| Subcribe via RSS

Aftershock av J

december 2nd, 2015 | Postad i Action, Film, Skräck/Rysare, Äventyr/Fantasy

AftershockDe tre vännerna Gringo (Eli Roth), Ariel (Ariel Levy) och Pollo (Nicolás Martínez) är i Chile på semester för att festa och ha kul tillsammans och då Pollo’s far råkar vara en välkänd miljardär kan de göra precis vad de vill och de kommer in överallt. De bestämmer sig för att bege sig iväg till Valparaiso, där en exklusiv fest på en underground klubb ska äga rum, i sällskap av halvsystrarna Monica (Andrea Osvárt) och Kylie (Lorenza Izzo) och deras vän Irina (Natasha Yarovenko). Festandet tar emellertid ett abrupt slut när en plötslig jordbävning inträffar. När de väl tagit sig ut ur klubben inser de att deras problem bara har börjat; ett närliggande fängelse har kollapsat tack vare jordbävningen och fångarna som överlevde skalvet har lyckats rymma, samtidigt som en tsunami är på väg rakt mot Valparaiso…

Jag undrar om inte manusförfattarna till den amerikansk-chilenska filmen Aftershock (däribland Eli Roth) ville göra varsin film, men istället för att göra det gjorde de alla filmerna till en enda film. Aftershock är en av de rörigaste filmerna jag har sett på bra länge. Samtidigt som den försöker vara en katastroffilm försöker den att vara en skräckfilm med en nypa action inslängt i mixen. Filmen i sig är inte dålig, men det hela blir bara jävligt rörigt när filmen drar igång ordentligt (vilket är kring 34½ minuter in) och jag sitter nu och undrar hur de egentligen tänkte när de skrev manuset. Filmen försöker lite för mycket och hade de istället koncentrerat sig på en sak istället för tjugo och gjort den längre än strax under 90 minuter hade filmen troligtvis blivit bättre än vad den blev.

1 Comment

The Abyss (Special Edition) av J

november 11th, 2015 | Postad i Drama, Film, Sci-Fi, Äventyr/Fantasy

The AbyssUnder Kalla Kriget sjunker den amerikanska atomubåten USS Montana, som är bestyckad med atombomber, under mystiska omständigheter ner i en svåråtkomlig havsavgrund. I tron om att ryssarna ligger bakom det hela skickas en grupp Navy SEALS soldater in för att med hjälp av en grupp undervattens oljeborrare leta reda på vraket och undersöka orsaken till att ubåten gick under. Men efter flera oförutsedda händelser blir gruppen strandade långt under ytan utan att kunna kontakta omvärlden och de inser snart att de inte är ensamma där nere i mörkret…

Jag har alltid varit ett stort fan av James Cameron ända sedan jag såg The Terminator för första gången. Filmer som den, Aliens, Terminator 2: Judgment Day och True Lies har alltid legat mig varmt om hjärtat och är filmer jag har sett oräkneliga gånger och är filmer jag ser om titt som tätt. The Abyss var en av de filmer han gjort som hade undsluppit mina ögon trots att jag hade sett fodralet hos den (nu mer nedlagda) lokala videobutiken. Jag visste inte så mycket om filmen egentligen mer än att det var någon form av sci-fi film och jag hade väl i början vissa förhoppningar att få se en film i ungefär samma anda som Leviathan (som kom samma år) fast större och mer påkostad, vilket jag givetvis inte alls fick.

Istället för en actionfylld sci-fi skräckfilm fick jag istället ett nära tre timmar (som special edition versionen av filmen är, bioversionen av filmen är kring tjugofem minuter kortare än den versionen och då jag i regel tycker att Cameron’s filmer är bättre i de förlängda versionerna valde jag således den versionen över bioversionen) långt halvsegt drama-äventyr med influenser av sci-fi. Jag tycker att filmen i sin helhet var helt okej, men sci-fi delen (som var den största anledningen till att jag ville se filmen från första början) känns otroligt tunn och nästan bortglömd under stora delar av filmens speltid. Inte förrän i sista akten av filmen började det kännas som en sci-fi film, men då var det ungefär 20 minuter kvar av filmen och det kändes helt enkelt för lite med tanke på att Cameron hade gjort Aliens tre år tidigare…

Jag fick aldrig någon direkt wow-känsla heller när jag såg på filmen. De delar som skulle vara spännande kändes ganska förutsägbara och höll inte min puls uppe nämnvärt. Det kändes bara väldigt platt. Utöver det tycker jag att filmen tog lite för många vändningar också, vilket gjorde att det kändes som att filmen inte riktigt visste vad den skulle vara. Jag förstår tanken bakom filmen och dess samhällskritiska meddelande, men även om det är ganska klart och tydligt så lämnade det mig oberörd och faktiskt ganska uttråkad – vilket får mig att undra om jag inte valde fel version att se?

Skådespelarna är dock förbannat bra och de effekter som förekommer i filmen är imponerande för sin årgång och lär ha varit ganska mäktiga vid dess biopremiär 1989. Men det gör inte filmen per automatik till ett mästerverk som tydligen många ser den som. Jag själv tycker (som jag skrev här ovanför) att den är okej, men den är underlägsen Cameron’s Aliens och T2 utan några som helst tvivel och är ingenting man behöver springa benen av sig för att få tag i och se, även om man är ett Cameron fan.

1 Comment

Jurassic World av J

juni 11th, 2015 | Postad i Action, Film, Sci-Fi, Äventyr/Fantasy

Jurassic World22 år har gått sedan John Hammond’s dröm om att öppna en park på ön Isla Nublar med dinosaurier, kallad Jurassic Park, gick i stöpet efter en katastrofal testhelg där flera personer omkom. Under tio år har en ny och fullt fungerande dinosauriepark, Jurassic World, blivit driven på samma ö och har blivit det John Hammond föreställde sig.

Besökssiffrorna har emellertid börjat sjunka i parken och för att göra finansiärerna nöjda skapar parkens forskare, med hjälp av år av forskning kring genetik, en helt ny dinosaurie för att få upp besökssiffrorna igen. Saker och ting går emellertid snabbt åt skogen och kaos bryter ut på ön.

För några år sedan fick jag nys om att Jurassic Park 4 var på gång och då jag, som så många andra, är ett stort fan av Jurassic Park filmerna jublade jag högt. När Stan Winston (som var involverad i de tre första filmerna) tragiskt gick bort i benmärgscancer den 15 Juni, 2008, trodde jag att Jurassic Park 4 var dödsdömd. Vi skulle helt enkelt aldrig få se en fjärde film i serien. Efter Winston’s död försvann alla nyheter om en fjärde film och hoppet verkade ute….

…tills det att nyheten om att Jurassic World skulle släppas. Jag har väntat ivrigt på den här filmen och nu har jag äntligen kommit hem från bion som visade den och.. wow.. det är nog det enda jag har att säga egentligen. Filmen påminner mycket om Jurassic Park; den börjar väldigt lugnt, men när kaoset bryter ut så blir det ett riktigt spännande (trots några förutsägbara grejer) action/äventyr som underhåller fruktansvärt väl under de två timmar den rullar på under. Effekterna ser mycket bra ut och actionsekvenserna är suveräna (speciellt slutstriden). Skådespelarna är också riktigt bra, även om jag bara kände igen Chris Pratt (Guardians Of The Galaxy) och Vincent D’Onofrio (Full Metal Jacket).

Jurassic World gjorde det jag hade hoppats på; de tog steget vi aldrig fick se i Jurassic Park. Vi får se en fullt fungerande park, med besökare, där dinosaurier löper amok och skapar kaos och det är så jävla underhållande. Jag är fantastiskt nöjd över mitt biobesök och det här blir definitivt en film i min hylla när den anländer till dvd och bluray. En värdig uppföljare till Jurassic Park och en solklar rekommendation från mig. Utan tvekan en av de bästa filmerna som hittills har släppts i år, 2015.

1 Comment

Inferno in diretta (aka Cut And Run) av J

maj 16th, 2015 | Postad i Action, Film, Äventyr/Fantasy

Inferno in diretta (aka Cut And Run)Efter att deras TV producents son har försvunnit spårlöst börjar kameramannen Mark (Leonard Mann) och reportern Fran (Lisa Blount) att rota i det hela och spåren pekar mot de sydamerikanska djunglerna. De bestämmer sig för att bege sig dit i hopp om att hitta en stor story, men finner istället att de hamnat mitt i ett knarkkrig som hotar att ta deras egna liv.

Inferno in diretta (eller Cut And Run som den är känd som utanför Italien) är den tredje och sista filmen i Ruggero Deadato’s kannibaltrilogi… men den har inga kannibaler i sig. Det närmsta filmen kommer kannibaler är att den har infödingar i sig, men that’s it. Men filmen är inte så värst dålig för det, nej nej. Deodato har här istället valt att göra en regelrätt actionfilm med en hel del gore och pang pang som förnöjer ganska bra. Enda problemet jag har med filmen är att den hade lite mycket utfyllnad här och där. Ett par scener var rent av onödiga faktiskt. Filmen hade säkert kunnat varit tio minuter kortare och fått ett lite tightare händelseförlopp än vad det i slutändan blev.

Nåja. Inferno in diretta är en okej actionrulle hur som helst och är troligtvis en av de våldsammaste jag har sett som blivit filmad under 80-talet.

1 Comment

Cannibal Holocaust av J

maj 16th, 2015 | Postad i Film, Skräck/Rysare, Äventyr/Fantasy

Cannibal HolocaustFyra dokumentärfilmare beger sig iväg till Colombias djungel för att dokumentera och filma de lokala kannibalstammarna som bor där. Två månader senare har de fortfarande inte kommit tillbaka. Professor Harold Monroe (Robert Kerman) blir ombedd att åka ner till Colombia för att försöka ta reda på vad som hänt dem. Med hjälp av två lokala guider träffar Monroe två av stammar, Yacumo och Yanomamo. Under besöket hos den senare stammen finner han kvarlevorna av dokumentärfilmarna och några rullar film. Väl tillbaka i New York börjar han att titta på det oredigerade materialet och får snart klart för sig vad som hände med gruppen…

Cannibal Holocaust. Behöver den verkligen någon närmare presentation? Det här är en av tidernas mest omtalade filmer (och nummer två i Ruggero Deodato’s kannibaltrilogi) och den har god anledning till att vara det också. Det är inte bara en milstolpe inom skräckgenren, utan också en betydande film för hela kannibal-subgenren samtidigt som det är en film alla skräck-fans borde se eller ha sett även om filmen i sig är bitvis anstötande och grotesk (jag tänker på scenerna där riktiga djur blir slaktade).

Det finns ganska mycket trivia om Cannibal Holocaust. Bland annat blev filmen beslagtagen av italienska myndigheter tio dagar efter att den visats i Milan för första gången och Deodato blev arresterad, för att senare bli åtalad för att ha mördat flera av skådespelarna på film. Skådespelarna hade emellertid skrivit kontrakt att hålla sig undan i ett år för att förstärka illusionen om att de faktiskt var döda och att materialet som visas i filmen faktiskt hände på riktigt, vilket på sätt och vis gör den här filmen till den första found footage filmen. För mer trivia, klicka här.

Mer än så tänker jag inte skriva. Cannibal Holocaust är en film man ska ha sett, hur motbjudande den än må vara. Rekommenderas.

No Comments

Ultimo mondo cannibale (aka Last Cannibal World) av J

maj 16th, 2015 | Postad i Film, Skräck/Rysare, Äventyr/Fantasy

Ultimo mondo cannibale (aka Last Cannibal World)En grupp anställda från ett oljeföretag skickas iväg till den filippinska ön Mindanao för att undersöka ett nytt fynd. Efter en misslyckad landning mitt ute i djungeln finner de att lägret de skulle till ligger öde. De bestämmer sig för att övernatta i planet och försöka flyga därifrån morgonen därpå. Under natten försvinner en av dem och morgonen därpå beger de andra sig ut för att leta i den tjocka, ogenomträngliga djungeln. Dessvärre bebos området av Tashitos, en stam infödingar som lever kvar i stenåldern och som är kannibaler, vilket de snart blir varse om.

Ultimo mondo cannibale från 1977 är den första filmen i Ruggero Deodato’s kannibaltrilogi och är känd under flera olika titlar. I Sverige hette den De sista kannibalerna, i Danmark hette den Jordens sidste kannibaler, i England hette den Cannibal och i USA har den haft flera olika titlar, The Last Survivor (som är den censurerade versionens titel), Jungle Holocaust och Carnivorus (som är återutgivningstiteln på filmen). Filmens mest kända titel är nog dock Last Cannibal World.

Filmen i sig är helt okej. Den blir lite långtråkig på sina ställen där de envisas med att visa naturbilder och scener där det egentligen inte händer speciellt mycket, men varvar samtidigt med lite spänning och gore (som bland annat involverar djurslakt av riktiga djur). Filmen är mer en (hyfsat) realistisk bild av hur farlig en djungel kan vara än en gore-fest likt många andra kannibalfilmer.

Å ena sidan gillar jag Last Cannibal World, men å andra sidan har den sina långsamma och stentrista stunder också, så den faller någonstans mitt emellan för min del. Helt okej film och en hyfsad start på trilogin, som jag egentligen inte hade några skitstora förhoppningar på.

No Comments

Angry Video Game Nerd: The Movie av J

oktober 11th, 2014 | Postad i Film, Komedi, Sci-Fi, Äventyr/Fantasy

Angry Video Game Nerd - The MovieFör snart 10 år sedan kom jag i kontakt med lågbudgetfilmmakaren James D. Rolfe och hans hemsida Cinemassacre.com tack vare några videorecensioner av gamla NES spel, då kallad The Angry Nintendo Nerd. Inte långt efter att jag började följa honom bestämde han sig för att börja recensera andra plattformar utöver NES och blev således The Angry Video Game Nerd. Trots att han har haft stort fokus på AVGN recensionerna genom åren har även denna herre gjort en hel del annat i olika spel- och filmrelaterade projekt (så som hans årliga Monster Madness där han varje Oktober går igenom olika former av skräckfilm och även en hel del korta lågbudgetfilmer).

För några år sedan släppte James hur som helst en bomb i hans community; en AVGN långfilm var under produktion. Även om det var osäkert att filmen ens skulle bli av gick snacket hett om filmen och hans fans skrek efter filmen och nu, en sisådär 4, 5 år efter att han släppte nyheten har äntligen filmen släppts. För ett par veckor sen… eller så.

Filmens handling är ganska skruvad och baserar sig till en viss del på myten (som nu blivit bevisad) om att Atari drog tillbaka E.T. spelen (här kallade Eee Tee) de släppte 1982 och grävde ner dem i öknen och är det spel som de flesta fans vill att Nörden (James D. Rolfe) ska recensera. Nörden å sin sida vill absolut inte det då han har börjat se hur hans fans börjar gå i hans fotspår och gräver ner sig i skitspelsträsket. Men efter en minst sagt besynnerlig mardröm bestämmer han sig för att tillsammans med sin kompis, tillika manager, Cooper (Jeremy Suarez) filma en dokumentär och bevisa att myten om de nedgrävda E.T. (Eee Tee) spelen inte är sann. Till hjälp har de Mandi (Sarah Glendening), försäljningsansvarig på företaget Cockburn Inc., som finansierar projektet i gengäld att Nörden gör en recension av Cockburn’s senaste spel; Eee Tee 2.

Angry Video Game Nerd: The Movie är en riktig B-film och har man följt webserien AVGN vet man troligtvis också vad man får; miniatyr modeller likt de gamla monsterfilmerna från Japan mellan 50-talet och nån gång under 2000-talet, dockor, leksaksbilar som sätts på eld och uppenbara green screens. Till skillnad från många andra B-filmer och lågbudgetproduktioner finns här en hel del humor och ett manus som inte tar sig självt seriöst för fem öre och det hela blir stundtals gapskrattskul.

Bortsett ifrån Rolfe själv dyker även andra betydande personer för Cinemassacre upp, så som Kyle Justin (Coach Guy) och Mike Matei (Motherfucker Mike) i varsin snabb cameo. Om jag inte misstog mig helt hade även några andra retrospelsrecensenter några korta cameos också, så som Pat The NES Punk, och mot slutet får vi dessutom en väldigt hastig cameo av ingen mindre än Troma’s Lloyd Kaufman, som även han har medverkat i en webepisod av AVGN tidigare.

Var filmen värd väntan? Ja, det tycker jag. Om man kan ta att filmen är lågbudget och fruktansvärt B så har man närmare 2 timmar God Underhållning framför sig. Om man väntar sig något storslaget och i blockbuster mått mätta så lär man bli rejält besviken. Jag vill rekommendera den här filmen hur som haver och om du av någon outgrundlig anledning har missat AVGN webserien tycker jag att du ska spana in den, vilket du kan göra här.

No Comments

Guardians Of The Galaxy av J

augusti 1st, 2014 | Postad i Action, Film, Komedi, Sci-Fi, Äventyr/Fantasy

Marvel's Guardians Of The Galaxy...Milano..Ph: Film Frame..?Marvel 2014Efter att ha stulit en mystisk sfär ifrån den obebodda planeten Morag i de yttersta gränserna av galaxen blir den mänsklige rymdpiloten Peter Quill (Chris Pratt) måltavla för den ondskefulle och fanatiske Ronan (Lee Pace), som är ute efter att utrota befolkningen på planeten Xander där den intergalaktiska militär-polisstyrkan Nova Corps har sitt fäste med hjälp av sfären.

Det är halvknepigt att berätta ploten i Guardians Of The Galaxy utan att spoila typ de första fyrtio minuterna av filmen, men filmen följer ungefär samma utstakade väg som många andra filmer i samma kategori. Har man sett en Marvel film tidigare kan man rätt lätt räkna ut vad som kommer hända längre fram i filmen, men det hela är så pass underhållande och kul att det kvittar.

Guardian Of The Galaxy är bra, faktiskt riktigt bra. I rollsättningarna ser vi bland annat (bortsett från Pratt och Pace), Zoe Saldana (Avatar), wrestlaren Dave Bautista (Riddick), Michael Rooker (bland annat The Walking Dead) och Benicio Del Toro (bland annat Fear And Loathing In Las Vegas). Vi hör även Vin Diesel som träd-människohybriden Groot (även om man knappast känner igen hans röst) och Bradley Cooper som den genmanipulerade tvättbjörnen Rocket. Effektmässigt är filmen storslagen, så klart (hur skulle en blockbuster annars vara?), och det är en hel del action och explosioner blandat med en hel del humor likt många andra Marvel produktioner.

Jag skulle säga att Guardians Of The Galaxy är en underhållande film och att det hela är God Underhållning. Rekommenderas.

Uppföljare kommer 2017.

1 Comment

2012 av J

juni 20th, 2013 | Postad i Action, Film, Äventyr/Fantasy

20122009 upptäcker forskare att strålningen ifrån enastående solstormar börjat värma upp Jordens kärna och att påföljderna pekar på katastrofala konsekvenser. Världens ledningar går ihop för att bygga ”arker” för att säkerställa den mänskliga rasens överlevnad – vilket givetvis mörkläggs för allmänheten för att inte orsaka panik. 2012 börjar plötsliga jordbävningar och vulkanutbrott att bryta ut runt om i världen och kampen om den mänskliga rasens överlevnad påbörjas.

När 2012 kom brydde jag mig inte i den alls, faktiskt. Istället såg jag The Asylum’s värdelösa rip-off 2012: Supernova (som bara är en av deras tre rip-offs på 2012!) tillsammans med en kompis som satt och skrattade sig harmynt under hela filmen medan jag svor mig gråhårig av dyngan. Hur som helst tycker jag 2012 var en förbannat bra film. Effekterna är häpnadsväckande, händelseförloppet är till större delen fängslande och spännande (bitvis fick jag gåshud) och skådespelarna är suveräna; en ganska typisk blockbusterfilm (som säkert många redan glömt, som de flest andra filmer i samma kategori).

Nåja. Jag tyckte 2012 var en fängslande film även om den var lite lång (i runda slängar 160 minuter). Har man inte sett den kan man ju ta sig en titt, men jag tvivlar på att det är en film man behöver se mer än en gång.

No Comments

Prince Of Persia: The Sands Of Time av J

oktober 21st, 2012 | Postad i Film, Äventyr/Fantasy

Under ett anfall mot den heliga staden Alamut i det persiska gränsområdet lägger en av de persiska prinsarna – Dastan (Jake Gyllenhaal) – vantarna på en mystisk dolk. Dastan, som struntade i sin äldre broders order och anföll staden på egen hand med sina män, blir hyllad som en hjälte av den persiska armén och när de anländer till det persiska palatset tar deras fader emot dem med stor glädje. Men glädjen blir kort då kungen blir mördad och Dastan blir utpekad som attentatsman. Dastan flyr och tar med sig i flykten Alamut’s prinsessa, Tamina (Gemma Arterton), som de tillfångatog efter segern i Alamut.

På flykt från den persiska armén upptäcker Dastan att dolken han fick tag i Alamut besitter gudomliga krafter och kan backa tiden, för att göra saker ogjorda samtidigt som han inser vem som förrått hans familj och vad han måste göra.

När Prince Of Persia: The Sands Of Time kom brydde jag mig inte i den speciellt mycket. Jag hörde ett tag efter att den släppts att den var rätt bra, men det tog ytterligare ungefär ett år innan jag införskaffade den – och nu har jag alltså slutligen sett den. Mitt tycke är som följer:

Som en äventyrsfilm (lite i stuk med Mumien filmerna som kommit sista 13 åren) är Prince Of Persia: The Sands Of Time riktigt bra. Det är lite segt i början innan det börjar röra på sig ordentligt, men det flängs runt, det är svärdfighter, slagsmål och till och med lite blod här och där, även om det är en Disney produktion. Men som en film baserad på det första Sands Of Time spelet (det finns fyra och jag har spelat igenom alla, yes) så kraschlandar den stenhårt. Filmen har inte ett dyft med spelet att göra mer än att den handlar om en dolk och tidens sand, utöver det skiljer sig filmen och spelet avsevärt och personligen blev jag grymt besviken när jag insåg att filmen bara var löst baserad på första spelet.

För det första hade filmen troligtvis blivit mer intressant om Gyllenhaal hade slagits mot sandsoldater i sin kamp om… eh.. att fixa det han ska fixa. Så att säga. För det andra var plottwisten en sån stor klyscha att man egentligen rätt snabbt kan räkna ut den, bara man sett lite film i sin dar.

Nåja. Filmen har iaf en bra skådespelarensamblé och jag tycker att Gyllenhaal är suverän i titelrollen. Effekterna i filmen är så klart påkostade och det fläskas på med den ena effekten efter den andra och hela filmen är (så klart) en ren effektfilm (likt Mumien filmerna, igen). Storyn är okej, men känns ändå bortkastad; de hade kunnat göra så mycket bättre – som sagt.

Har man ingen erfarenhet av Sands Of Time spelen är nog filmen bättre än om man har det. Men samtidigt som jag tycker filmen faller ganska platt (storymässigt) jämtemot spelen så är det ändå en rätt okej äventyrsfilm – även om den inte riktigt passar de minsta tittarna.

No Comments

  • Arkivet

  • Senaste kommentarer

  • Tag cloud