| Subcribe via RSS

Cherry Falls av J

februari 26th, 2018 | Postad i Film, Skräck/Rysare

Den sömniga småstaden Cherry Falls är en lugn och tillsynes ganska händelselös plats att bo på – fram tills det att en psykotiska seriemördare plötsligt slår till och börjar söka sina offer bland stadens ungdomar. Först när en tredje tonåring hittats brutalt mördad börjar man skönja sammanhanget; alla offer var oskulder. Ungdomarna i staden räknar snabbt ut att det bara finns en sak att göra om man inte vill hamna på dödslistan och arrangerar således en sexfest. Samtidigt har sheriff Brent Marken’s (Michael Biehn) dotter, Jody (Brittany Murphy), börjat undersöka saken på egen hand och funnit att en mörk hemlighet vilar över staden – som inte bara verkar ha kopplingar till det som inträffar nu, utan även till henne själv personligen…

Jag minns att jag såg Cherry Falls för första gången sent en natt på TV1000 för runt femton år sedan. Vad jag tyckte om den då har jag ingen aning om, men skulle jag lägga en kvalificerad gissning så tyckte jag antagligen att den var bra – åtminstone för vad den var. Cherry Falls är en av de slasherfilmer som släpptes efter Scream som gick ett orättvist öde till mötes, likt Valentine (recenserad här), där majoriteten av allt gore är bortklippt – vilket inte är något jag nämner i min recension av Valentine, men söker man runt lite så finner man ganska snabbt att den filmen – och den här – skulle ha varit betydligt våldsammare och blodigare än vad de nu är…

Som jag har förstått det var Cherry Falls menad att bli släppt till biografer i USA när den kom, men av någon anledning klipptes de våldsamma mordscenerna ned (antagligen för att kunna få en R-rating) så pass att filmen kunde ha premiär på amerikansk TV istället för att släppas på bio. Det har sedan dess aldrig släppts en unrated utgåva med de oklippta scenerna, vilket får mig att undra om de överhuvudtaget spelade in våldsammare dödsscener än de som är med i filmen. Jag menar, det kan ju faktiskt vara så att de fick slut på pengar och fick således klippa ner filmen och släppa den till amerikansk TV istället. En sak är dock säker; jag hade inte tackat nej till en unrated utgåva av Cherry Falls – om nu de oklippta scenerna överhuvudtaget existerar.

Ska man hur som helst se till hur filmen är så är det en okej film, trots dess snabba klipp och extrema editeringar i mordsekvenserna. Michael Biehn är bra som vanligt och Brittany Murphy (som för övrigt gick bort alldeles för tidigt) gör en helt okej prestation i huvudrollen. Det som räddar filmen från att bli en nittio minuter tristess-fest är dess mörka humor och konceptet att oskulder är måltavlorna för filmens mördare istället för det traditionella konceptet att har man sex, dör man – synd bara att Cherry Falls blivit behandlad som den blivit.

Kan man ta den snabba och hattiga redigeringen som förekommer här så fungerar Cherry Falls som en svart komedi. Filmen är inte dålig, men den har gått ett öde till mötes som varit otroligt orättvist, i alla fall i mina ögon. Jag gillar filmen, men har samtidigt lite svårt att se förbi det faktum att filmen faller ganska platt som en skräckfilm – i synnerhet som en slasherfilm – tack vare dess klippning. Jag ger den en försiktig tumme upp; det finns en hel del bra grejer här, men det hela kunde som sagt varit ännu bättre.

No Comments

Sin City (Recut, Extended & Unrated) av J

maj 22nd, 2016 | Postad i Film, Thriller

Sin CityBasin City. En stad infesterad av kriminella, korrupta poliser och sexiga damer; en del söker hämnd, en del försoning och andra både och. Hartigan (Bruce Willis), en hederlig snut som har problem med hjärtat, har svurit en ed att beskydda strippan Nancy (Jessica Alba) som vid en ung ålder blev bortrövad av pedofilen Roark Jr. (Nick Stahl) – som inte bara har en försmak för unga flickor utan är också son till Senator Roark (Powers Boothe), som styr Basin City med en hjärnhand genom korruption. Den utstötta misantropen Marv (Mickey Rourke) är på ett självutnämnt uppdrag att utkräva hämnd för mordet på hans enda sanna kärlek, Goldie (Jaime King). Dwight (Clive Owen), Shellie’s (Brittany Murphy) hemliga kärlek, finner sig själv i trubbel när han plötsligt får lov att hjälpa Gail (Rosario Dawson) och hennes Old Town tjejer med ett problem i form av den korrupta snuten Jackie Boy (Benicio Del Toro), som har en böjelse för våld. Samtidigt står en torped (Josh Hartnett) på ett hustak och genomför sitt senaste uppdrag för att dra in lite pengar till sitt leverne.

Vad finns det att säga om Sin City som inte har sagt en miljon gånger tidigare? Inte ett skit skulle jag tro. Även om filmen har över tio år på nacken nu så står den sig väldigt bra än idag och de serietidningsinspirerade (och baserade) scenerna i den är fortfarande makalöst snygga. Ensemblén med skådespelare är fantastisk och även om flera av de välkända ansiktena bara dyker upp i mindre roller under ett par minuter här och där så är det ändå en väldigt imponerande samling av stora namn som de lyckats knöka in i en och samma film.

Jag har inga större klagomål på Sin City faktiskt. Det var, är och förblir en milstolpe i thrillergenren och det är fortfarande en suverän film. Rekommenderas.

Om du är intresserad av att få veta vad skillnaden mellan bioversionen och recut, extended & unrated versionen är så kan du titta här för att få en sammanfattning.

2 Comments

Spun av J

augusti 26th, 2011 | Postad i Drama, Film, Komedi

Efter att inte ha fått någonting av sin langare Spider Mike (John Leguizamo) kommer pundaren Ross (Jason Schwartzman) i kontakt med ”Kocken” (Mickey Rourke) – mannen som förser Spider med metamfetamin – med hjälp av Nikki (Brittany Murphy). Därefter blir Ross involverad i en rad märkliga händelser där Spider Mike, ”Kocken” och Nikki är inblandade under en 3 dagars vaka.

Emellanåt snavar man över filmer som varken är bra eller dåliga, utan mest underliga och märkliga. Ibland är de här underliga och märkliga filmerna såna där filmer som har ett visst budskap under allt det underliga och märkliga – men ofta måste man ha varit i kontakt med det här budskapet för att begripa sig på det.

Spun är just en sån film. Den porträterar ett gäng pundare och deras vardag på ett hyfsat realistiskt sätt och jag skulle tro att om man själv suttit fast i amfetaminträsket att man faktiskt uppskattar filmen. Har man aldrig varit i kontakt med pundare och droger (i det här fallet amfetamin) så kan man nog ha ganska svårt att uppskatta filmen – för att inte tala om att avsky den.

Jag själv kliar mig mest i huvudet och undrar vad jag egentligen tycker om filmen. Den är underlig och märklig, men inte på det roliga sättet även om den är kategoriserad som en komedi, utan känns mest som ett drama med svagt komiska situationer som inträffar här och där filmen igenom. Det enda som fick mig att garva under filmens gång var Peter Stormare‘s korrupta och galna poliskaraktär.

Spun är inte en film för alla och jag har svårt att tro att någon svensson skulle uppskatta den här filmens innehåll – även om den har en bunt riktigt bra skådisar. Jag tänker varken rekommendera den eller såga den, utan säger bara att det är en underlig och märklig film.

No Comments

  • Arkivet

  • Senaste kommentarer

  • Tag cloud