Helt Perfekt Glob

Sharknado 2: The Second One av J

Fin Shepard (Ian Ziering) och hans ex-fru April Wexler (Tara Reid) är på väg till New York med flyg för att April ska medverka i en direktsänd intervju om hennes nyligen släppta bok; How To Survive A Sharknado. Väl i New York ska de möta upp Fin’s syster Ellen (Kari Wuhrer) och hennes man Martin (Mark McGrath) innan intervjun, men då ett kraftigt oväder slår till under deras flygning inser Fin och April snart att det som inträffade i Los Angeles ett år tidigare med en cyklon full i hajar är på väg att upprepa sig. Skillnaden är att orkanen som är på väg att slå till mot New York har två aktiva cykloner med tusentals hungriga hajar i sig.

Okej. Sharknado 2: The Second One. Vad finns det egentligen att säga? Det är i stort sett samma film som den första fast med en 500 000 dollar fläskigare budget (vilket inte syns överhuvudtaget), men med den lilla skillnaden att de skruvat upp idiotin i den här första uppföljaren. Jag fick känslan till och från under min titt att teamet bakom försökte blinka till tittaren och att de medvetet försökt göra filmen dålig bara för den sakens skull, vilket oftast inte fungerar speciellt bra och det gör det inte här heller.

Skådespelarna gör återigen ett okej jobb med tanke på vad det är för skit de har att jobba med och teamet bakom filmen verkar tack och lov ha lärt sig från den första filmen att inte använda samma klipp trettiofem gånger i olika scener. Det finns dock ingen anledning att oroa sig, de har givetvis återigen använt sig av stock footage klipp för att fylla ut speltid och scener som de antagligen inte orkade eller inte hade pengar till att göra själva. Effekterna ser återigen förjävliga ut, men det är väl knappast en överraskning? Manuset är sisådär. Jag menar, vad ska man egentligen tycka om en film där tornados slungar runt uselt CGI-renderade hajar och som dessutom är en uppföljare? Filmen hade sina stunder då jag garvade till men de var få och långt emellan.

Även om jag tycker att den här filmen är skit så tror jag faktiskt att jag föredrar den här över den första. Den har lite bättre tempo än sin föregångare och de envisas inte med att använda samma jävla klipp flera gånger heller. Fast å andra sidan finns det ju egentligen ingen anledning till att se de här filmerna överhuvudtaget egentligen. Moving on.

The Hitcher II: I’ve Been Waiting av J

Jim Halsey (C. Thomas Howell) plågas fortfarande av de otäcka händelserna i sitt förflutna. Så pass mycket att han slutligen har fått sparken från sin tjänst som polis, vilket gör att han slutligen beslutar sig för att konfrontera sina demoner en gång för alla. Tillsammans med sin flickvän Maggie (Kari Wuhrer) befinner han sig snart på väg utför samma ödsliga sträcka i västra Texas där den ursprungliga mardrömmen började för omkring femton år sedan då han stötte på en psykotisk liftare.

Vad som skulle ha varit en försoningens resa byts emellertid snart ut till en ny mardröm efter att paret plockar upp en mystisk liftare (Jake Busey) som snabbt visar sig ha andra avsikter än att få lift…

Jag tror ingen förväntade sig en uppföljare på den suberba thrillern The Hitcher. Jag tror ingen bad om det heller. Ändå fick vi just en sådan år 2003 i form av The Hitcher II: I’ve Been Waiting – eller bara Liftaren II i Sverige. Och.. ja.. vad ska jag egentligen skriva om den här filmen?

Den är inte i närheten så bra som den första filmen är givetvis. Manuset för den här andra filmen är betydligt svagare och mer förutsägbart, vilket medför att filmen saknar samma nagelbitande spänning som den första och även om jag personligen gillar Jake Busey så är han ingen Rutger Hauer. Busey, Howell och Wuhrer gör alla tre bra prestationer här, men jag föredrar samtliga tre i andra filmer än den här. Filmen har sina ljuspunkter då den verkligen skiner (exempelvis är inledningen väldigt välgjord) men faller samtidigt platt på sitt ansikte i många andra scener där det som ska vara spännande havererar fullständigt tack vare det bristfälliga och förutsägbara manuset.

Nåja. För att vara en uppföljare ingen bad om så är The Hitcher II: I’ve Been Waiting en okej, om än bristfällig, film. Det är absolut ingenting man behöver springa benen av sig för att se, men den är samtidigt inte lika rutten som man vid en första anblick kan tro.

Hellraiser: Deader av J

Den femte filmen var ok. Den sjätte var horribel. Så, mina förhoppningar på att den sjunde filmen skulle vara av något värde överhuvudtaget var minimala.. dels för att mannen bakom den sjätte filmen – Rick Bota – även stått för den sjunde och åttonde filmen i serien.

Den sjunde filmen är hur som helst bättre än den sjätte filmen, men nästintill lika obegriplig och tråkig. Det inträffar ett par saker genom filmen som väckte intresset till liv, som strax därpå stendog då det började hagla obegripligheter och trista klichéer över filmen. Jag vill också påpeka att Bota har valt att återigen använda sig av den sjätte filmens stora problem (jag nämde aldrig det, av någon anledning): nästintill varje gång huvudkaraktären blir utsatt för någonting hemskt och det hela börjar bli intressant, då vaknar karaktären upp ur en dröm eller en hallucination. Detta medför ju givetvis att hela filmen/filmerna blir otroligt grötiga och sulliga att fatta sig på. Varför han gjort så begriper jag inte.

Vad filmen handlar om? Den handlar om journalisten Amy Klein (Kari Wuhrer) som blir erbjuden ett scoop efter att ha sett ett bisarrt videoband med sin chefsredaktör Charles Richmond (Simon Kunz). Bandet innehöll inspelningar från någon sorts ritual i en underjordisk grupp av ungdomar i Bukarest, Rumänien, som uppenbarligen blir någon form av zombies genom krafterna deras ledare – Winter (Paul Rhys) – besitter. Amy tackar givetvis ja och beger sig iväg till Rumänien, där hon hittar Marla (Georgina Rylance) (en av medlemmarna i gruppen, som också skickade bandet) död – med en pusselkub i hennes händer. Amy tar kuben tillbaka till hennes hotellrum och öppnar den.. vilket påbörjar hennes resa till helvetet.

Hennes resa till helvetet blir emellertid till en ren tortyr och plåga för tittaren då det händer… nästan ingenting. Visst, det är ett par scener som är menade att vara läskiga, men som inte är det och Bota envisas återigen med att använda dröm/hallucination-sekvenser i – i princip – varje jävla scen det blir (eller är menat att vara) spännande. Detta medför givetvis att man slutar bry sig i vad som händer i filmen efter ett tag.

Skådespelarna är helt ok och Kari Wuhrer visar tuttarna ett par gånger. Effekterna är helt ok – bortsett från de halvusla CGI-effekterna som dyker upp ett par gånger.

Hellraiser: Deader är inte bra. Men den är inte heller lika jävla usel som den sjätte filmen. Men den är inte bra. Pinhead är knappt med i den sjunde filmen heller, så Hellraiser-fans lär vilja skjuta Bota.

Undvik om du absolut inte måste se hela Hellraiser-serien – eller bara är masochist.

http://www.imdb.com/title/tt0337636/

Eight Legged Freaks av J

Hatar du spindlar? Hatar du verkligen spindlar? Dom tycker inte om dig heller.

En lastbil lastad med radioaktiva ämnen råkar av misstag tappa en av tunnorna som far rakt ner i en bäck. Intill ligger en spindelfarm med 100 – 200 spindlar. En vecka senare lyckas en av spindlarna ta sig ut ur sin fångenskap och efter en händelse tar sig även de andra spindlarna ut.

Ytterligare en vecka senare kommer Chris McCormick tillbaka till den lilla hålan som ligger intill spindelfarmen för att återuppta arbetet i den lokala gruvan som han har ärvt av sin far och för att försöka berätta för den lokala sheriffen Sam Parker om hans känslor för henne.

Men snart börjar ortsbefolkningens husdjur att minska i antal.. såväl som ortsbefolkningen själva. Det visar sig att spindlarna som lyckades rymma ifrån spindelfarmen har blivit utsatta för de radioaktiva ämnen och har muterats till jättespindlar.

Det här är mer eller mindre en hyllning till 1950-talets monsterskräckfilmer, samtidigt som den skojar med genren. Jag kategoriserar den här filmen som komedi, möjligtvis komedi/skräck. Speciellt skrämmande är den inte, utan är enbart rolig och helsnurrig. Filmen försöker inte vara något annat heller för den delen.

Bland skådespelarna ser vi bland annat David Arquette (Scream-filmerna), Scarlett Johansson (The SpongeBob SquarePants Movie) och Kari Wuhrer (Thinner, The Hitcher II: I’ve Been Waiting, Anaconda) som MILF. Samt en bunt andra duktiga skådespelare.

Storyn har vi egentligen sett förr; småstadshåla blir anfallen av monster, ortsbefolkningen måste piska dem innan de utrotat staden och kanske hela världen. Givetvis hade filmen kunnat bli en riktig soppa av skräp och suga rejält, men tack vare riktigt bra effekter och en skojig story, som kan tänkas gå i samma fotspår som Gremlins-filmerna, blir den riktigt bra. Självfallet bidrar ju även skådespelarna till att filmen blir bra också.

Har man inte sett den här filmen innan ska man ta och göra det.

Rekommenderas!

http://www.imdb.com/title/tt0271367/

Anaconda av J

En välkänd B-skräckis med bland annat Jennifer Lopez, Ice Cube och Jon Voight.

När ett gäng med National Geographic-filmare (däribland Lopez och Cube, samt en bunt andra) drar ut i den täta Amazondjungeln, för att hitta en indianstam och spela in en dokumentär kring dem, stöter de på Paul Sarone (Voight), vars båt har pajat. De plockar upp honom från båten och beger sig vidare längs floden.

Teamet berättar för Sarone vad de gör ute i djungeln och han erbjuder sig att hjälpa dem att leta reda på stammen. Efter att ha fått motorstopp skadas en i teamet och blir sängliggande. Sarone föreslår en annan rutt för att ta sig tillbaka till civilisationen och menar på att den rutten är snabbare än den de tog för att ta sig dit de är.

En bit in på rutten de tagit hittar de en båt som fastnat i träsket. Sarone och två i teamet går ombord på båten.. och ganska snart står det klart för teamet vad Sarones anledning till att ta den rutten egentligen är.

Jag såg den här för första gången för många år sen. Har för mig det var 1 eller 2 år efter biopremiären i Sverige. Jag gillade den då (har jag för mig iaf) och jag gillar väl den fortfarande, men jag tycker Lopez spelar över större delen av filmen. Cube gör en bra insatts och Voight är klockren som psycho.. vilket väger upp Lopez nästintill löjliga insatts. De övriga skådespelarna är bra, men det finns en tendens till överspel hos vissa av dem. Effekterna är riktigt schyssta och spänningen finns där, men skrämmande blir den aldrig.

Utöver Lopez, Cube och Voight ser vi även Eric Stoltz, Jonathan Hyde, Owen Wilson, Kari Wuhrer och Danny Trejo i var sin roll.

Helt ok film som duger att kika på om man har brist på annat att se.

http://www.imdb.com/title/tt0118615/