| Subcribe via RSS

Last Night In Soho av J

januari 3rd, 2023 | Postad i Film, Skräck/Rysare, Thriller

Fixerad vid det svängiga sextiotalet och alla dess moden drömmer den unga Eloise (Thomasin McKenzie) om att bli en mode designer. När hon blivit intagen till London College of Fashion packar hon sina grejer och flyttar från sin lugna tillvaro på landet med sin mormor till den livliga storstaden, ovetandes om att den kan vara mycket ibland. Obekväm med hur studenterna i hennes boende festar bestämmer hon sig för att flytta till ett gammalt hus som ägs av Ms. Collins (Diana Rigg) för att hyra ett rum.

När hon lägger sig för att sova händer något; hon reser på ett mystiskt sätt tillbaka till 60-talet och börjar följa den aspirerande sångerskan Sandie (Anya Taylor-Joy), lurad in i en bländande värld av ljus och skuggor. Men framgångar kommer alltid med ett pris och frågan är, vem vet vad som hände igår kväll i Soho?

Vi har väl alla satt oss för att se en film och haft vissa förväntningar på hur den ska vara. Det kan vara handling, genre, skådespelarinsatser, effekter… och så vidare. Ibland snavar man över en film som man förväntade sig att den skulle vara på ett sätt, men som sedan visade sig vara någonting helt annat när väl sluttexterna börjar rulla. Last Night In Soho är en sån film för mig.

Jag satte mig i soffan med förväntningarna att få se en thriller med ett mordmysterium i centrum, vilket det på sätt och vis var, men allt eftersom började filmen gå mer och mer mot skräckgenren och i slutändan var jag nästan golvad av hur fel jag hade haft. Last Night In Soho gör dessutom ett bra jobb att lura sin tittare och varje gång jag trodde jag visste vart filmen var på väg så drog filmen undan mattan under fötterna på mig och slängde en ny vändning i mitt ansikte.

Filmen är välspelad, snygg och överlag spännande, men jag har dock ett litet problem med den; dess längd. Jag hatar musik- och dansnummer i filmer och det här var inget undantag. Även om de inte var superlånga så tycker jag att de hade kunnat kortats ned likförbannat. Jag fattar att de är viktiga för karaktärsutvecklingen i filmen, men när det känns som att filmen tvärnitar och stannar av för min egen del så får det vara.

Utöver det har jag egentligen ingenting att gnälla över – eller tillägga heller för den delen. Last Night In Soho är (trots dess längd och musik- och dansnummer) en genuint bra skräck-thriller. Rekommenderas.

No Comments

The World’s End av J

april 17th, 2014 | Postad i Action, Film, Komedi, Sci-Fi

The World's End20 år efter att ha försökt sig på en episk krogrunda återförenas fem barndomsvänner för att försöka sig på att fullborda den. Ihopsamlade av Gary King (Simon Pegg), en 40 åring som aldrig vuxit upp, återvänder de till sin hemstad med siktet på den sista krogen för kvällen, The World’s End. Men att nå The World’s End visar sig snart vara deras minsta problem…

När jag ska skriva om en film jag tyckte var bra blir det ofta att jag inte har en aning om vad jag ska skriva. Det blir ofta en massa svammel (i mitt eget tycke) och The World’s End är inget undantag. Det är helt enkelt bättre att sitta och titta på värdelöst skit uppenbarligen, för då vet jag åtminstone vad jag ska skriva. Nåväl…

The World’s End är i mitt tycke underhållande även om den inte når upp till Shaun Of The Dead (båda filmerna är ju en del av Cornetto trilogin, såatteh, ja…). Jag garvade en hel del under filmens gång och tyckte storyn var ganska fyndig när alla pusselbitar väl kommit på plats. Det enda jag inte riktigt gillade var inledningen av filmen som kändes halvtrög (om än nödvändig för att bygga upp storyn och karaktärerna), men efter det rullade filmen förbi i ett jävla tempo. Javisst!

För att avrunda en redan svamlig recension; jag gillade The World’s End, även om kanske inte alla andra som är fans av de tidigare filmerna i Cornetto trilogin gillar den så rekommenderar jag den ändå – mest för att jag kan, liksom.

1 Comment

Tintins Äventyr: Enhörningens Hemlighet (3D) av H

november 6th, 2011 | Postad i Action, Barn/Familj, Film, Tecknat/CGI, Äventyr/Fantasy

Mjah. Snyggt givetvis, och några hisnande actionsekvenser, men det berättas ömsom jäktat och ömsom övertydligt. Det blir faktiskt lite långdraget ibland. Eftersom det var min första 3D-film så spenderar jag mest tid på att titta på själva 3D:n. Inget att springa benen av sig för, möjligen för den jättelika actionsekvensen mot slutet, men jag skulle vänta på blurayen. PS. De har till och med gett Haddock näshår.

No Comments

Scott Pilgrim vs The World av H

september 14th, 2010 | Postad i Action, Film, Komedi

När Edgar Wright, som regisserat 2000-talets bästa film ”Shaun of the Dead”, gör en ny specialeffektspäckad rulle baserad på en serietidning som ser ut som ett galet fightingspel, då blir man förstås intresserad. Efter att ha skummat genom några artiklar i Empire och SFX (läser inte noggrant för att slippa spoilers) med fantastiskt coola och färggranna bilder ur filmen, så har jag nu äntligen sett filmen och läst serien.

Scott Pilgrim är en 20-something slacker i Toronto, Kanada. Han spelar bas i rockbandet Sex Bob-Omb och vägrar erkänna att han dejtar en 17-årig asiatisk tjej som heter Knives. En dag stöter han på Ramona, en tjej från Amerika som jobbar som bud åt Amazon. Scott skaffar sig en date genom att beställa en CD, men det är svårare att bli ihop med Ramona än han kunde tro: Han måste fajtas mot hennes sju ondskefulla ex först…

Tv-spelsfilmer vet vi ju blir… inte så bra. Oftast. Serietidningsfilmer kan gå lite hur som helst. En serietidningstvspelsfilm då? Ja, det funkar alldeles utmärkt. Storyn rör på sig, humorn funkar bra, effekterna är grymma och framför allt är fajtingscenerna skitbra och uppfinningsrika. Filmens enda – ENDA – problem är Michael Cera i huvudrollen som Scott. Han är så otroligt uttryckslös, menlös och platt. Vem som helst annan i den rollen skulle gjort ”Scott Pilgrim vs The World” till årets absolut bästa film, utan tvekan, men nu drar han ner hela filmen till medelmåttighet.

Ett bra drag var att inte läsa serien före filmen. Inte för spoilerns skull utan för att den innehåller så mycket ovidkommande sidospår och… ja, tråkiga bitar att jag skulle tappat peppet för filmen totalt. Lyckligtvis är filmmanuset riktigt bra adapterat från serien. Man har kapat bort alla onödigheter, strukturerat om lite, kombinerat några grejer och pumpat upp tvspelselementen med 1000% till filmen. Dessutom blir det än mer tydligt hur jävla usel Michael Cera är, då seriens Scott har betydligt mer ”range” och tydligare känslor än muppen Ceras ”skådespel” som mer påminner om en stoner på Valium än nånting annat.

Filmen är dock en triumf för Edgar Wrights filmskaparkunskaper, en föredömlig adaption som sabbas av en skådis – dock rekommenderas den för den rena skaparglädje de haft och den röjarskiva som filmen faktiskt är.

2 Comments

Look Around You: Säsong 1 & 2 av H

juni 1st, 2008 | Postad i Komedi, TV

Det har säkert hänt att du någon gång ibland varit sjuk och hemma från skolan. Om du är i typ min ålder så var det bara en sak som visades på tv på dagtid, och det var Utbildningsradion. Det var språkutbildningar, dokumentärer och andra utbildningsprogram i typiska skolämnen. Den brittiska serien Look Around You är precis som de programmen – fast på skämt.

Säsong 1 består av åtta program á 10 minuter, där vi får lära oss allt om ämnen som matematik, vatten, baciller, spöken och musik. Till exempel får vi veta att världens största nummer är 45 miljarder, men forskare tror att det kan finnas större nummer. Ni förstår ungefär hur det är upplagt.

Den första säsongen gjordes 2002, och först 2005 kom den andra säsongen där man skiftat upplägget. Vi befinner oss fortfarande i tidigt 80-tal, men nu är programmet mer som en version av serien Tomorrow’s World som jag inte riktigt kan komma på en bra svensk motsvarighet till. Ett gäng käcka programledare presenterar nya uppfinningar och tittar på hur framtidens samhälle kan se ut. Dessa sex halvtimmesprogram tar en titt på hur musiken kan tänkas låta år 2000, utvecklingen inom sport, framtidens mat och nya datorer.

Det hela är hysteriskt roligt, och jag gapskrattar nästan hela tiden. Man lyckas perfekt återskapa den sunkiga 80-talskvalitén, och förutom den extremt sköna igenkänningsfaktorn och de mycket roliga och stundtals bisarra skämten så är programmen fulla med små, sköna detaljer och miniskämt överallt som gör att man bara plöjer genom alla avsnitt hur snabbt som helst och vill börja om från början igen direkt.

I den mest framträdande rollen ser vi Peter Serafinowicz (Shaun of the Dead, Peter Serafinowicz Show, Spaced) men även gästinhopp av t.ex. Edgar Wright och annat folk från Spaced, Big Train, Hyperdrive… ja, BBC i allmänhet. Säsong 1 visas med ojämna mellanrum på TV4 Komedi och finns lätt tillgänglig på YouTube, men båda säsongerna finns också på DVD. Kolla även den officiella siten.

No Comments

Snack: Anger. Pain. Fear. Aggression. McSpaced. av H

december 5th, 2007 | Postad i Övrigt

Jag blev glad över att se att Christian Bale möjligen skulle spela John Connor i Terminator 4 (full titel: Terminator Salvation: The Future Begins, zzz). Bale är hyfsat pålitlig – er åsikt om Batman Begins kan skiljas från min, men i övrigt tycker jag man kan räkna med hög kvalité när man ser hans filmer. Glad i hågen klickade jag mig in på IMDbs T4-sida för att ta in mer information. Regissörens namn – McG – känner jag inte igen, och klickar mig fram för att ta reda på mer.

Här börjar skräcken. McGs mest framstående tidigare verk som regissör är inget mindre än de två Charlie’s Angels-filmerna. Och ett sliskigt football-drama. Nog för att killen står som producent för tv-serien Chuck, men det betyder ju inte nödvändigtvis någonting alls.

Jag blev på lite dåligt humör, men det visade sig att detta inte var det läskigaste som McG hade att erbjuda. Jag citerar en pressrelease från 30:e oktober:

Fox is teaming with writer Adam Barr and producer McG for ”Spaced,” a comedy project based on the Channel 4 series of the same name from Shaun of the Dead and Hot Fuzz masterminds Simon Pegg and Edgar Wright. […] Barr (”Will & Grace”) is writing the script, which garnered interest from several networks. He is executive producing with Wonderland’s McG and Peter Johnson and Granada’s Robert Green.

Skräcken spred sig snabbt bland Spaced-fansen. Den andra november hade Edgar Wright detta att säga på sin blogg:

I was going to try and stay silent on the subject of McSpaced, as it’s usually a lot classier to keep your head held high and your trap firmly shut.

Unfortunately, I realised that I was now to be haunted less by the question of us ever doing a third ’series’ and more about the idea of this new ’season’ of Spaced.

I have just been through a good 32 hour period of e-mails from friends and colleagues that all pretty much contained the same sentiment, ”They’re doing an American Spaced. What the f???” (And yes they did, on occasion, use multiple question marks).

I have moved to comment on it further for two reasons. The first, and this is the lousy part, is that I’m thoroughly miserable about being dragged into the whole process.

As I said in my previous blogs, I don’t personally have any format rights to the show, they belong to Granada USA and I’m pretty sure that while Simon and Jess would get paid for the reversioning of their original scripts, they don’t necessarily have the power to call the whole damn thing off. (And I can confirm that Simon at least, would like nothing more than to pull the plug).

[…]

Aside from all the legal aspects to my involvement, any self respecting fan of the show knows that along with Simon, Jess and Nira Park, I put my heart and soul into that series. So the implication in the trades by Wonderland and Granada USA that we may be involved in this new version absolutely pains me.

As I’ve said, I wouldn’t necessarily want to be involved in a new version of SPACED. We’ve gone long enough preserving the memory of the original by not doing a third series, not to mention turning down SHAUN TV versions and sequels. Getting involved with this would be a insult to the fans who’ve supported the show for nearly ten years.

Put simply I wouldn’t want to get involved in a new version of the show for fear of it being our very own PHANTOM MENACE.

That said, my beef with the trade announcement is more a matter of principle. I’m told after the fact that the makers of McSpaced had wanted to get us involved, but were told they couldn’t pay us to be consultants (great!).

Either way, to not even make a courtesy call prior to making that announcement just a little rude. (And let’s not even get started on the fact that Jessica’s name was all but erased from the press releases.)

So forgive me for calling out Peter Johnson and co. at Wonderland (who I’ve never met, obviously) on this one, but if you truly are the huge fans of our work that you profess to be, then would it not have been smart to get in touch before you trumpeted our potential involvement in this?*

[…]

I can’t stress enough that I’m not involved and am not going to profit from this new enterprise.

That’s the lousy part.

The upside of this, is that I’m genuinely touched and taken aback at the fan response to this news of McSpaced. If the huge-fans-of-our-work-at-Wonderland weren’t previously aware that there was a loyal fanbase for SPACED, they surely must be now.

[…]

My favourite responses? The poster who wrote that this was the worst news ”since Johnny Alpha got killed by that big flying monster in 2000AD”. Also much kudos go to the person on CHUD whose simple answer to the U.S. version was this;

”Don’t”

So there you have it, rakt från hästens mun. Personligen tyckte jag ”don’t”-kommentaren var mycket passande och fyndig (förstår du inte så är du inget riktigt fan) och jag kan bara instämma. En del drar upp Office-remaken och talar om hur det faktiskt kan funka, men det är ju snarare undantag än regel. Dessutom har jag inte ens sett amerikanska Office – jag hatar den brittiska djupt och innerligt.

No Comments

  • Arkivet

  • Senaste kommentarer

  • Tag cloud