Helt Perfekt Glob

The Expendables 3 av J

Legosoldatgruppen Expendables får i uppdrag att eliminera en hänsynslös vapenhandlare som gjort sig en förmögenhet på att sälja vapen till galna krigsherrar i Afrika och Mellanöstern. Det visar sig snart att ett spöke från förr har kommit tillbaka för att hemsöka Barney (Sylvester Stallone) i form av Conrad Stonebanks (Mel Gibson), som tillsammans med Barney startade Expendables och som Barney fick lov att döda… trodde han i alla fall.

Efter att misslyckats med uppdraget, vilket resulterade i en skadad, bestämmer sig Barney för att byta ut sina kollegor mot nya och yngre soldater för att ta itu med Stonebanks – vilket kommer visa sig vara enklare sagt än gjort.

The Expendables 3 var bättre än vad jag hade förväntat mig att den skulle vara. Visserligen är våldet nedtonat från föregångaren för att de skulle kunna få en PG-13 rating i USA och kunna nå ut till en större publik, men actionscenerna är ganska spektakulära och det är väldigt mycket action när det väl drar igång.

Det enda jag egentligen har svårt att acceptera med filmen är att de har lagt väldigt stort fokus på de nya skådespelarna medan de äldre herrarna får under en stor del av filmen stå utanför kameran. Expandables filmerna är, för mig, throw-backs till 80- och 90-talets actiondagar med dåtidens stora actionskådisar, ett förenande av skådespelare vi bara kunde drömma om under 80- och 90-talet. Jag anser helt enkelt att det var ett snedsteg av dem att försöka få en större publiken, Expendables är filmer för oss som växte upp med de här gamla gubbarna och som vill se dem i nya filmer, tillsammans.

Stallone själv har sagt att PG-13 ratingen av Expendables 3 var ett misstag och har sagt att om en fjärde film kommer spelas in kommer de återgå till originalkonceptet med stenhård vuxenaction.. och det ser ut som att The Expendables 4 redan är under produktion. Huruvida den kommer till världen eller inte återstår att se, jag håller tummarna för det i alla fall.

Förstå mig rätt, The Expendables 3 är en bra actionfilm men den var inte riktigt som jag hade hoppats på. Jag gillade filmen i alla fall även om jag tycker att PG-13 ratingen och fokuset på nya skådisar var ett rejält snedsteg för serien.

Läs gärna mina recensioner av 1an och 2an också, samt H’s recensioner av 1an och 2an.

Air Force One av J

Under en taktisk operation i Kazakstan tillfångatas den brutale General Ivan Radek (Jürgen Prochnow) av amerikanska och ryska specialstyrkor. Tre veckor senare är USA’s president, James Marshall (Harrison Ford), på besök i Moskva för att tala om USA’s nya ”Noll tolerans” policy jämtemot terrorism. Ombord på Air Force One hem tar ett gäng terrorister över planet och tar passagerarna (inkluderande presidentens fru och dotter) som gisslan. Deras plan är att avrätta en i gisslan varje halvtimme fram tills det deras krav blir uppfyllda. De hade emellertid inte räknat med att James Marshall är en f.d militär som mottagit Medal of Honor utmärkelsen och att han har planer att sätta käppar i hjulen för dem.

Medans Air Force One är en bra actionfilm, så känns det samtidigt som en blockbuster version av en sån där ”terrorister-tar-över-flygplan/tåg-och-får-smisk-av-en-enmansarmé-film”, som Under Siege, Derailed och Passenger 57. Filmen är ju bra och så, med bra action, bra skådisar och välgjorda effekter (även om de känns otroligt utdaterade nu, 15 år efter sin release), men jag känner att filmen är lite väl lång för den här typen av film. 2 timmar och 4 minuter är en låååååång speltid för ovannämnda typ av film och slutet känns, istället för spännande, utdraget enbart för att försöka kompensera upp den dödtid som existerar på sina ställen under filmens första 1½ timme – typ. Nåja. Air Force One – blockbuster eller inte – är en bra film, även om speltiden kunde ha kortats ner lite grann i min mening.

Cowboys & Aliens av H

Bara titeln är ju klockren. Cowboys mot utomjordingar. Harrison Ford och Daniel Craig är cowboys. Jon Favreau (”Iron Man”, ”Iron Man 2”) regisserar. Det kan inte gå fel.

Craig vaknar i öknen och minns inte vem han är, men han har ett mystiskt armband som han inte får loss. Han knallar in till en stad där han känns igen av den lokale storliraren Ford som inte gillar honom. De hinner dock inte bråka så mycket då utomjordingar attackerar och för bort stora delar av befolkningen. Nu måste de förstås samarbeta för att slå tillbaka.

De flesta recensioner av filmen var rätt ljumna. Jag vet inte vad folk hade väntat sig egentligen av en sån här film. De flesta sågningar verkar vara skrivna av folk som inte ens tittat på filmen. Några citat från IMDb-kommentarer:

”There was no reason for this movie to be made other than to take my money and dupe people like me who want something new and different than the conventional western or sci-fi movie. This movie was just two hours of people riding around on horses.”

Öhh… vilken film såg du? Var alla actionscener bortredigerade?

”But it’s when Craig’s gorgeous love interest, supposedly the town whore, becomes ”enlightened” by Indians and knows everything about the aliens… spouting exposition like directions on a new stove… that the film sinks beneath the surface of banality, completely losing its rough and tumble origins to a science-fiction melodrama.”

Öhh… du kanske skulle varit mer uppmärksam. Hon är ju utomjording själv…

”The plot was thread bare at best, some incomprehensible mess about aliens mining for gold, capturing humans, blah blah blah.”
”In fact, why are there aliens in the movie, anyway. They are indeed very pointless and they feel forced in just to create some pointless conflict involving gold, which gets left to naught in the end.”

Och så vidare. De flesta verkar helt ha missat varför utomjordingarna är där (de gräver guld som fungerar som bränsle) och återigen kanske de borde varit mer uppmärksamma eftersom det förklaras tydligt i filmen.

Själv var jag väldigt underhållen och tyckte att det var ett toppenbra matinéäventyr (jag såg den långa versionen). Det är en bra popcornrulle helt enkelt. Så det så.

Morning Glory av H

Tjej får jobbet att lyfta taskigt morgonprogram på TV. Anställer bittra ex-superjournalisten Harrison Ford. Friktion uppstår, men allt löser sig i slutet. Även kärlekshistoria mellan tjejen och en annan kille. Smårolig ibland men lite långdragen och halvdan dejtfilm.

Stjärnornas Krig – Och Fred av H

1979, när jag var fem år gammal, gick Stjärnornas Krig – eller nåt – på tv. Förstås låter det helt orimligt att en av världens största filmer skulle gå på svensk tv redan två år efter biopremiären, men här är min berättelse.

Jag, min mor och troligen min syster befann oss hos någon bekant. Jag ber om ursäkt ifall jag är lite vag på vissa detaljer, men jag var som sagt fem år gammal. Bäst som vi sitter där på kvällskvisten börjar man visa Stjärnornas Krig på tv. Jag blir förstås helt mållös och tittar intresserat. Wow, rymdfilm på tv!

Jag hade förstås inte sett den riktiga filmen, men det hette Stjärnornas Krig. Man räddade en prinsessa ur skurkarnas våld och det hela var helt fantastiskt.

Mitt i filmen deklarerar mor att det är dags att åka hem. Mina förmodligen ljudliga protester gick ohörda och vi åkte. Jag hoppades att vi skulle komma hem snabbt så jag kunde se slutet, men det var tydligen dags att äta nånting för vi åkte till Ståkäka. Just precis, Ståkäka i Västhaga, de som hade en figur liknande Helgonets streckgubbe som symbol. Detta tog en evighet i mitt hyperaktiva femåriga sinne.

När vi kom hem var det förstås slut, och sängdags. Dagen efter pratade jag om det på dagis: Jag lovar, de körde Stjärnornas Krig på tv igår! Ingen trodde förstås på mig, det var inga av de andra femåringarna som hade varit uppe så sent och kollade på tv. Tiden gick vidare, men av någon anledning fastnade datumet hos mig: den sista maj.

Allt eftersom åren gått har jag försökt lösa gåtan. Vad var det jag såg egentligen? Jag har aldrig sprungit på det igen. Ingen jag har pratat med minns det eller vet vad jag pratar om. Har jag i själva verket inbillat mig att hela händelsen ägt rum? Nåt jag fantiserat ihop som unge, och sen blivit till ett falskt minne i huvet? Men jag har alltid kommit ihåg datumet.

Idag slog jag slag i saken. Nu får det vara nog. This is it, end of the line, let’s go motherfucker! Jag gick till biblioteket, och ner till tidningsarkivet. Upp med Nerikes Allehanda, 31:a maj 1979. There it is: ”Nu har bio-succén blivit TV-film”.

Det är sant! TV 2 har visat ”en bearbetning för TV av den stora biografsuccén”!

Wait, what? Sång, dans och underhållning? Öhhh…

Och här går det upp ett ljus. Ett ljus som borde gått upp för länge sen. Men jag slänger in Örebro-Kurirens motsvarande artiklar först:

För er som inte lurat ut det än: Japp, det är Star Wars Holiday Special! Universiellt hatad av alla, inklusive George Lucas själv som sagt att han skulle slå sönder varje kopia med en slägga om han kunde!

Varsågod: Här är hela programmet, inklusive reklamfilmerna från dess originalvisning i USA, med en speltid av nästan två timmar. Hör av dig med åsikter…