| Subcribe via RSS

I Still Know What You Did Last Summer av J

januari 29th, 2011 | Postad i Film, Skräck/Rysare

Spoilervarning. Det har gått ett år sedan Julie (Jennifer Love Hewitt) blev förföljd av den hämndlystne och galne Ben Willis (Muse Watson), som dessutom mördade hennes vänner. För att försöka gå vidare i livet efter det som hänt har Julie flyttat till Boston, men de hemska minnena förföljer henne fortfarande och frågan är; lyckades de verkligen döda Willis? Och hur kommer det sig isåfall att polisen aldrig hittade kroppen?

Efter att hennes bästa vän Karla (Brandy Norwood) vunnit en gratisresa för fyra personer till Bahamas beger sig Julie, tillsammans med Karla och två stycken till, iväg till medelhavsön för att försöka glömma allt. Resan som började bra förvandlas snabbt till en mardröm. Som om det inte vore nog med att en orkan är på ingång, även en välbekant figur kommer tillbaka och med honom ond bråd död…

Har man sett den första har man nog ganska trolïgen också sett den andra – så jag tänker vara rätt kortfattad med den här filmen också. Även om det här är en ren urmjölkning av konceptet och en regelrätt upprepning av den första filmen (fast med lite fler mord och lite mer blod) så gillar jag den – och det är också den av I Know What bla bla bla filmerna jag har sett mest.

Hewitt är fantastiskt snygg och det man tittar på återigen är inte hennes prestation, om vi säger så (jag menar, bruden springer runt med urringning ner till knäna och är dyngsur en stor del av den andra halvan av filmen). Norwood är skitdryg och borde inte ha fått rollen som Karla – även om det är en rätt typisk slasherkaraktär. Jack Black skymtar dessutom förbi i en liten roll som ganjarökare – som mest känns som utfyllnad för att öka bodycounten. Slutet är dessutom ganska befängt och lämnar dörren både stängd och vidöppen för en tredje film. Och 8 år efter att den här kom släpptes även en tredje film…

Jag tycker iaf att I Still Know What You Did Last Summer är en God Underhållande Slasherfilm – även om den inte bjuder på någonting nytt och följer de gamla klichéerna som alltid funnits i slasherfilm, mer eller mindre. Nåja. Jag gillar den och rekommenderar den lite försiktigt. Nästa.

No Comments

The Last Broadcast av J

januari 25th, 2011 | Postad i Film, Skräck/Rysare

I slutet av 1995 började independent programmet Fact Or Fiction att svaja och var på väg att gå i graven tack vare att tittarsiffrorna började sjunka. I ett desperat försök att få upp tittarsiffrorna igen bestämde sig programledarna Steven Avkast och Locus Wheeler att bege sig ut till Pine Barrens, New Jersey, för att försöka ta reda på om myten om Jersey Djävulen var sanning eller bluff, efter att ha fått ett tips av en tittare igenom chattprogrammet IRC.

Tillsammans med två fans de hittat på internet – Rein Clackin och Jim Suerd – begav sig Avkast och Wheeler den 15de December, 1995, ut i Pine Barrens ödsliga skogar. Dagen därpå återvände bara Jim Suerd – och ett par dagar senare hittades kvarlevorna av de tre andra männen. Vad hände egentligen den där natten i mitten av December, 1995? Igenom intervjuer och klipp får vi följa den lokale filmmakaren David Leigh på hans resa efter sanningen.

Året innan The Blair Witch Project kom den här lilla independent filmen som även den utgav sig för att faktiskt ha inträffat på riktigt – och den inger även den känslan starkt. Hela filmen är uppbyggd som en dokumentär och det inträffar ofta att jag glömmer av att jag faktiskt tittar på en rysare och inte en dokumentär. Intervjubitarna är sjukt välgjorda och väldigt övertygande – vilket också gör att jag kan förstå om folk verkligen trodde att det här hade hänt på riktigt när de satt i biosalongen under premiären av filmen. Det enda jag tycker som drar ner filmens betyg är slutet, som ärligt talat kunde ha gjorts betydligt bättre. Känslan sänks markant under de sista 6-7 minutrarna av filmen och upplösningen känns bara klichée – och hyfsat förutsägbart. Gör om, gör rätt helt enkelt.

The Last Broadcast var iaf till större delen ganska imponerande för att vara så pass lågbudget som den är. Jag gillar den, även om slutet var helt värdelöst. Rekommenderas (fram till de sista 6-7 minutrarna).

3 Comments

The Big Hit av H

december 29th, 2010 | Postad i Action, Film, Komedi

På rekommendation av ett gammalt ex hyrde jag och en kompis filmen ”The Big Hit” när den var relativt ny i slutet av 90-talet. Den var kul och när jag nu fann den på en billig bluray så köpte jag den och kollade på filmen igen. Historien om ett gäng kassa skurkar är inte särskilt originell, men filmen är passande over the top och lagom B och hyfsat rolig fortfarande. Marky Mark i en ganska vek rolltolkning och Lou Diamond Phillips som upptrissad elaking funkar bra. Producerat av bl.a. John Woo och Wesley Snipes! Okej lördagsunderhållning med lite popcorn och ostbågar och Pringles cheese and onion-chips, och ett par flaskor Pepsi, eller kanske Mountain Dew Code Red.. En kaka Marabou mjölkchoklad och typ en Dubbelnougat och en Japp och… förlåt, jag går på diet.

No Comments

Screaming For Sanity: Truth Or Dare 3 av J

september 26th, 2010 | Postad i Film, Skräck/Rysare

När den sliskige affärsmannen Ken Kregg (Franklin E. Wales) börjar försöka tjäna pengar på att sälja samlarföremål om de nu ökända morden, som begicks av Mike Strauber, på en hemsida dyker en kopparmaskförklädd galning upp som är ute efter att fimpa alla som är involverade i det hela.

Samtidigt har den tidigare respekterade Dr. Dan Hess (Joel D. Wynkoop) låtit skuldkänslor och hallucinationer ta över hans liv och självmord börjar låta som en riktigt bra idé i hans öron. Efter lite självrannsakan står det klart för Dr. Hess vad han måste göra för att skapa en inre frid hos sig själv; ta fast galningen i kopparmask och sätta stopp för Sanning Eller Konsekvens-vansinnet en gång för alla.

Den tredje delen är en riktig stinkbomb. Det är långt emellan händelserna och större delen av filmen blir en enda transportsträcka mellan punkt A och B – vilket bara blir tråkigt. Dessutom fylls filmen ut med en massa resumématerial om vad som inträffade i den första filmen (tvåan utelämnas nästintill helt) – som om någon skulle se den här tredje filmen utan att ha sett dess föregångare. Skådisarna är som i de tidigare filmerna. Effekterna är fortfarande godkända. Och storyn är rätt hattig och hoppar mellan olika karaktärer, vilket mest blir sulligt i längden då det blir svårt att hålla isär karaktärerna och veta vem som är vem – fast, vem fan bryr sig egentligen…?

Truth Or Dare 3 var troligtvis menad att vara den sista delen i serien, men i år kommer en fjärde del med titeln Deadly Dares: Truth Or Dare Part IV – om jag kommer se den eller inte låter jag vara osagt… fast med tanke på hur de tre första filmerna har varit så lutar det åt det sistnämnda. Den tredje delen är hur som helst waste of time. Undvik och skippa.

No Comments

Psycho Sisters (1998) av J

september 19th, 2010 | Postad i Film, Splatter, Thriller

Systrarna Jackie (Pamela Sutch) och Jane (Christine Taylor) har precis blivit släppta ifrån Lawrence Psychiatric Institute efter flera år av terapi efter att deras liv slogs till spillror tack vare att ett gäng killar överföll dem och deras tredje syster, våldtog henne och ströp sedan henne till döds. De vill hur som helst börja om sina liv och göra positiva insatser jämtemot samhället. Som Jackie och Jane ser det är 35 kroppar av unga män och ett skåp fullt med makabra ”troféer” ett steg i rätt riktning. Men på sistone har Jackie börjat bli mjuk av sig och nyfiken på romans, kärlek och ömhet. Dessvärre tolererar inte Jane sådant nonsens…

Psycho Sisters spelades in redan 1995 som en ultralågbudget film inspelad på video, men blev 3 år senare inspelad på nytt av samma regissör. Dessutom påbörjades inspelningar av samma film redan innan 1995, men som aldrig blev en klar film och som kan ses som extremt svåråtkomligt material (såvida man inte råkar ha tur på internet).

Nåväl. Filmen från 1998 är sisådär. Händelseförloppet är ganska tråkigt och även om det händer lite saker då och då under filmens gång så börjar det inte bli intressant förens kring en timme in i filmen, då vi får se någon enstaka tutte, hyfsat med blod och våld samt en scen där det skjuts lite grann – i ca 1 minut eller så. Skådespelarna är hyfsade så när som på en och annan scen där stelheten härjar. Effekterna ser dock bra ut för att vara lågbudgetslask, även om det inte direkt imponerar avsevärt.

Mjae, njae, mjae. Hyfsad film som kunde ha blivit bättre om inte första timmen av den var gjord så att tittaren ska behöva sitta och halvsova av tristess. Inget jag rekommenderar – såvida man inte vill se Sutch och Taylor halvnakna i ett par sekunder.

No Comments

A Night At The Roxbury av J

september 14th, 2010 | Postad i Film, Komedi

Steve (Will Ferrell) och Doug Butabi (Chris Kattan) har en dröm tillsammans om att öppna en egen nattklubb som är lika cool och hipp som Roxbury klubben. Det är bara två problem med deras dröm; de är sjukt ocoola och har inte ens varit in på Roxbury klubben en enda gång och dessutom är de helt hjärndöda båda två. Som om inte det vore nog bor de fortfarande hemma och arbetar i en växtbutik som ägs av deras far (Dan Hedaya), som i sin tur försöker att pressa Steve till att gifta sig med Emily (Molly Shannon), dottern till ägaren av den intilliggande lampbutiken.

Jag antar att alla jävlar redan har sett den här filmen, så; den är fortfarande lika kul som den var när den kom. Och den har fortfarande samma klichéeaktiga komedi-slut som alla andra jävla komedier har, men den första halvan är råbra med många gapskratt och en del 90-tals discodunklåtar som väcker gamla goda minnen.

Inte sett den? Nåväl, ta och gör det då. Rekommenderas varmt.. iaf den första halvan av filmen.

No Comments

Psycho (1998) av J

augusti 4th, 2010 | Postad i Drama, Film, Skräck/Rysare, Thriller

Phoenix-kontoristen Marion Crane (Anna Heche) har det inte lätt. Hon får lov att träffa sin älskare Sam (Viggo Mortensen) på sina lunchraster och de kan inte gifta sig då större delen av Sam’s pengar går åt till skulder och underhåll. En fredag får Marion ett förtroendeuppdrag av sin chef; hon ska lämna in 400 000 dollar på banken, då chefen inte vill ha pengarna liggandes på kontoret. Marion ser detta som en chans till att starta ett nytt liv, tar pengarna och beger sig iväg mot Sam’s affär i Kalifornien. Trött efter en lång körning och fast mitt i en storm svänger hon av från huvudleden och checkar in på Bates Motel, vars ägare är en tystlåten och tillbaka dragen ung man vid namn Norman Bates (Vince Vaughn) – som verkar ha en väldigt sträng moder…

Psycho remaken ifrån 1998 är ett av tidernas största skämt. Jag skulle hellre gröpa ut mina egna ögon med en stickig träslev än att se om den här skiten. Till att börja med har de tagit nästintill hela manuset ifrån originalfilmen och gjort en så kallad back-to-back-remake – dvs en remake som är nästintill identisk med originalet. Remaken har ungefär 5 nya sekvenser som inte var med i originalet och ungefär 4 nya repliker. Hade jag velat se Psycho från 1960 hade jag väl ändå slängt igång den? Eller?

Namnen på skådespelarna i filmen är hyfsat stora och vi ser utöver nämnda även Julianne Moore i rollen som Marion’s syster. Vi skymtar även förbi Robert Forster och Ken Jenkins (Dr. Kelso i Scrubs) i varsin väldigt kort biroll i slutet av filmen. Men bara för att det är stora namn innebär det ju givetvis inte automatiskt att det blir en kvalitéfilm – och Psycho remaken är ett bra exempel på just en sådan film. Anna Heche är sjukt irriterande, Viggo Mortensen går runt och spänner upp sig och Vince Vaughn gör till en viss del en hyfsad insats, men jämför man med Anthony Perkins blir han ganska snabbt överkörd. Vaughn kan verkligen inte leverera rollen lika bra som Perkins gjorde och hans framträdande blir mestadels bara töntigt och tamt. Spänningen och stämningen är helt bortblåst och existerar inte någonstans under filmens gång. Det blir en ca 100 minuter lång transportsträcka mellan A och B och snarkningarna blir högre och högre allt eftersom filmen går.

Psycho remaken är en klar urmjölkning av Hitchcock’s gamla rulle och var troligtvis enbart avsedd för de som inte hade sett originalet. Vilket jävla skämt. Avstå och behandla skiten som pesten. Nog för att originalet inte är ett fullskaligt mästerverk, men det här……

3 Comments

The Truman Show (blu-ray) av H

januari 30th, 2010 | Postad i Drama, Film, Komedi

Jim Carreys första dramatiska roll, bla bla bla. Blu-rayen ser ut och låter jättebra, och extramaterialet består av cirka 60 minuter dokumentärer och ett tiotal minuter bortklippta scener. På det hela taget en finemang utgåva av en finemang film. Moving on.
.

.

1 Comment

Bride Of Chucky av J

januari 6th, 2010 | Postad i Film, Komedi, Skräck/Rysare

Efter att Tiffany (Jennifer Tilly) lyckats komma åt resterna av Good Guy dockan Chucky (Brad Dourif) lappar hon ihop delarna och genomför en voodoo ritual.. vilket återupplivar Chucky. Kort därefter dödar Chucky Tiffany och återuppväcker henne i en bruddocka. Det omaka paret måste nu ta sig till New Jersey för att leta reda på Chucky’s mänskliga kropp som ligger begravd där tillsammans med Dambalas Hjärta – en amulett som kan överföra deras själar till andra kroppar.

Ovetandes om hur saker och ting ligger till blir Tiffany’s granne – Jesse (Nick Stabile) – övertalad till att köra dockorna till New Jersey mot en större summa pengar – varpå han tar med sig sin flickvän Jade (Katherine Heigl). Och det tar inte länge innan Chucky och Tiffany skrider till verket med vad de gör bäst…

Den fjärde (den här) och femte (nästa film) filmen är de svagaste filmerna i serien, helt klart. Det är cheese all the way och är mer riktat mot komedi-hållet än skräck med komiska inslag. Anledningen till att jag slänger ner den här (och nästa film) i Skräck/Rysare-facket är för att jag är åt helvete för lat för att länka och greja mellan filmerna. Hur som helst…

Brad Dourif snor showen, as always. Jennifer Tilly är het – när hon är kroppsligt med och inte bara gör rösten till Tiffany – och gör en rätt bra insats. Nick Stabile och Katherine Heigl gör inte några nämnvärda insatser, men Heigl fick ganska troligt rollen som Jade mest tack vare det som sitter strax ovanför naveln och strax nedanför halsen på henne. Effekterna är snygga – givetvis – och används rätt väl. Storyn är helt okej och funkar för att vara den fjärde filmen i serien, men den innehåller hål. Exempelvis, hur kunde det vara kvar någonting som helst av Chucky efter tredje filmens avslutning? Varför stack inte Chucky bara och hämtade amuletten redan i de tre första filmerna om den hade räckt för att föra över hans själ?

Avslutningsvis kan jag säga att även om jag kan Bride Of Chucky innan och utan så föredrar jag dess tre föregångare vilken dag som helst, men samtidigt tycker jag att den här filmen ändå är sevärd och underhållande.

http://www.imdb.com/title/tt0144120/

1 Comment

Deep Rising av J

november 18th, 2009 | Postad i Action, Film, Sci-Fi, Skräck/Rysare

Mitt på det Kinesiska Havet, under ett kraftigt oväder, är en gammal torpedbåt på väg mot okänd destination. Ombord finns ägaren och kaptenen Finnegan och hans besättning, samt den mystiske Hanover och hans våldsbenägna liga av legosoldater. Hanover har planerat att borda och råna Argonautica, världens modernaste lyxkryssare, men när de äntligen når fram är det ett spökskepp de hittar. Spår visar att någon – eller något – har utsatt skeppet för brutala attacker, däcken är täckta av blod och luften är tjock av bedövande tystnad. Och det dröjer inte länge förrän de upptäcker att de inte är ensamma ombord…

Innan Stephen Sommers gjorde The Mummy, The Mummy Returns, Van Helsing och G.I. Joe: The Rise Of Cobra gjorde han Deep Rising – som är en riktigt bra film. Den blandar sci-fi med skräck och action (samt en nypa humor) och påminner smått om Aliens – fast ombord på en båt på jorden, typ.

Treat Williams (The Substitute 2 – 4), Famke Janssen (GoldenEye, X-Men trilogin), Anthony Heald (A Time To Kill), Kevin J. O’Connor (The Mummy, Van Helsing), Wes Studi (Heat), Derrick O’ Connor (End Of Days, Unrest), Jason Flemyng (Lock, Stock And Two Smoking Barrels, Bruiser, From Hell), Cliff Curtis (Live Free Or Die Hard), Clifton Powell (Menace II Society, Next Friday), Trevor Goddard (Men Of War, Mortal Kombat), Djimon Hounsou (Lara Croft Tomb Raider: The Cradle Of Life), Una Damon (Deep Impact) och Clint Curtis (Pariah) är några av de ansikten vi får se framför kameran – och de gör ett bra jobb.

Effekterna är spektakulära för att vara en B-rulle från 98 – även om det är uppenbara CGI-effekter. Tempot i filmen är lite småtrögt till en början, men tvärvänder ganska snabbt efter att legosoldaterna har anlänt till skeppet och efter det vräker de på med gore, våld, ett jävla tempo och ganska hög spänning resten av filmen.

Jag tror inte jag förvånar någon när jag säger att jag gillar den här filmen starkt och att jag har sett den ett otaliga gånger. Och jag kommer definitivt att se om den ännu fler.

Rekommenderas!

http://www.imdb.com/title/tt0118956/

No Comments

  • Arkivet

  • Senaste kommentarer

  • Tag cloud