmål med basebollregler, plus att man får göra vad som helst för att psyka motståndaren till att missa. Några år senare är baseketball en av Amerikas största sporter…
Lyckades se klart