Helt Perfekt Glob

Cop Car av J

De två tioåringarna Travis (James Freedson-Jackson) och Harrison (Hays Wellford) är på rymmen hemifrån. När de traskar över ett fält utanför deras hemstad hittar de en övergiven polisbil som de snabbt bestämmer sig för att ta på en provtur i den – vilket snart visar sig vara ett stort misstag. Bilen tillhör nämligen stadens sheriff, Kretzer (Kevin Bacon) – en man med inte helt rent mjöl i påsen – och han vill ha tillbaka sin bil, till varje pris.

Läser man baksidan på den svenska bluray utgåvan jag äger av Cop Car får man intrycket av att filmen är en högoktanig actionfilm med adrenalinpumpande action från början till slut, vilket den verkligen inte är. Cop Car är en slow burn thriller, rätt och slätt. Filmen håller ett långsamt tempo igenom i stort sett hela speltiden och egentligen händer det inte jättemycket i filmen förrän under de sista tjugo minuterna – vilket jag kan förstå låter som en jävligt långtråkig film, men Cop Car lyckas med det lilla konststycket att inte vara det.

De två barnen som medverkar i filmen är förvånansvärt bra i sina roller, men jag hade gärna sett fler scener med Kevin Bacon då jag fann ungarna flertalet gånger irriterande (deras karaktärer, inte skådespelarna i sig). Att filmen håller ihop och fungerar beror just på de som står framför kameran. Filmen behöver helt enkelt inte galna stunts, muskelaction och snabba bilar med överdrivna och orealistiska actionscener för att vara intressant, även om storyn hade fungerat i en Fast & Furious liknande actionfilm också.

Jag brukar oftast vara allergisk mot långsamma filmer där det inte händer jättemycket men Cop Car föll mig i smaken. Rekommenderas.

Wild Things av J

Skolvägledaren Sam Lombardo (Matt Dillon) är riktigt omtyckt på gymnasiet där han jobbar och han kommer bra överens med eleverna på skolan.. till den dagen då rikemansdottern Kelly Van Ryan (Denise Richards) och trailertrash tjejen Suzie Toller (Neve Campbell) anklagar honom för att ha våldtagit dem. Polisen Ray Duquette (Kevin Bacon) fattar misstankar om att det hela egentligen bara är en konspiration och börjar rota i det hela och finner snart att allting inte är vad det verkar vara.

Jag såg Wild Things på VHS för en herrans massa år sedan och tyckte det var en riktig skitfilm. Jag minns inte vad jag förväntade mig att det skulle vara, men det var verkligen inte en film som föll mig i smaken då. Nu när jag har sett om den kan jag tycka att jag dömde den lite väl hårt. Wild Things är en hygglig thriller som följer mallarna för den här typen av film och har man sett filmer med twistar i så överraskar den knappast, men den är så pass intressant att man åtminstone inte tappar tålamodet.

Wild Things är inget mästerverk direkt, men med en hyfsat fängslande thriller-berättelse och några tunga namn framför kameran så fängslar filmen till större delen (den har sina stunder då den står och trampar utan att komma någon vart, men vad fan). Klart sevärd film – och en lite försiktig rekommendation är väl kanske på sin plats.

Hollow Man av J

Efter år av experimenterande lyckas den briljante men arrogante forskaren Sebastian Caine (Kevin Bacon) slutligen upptäcka ett sätt att göra levande varelser osynliga. Bestämd att uppnå det ultimata genombrottet pressar Caine hans team till att utföra nästa fas; att göra en människa osynlig, närmare bestämt honom själv. Testet visar sig bli en succé, men när processen inte går att vända och Caine verkar vara dömd till en framtid som osynlig börjar han visa oväntade bieffekter av experimentet…

Hollow Man (som är en version av The Invisible Man) är en av de filmerna jag troligtvis har sett mest i mitt liv. När jag såg den för första gången ett par år efter dess release blev jag sjukt imponerad av den. Den hade sjukt coola effekter, en intressant och spännande story och till och med en del gore mot slutet av den (vilket fick mig att jubla så klart). Jag hade inte sett den på några år fram till nu ikväll när jag äntligen såg om den, den här gången i Director’s Cut version (vilket innebär i det här fallet runt 7 minuter extra speltid) tillsammans med en kompis som inte hade sett den överhuvudtaget förut.

Filmen står sig jäkligt bra än idag. Effekterna ser otroligt nog fortfarande bra ut för att vara en 14 år gammal rulle och skådespelarna är suveräna. Kevin Bacon är hur som helst huvudnumret i filmen och snor hela showen mer eller mindre. Karln är som klippt och skuren för rollen som Dr. Caine och gör ett sjukt bra jobb.

Hollow Man är emellertid inte felfri och det finns en och annan brist här och där, men.. I don’t give a shit. Jag älskar Hollow Man och rekommenderar den varmt då den är sjukt underhållande.

Super av H

En toppenkille heter James Gunn. Han har skrivit så breda saker som ”Scooby Doo”-filmerna och ”Dawn of the Dead”-remaken, och själv regisserat bl.a. splatterkomediklassikern ”Slither”. Hans film ”Super” hänger lite på trenden om gör-det-själv-superhjältar/vigilantes med t.ex. ”Kick-Ass” och ”Defendor”.

Vi möter Frank (Rainn Wilson, ”The Office”) vars fru (Liv Tyler) lämnat honom och gått tillbaka till att knarka med den lokala storliraren Jaqcues (Kevin Bacon). Frank får en vision från Gud som säger att han ska bli superhjälte och slå tillbaka. Medan han gör research i en serietidningsaffär möter han Libby (Ellen Page, ”Juno”, ”Hard Candy”), en allt annat än återhållsam tokbrud som mot Franks önskan blir inblandad i superhjälteriet.

Det är roligt, det är svart och det är våldsamt. Om du sett ”Kick-Ass” och sen ”Defendor” så vet du ungefär skillnaden i tonläge mellan de filmerna. Det ena är brutal underhållning men det andra är så mycket svartare på nåt sätt. ”Super” ligger nånstans mittemellan. Frank är uppenbarligen inte frisk (inte Libby heller för den delen) vilket gör att man känner lite extra för dem. Då blir det ibland ganska brutalt.

Jag rekommenderar i alla fall den här ganska skeva filmen, om inte annat för att få se kungen Nathan Fillion som tafflig kristen superhjälte i TV.

Tremors av J

De två ströjobbande bondlurkarna Valentine ”Val” McKee (Kevin Bacon) och Earl Bassett (Fred Ward) har fått nog av Perfection – en liten ökenhåla i Nevada – och bestämmer sig för att ta sitt pick och pack och dra därifrån en gång för alla för att söka lyckan ute i stora vida världen. Dessvärre sätts det käppar i hjulet för dem och deras planer då det plötsligt börjar dyka upp döda kroppar i närheten av Perfection, med minst sagt underliga dödsorsaker. Det dröjer emellertid inte länge förrens det står klart för Val och Earl vad som egentligen är i görningen, varpå de måste kämpa för sin egen och övriga ortsbors överlevnad i en dödlig katt- och råttalek…

Jag har i ärlighetens namn inte den blekaste jävla aning om vad jag ska skriva om den här odödliga klassikern från 1990, mer än att.. den är grisigt bra och ligger på min topp 10 lista över bästa filmerna som gjorts. Visst, den är cheesig på sina ställen. Visst, den är gammal. Och visst, vissa scener kan diskuteras hur övertygande de är, nu 20 år efter dess produktion. Men ska man se till helheten av filmen och se till hur pass spännande och nagelbitande den är, samt hur välgjorda modellerna och de animatroniska dockorna är så.. ja.. då kan iaf inte jag mer än att lyfta på hatten och buga mig för teamet bakom filmen – som bevisade att man inte behövde/behöver en enorm Hollywood-budget för att göra en riktigt bra film.

Och så har vi givetvis filmens karaktärer också (utöver Bacon’s och Ward’s karaktärer) – däribland det gifta vapengalna paret Burt och Heather Gummer, spelade av Michael Gross och Reba McEntire, som står för en del av den komiska sidan av filmen. Gross dök dessutom upp i uppföljarna och den kortlivade TV-serien, samt prequelen som en förfader till Burt Gummer. Karaktärerna är hur som helst välskrivna (även om vissa tidstypiska klichéer infinner sig då och då) och välspelade, vilket tillför att man som tittare vill att de ska överleva. Man får ett tycke för dem och följer spännt deras kamp om överlevnad från det att allt brakar igång på riktigt tills minutrarna innan sluttexten.

Nåja. Med två uppföljare, en prequel (som räknas som nummer 4 i filmserien) och en TV-serie står sig Tremors – eller Hotet Från Underjorden som den hette i Sverige – fortfarande bra än idag och det är en sån där film jag bara måste rekommendera. Vilket jag gör. Riktigt varmt.