| Subcribe via RSS

Tales Of Halloween av J

april 25th, 2016 | Postad i Film, Komedi, Skräck/Rysare

Tales Of HalloweenTales Of Halloween har tio korta berättelser som utspelar sig i en liten håla någonstans i USA under en Halloween natt:

Sweet Tooth:
En barnvakt och hennes pojkvän berättar för pojken de vaktar om legenden om ”Sweet Tooth”; en pojke som aldrig hade fått äta godis tack vare sina strikta föräldrar fick slutligen nog en Halloween natt när han upptäckte att hans föräldrar åt upp allt hans godis och bestämde sig således att ha ihjäl dem för att sedan äta upp allt godis som fanns kvar – för att sedan sprätta upp föräldrarna och äta godiset de hade ätit. Legenden säger att om man inte delar med sig av godiset man tiggt till sig under Halloween kvällen tar Sweet Tooth det man själv har ätit upp. Barnvakten och hennes pojkvän gör därefter det stora misstaget att äta upp allt godis…

The Night Billy Raised Hell:
En ung pojke blir pushad till att kasta ägg på kvarterets underliga gamla gubbes hus men blir tagen mitt i akten. Gubben visar sig vara Djävulen själv och han har bestämt sig för att lära pojken en lärorik läxa…

Trick:
En grupp med vänner sitter och chillar framför TVn där Night Of The Living Dead visas och öppnar dörren när det knackar på den för att ge godis till utklädda barn – tills det att de får påhälsning av en grupp barn som verkar vara intresserade av någonting helt annat än godis…

The Weak And The Wicked:
En trio med ligister stöter på en underlig snubbe som de bestämmer sig för att ge en omgång och börjar jaga honom. Det de inte vet är att det är precis vad han vill att de ska göra…

Grim Grinning Girl:
Under hennes mors Halloweenfest får en ung kvinna höra talas om legenden om Mary Bailey; en kvinna som dog tack vare mobbning och att hon var oälskad för att hennes ansikte var vanställt. Det sägs att hon kommer tillbaka varje Halloween från de döda för att håna och skratta bakom de levandes ryggar. Hör man ett ondskefullt kacklande skratt och fotsteg bakom sig bör man inte vända sig om, då hon kan bestämma sig för att ta ens ögon. Den unga kvinnan tar berättelsen med en nypa salt och beger sig sedan hemåt, enbart för att få motorkrångel på vägen varpå hon måste gå. Det dröjer dock inte länge förrän hon hör ett skratt och fotsteg bakom sig…

Ding Dong:
En man har upptäckt någonting fasansfullt; hans fru är en barnhungrig häxa och hon är rasande över att de inte har fått något barn med varandra än. Det hon inte vet är att han har bestämt sig för att sätta stopp för henne…

This Means War:
En man som tar Halloween på allra största allvar och som har ställt upp dekorationer i sin trädgård varje år under Halloween i 20 år får konkurrens när en nyinflyttad granne, tillika metalhead, flyttar in i huset mitt emot och dekorerar sin trädgård med betydligt mer realistiska dekorationer än han själv. Han får emellertid nog när sagda granne drar igång en grisfest och spelar musik så hela kvarteret hör och bestämmer sig för att ta itu med saken, vilket får oanade konsekvenser…

Friday The 31st:
En deformerad seriemördare bärande en trämask möter sin överman när en bus-eller-godis-ande utomjording blir upprörd när han inte får något godis och en strid på liv och död utbryter…

The Ransom Of Rusty Rex:
Två bankrånare kidnappar en förmögen mans son för att kräva denne på en stor lösensumma. Det hela visar sig bli betydligt mer krångligt än vad de till en början trott…

Bad Seed:
Rapporter om märkligheter i staden har börjat komma in till polisen. Den ena mer konstig än den andra och den senaste är inget undantag; en genetiskt framställd människoätande pumpa terroriserar staden. En skeptisk kriminalare blir satt på fallet och blir snart varse om att det låg mer sanning i rapporten än vad hon till en början velat tro…

Som jag har skrivit många gånger förr är jag en trogen sucker för skräckfilmer och serier med kortare berättelser som ofta har en twist på slutet som rättfärdigar att karaktärerna i berättelsen/avsnittet får vad de förtjänar. Tales Of Halloween är inget undantag. Större delen av berättelserna är bra och finurliga, men en och annan är bara konstig och fick mig mest att klia mig i huvudet. De berättelserna är inte direkt dåliga, men de är märkliga och jag tyckte inte de var speciellt intressanta eller underhållande.

Filmen bjuder egentligen inte på några större överraskningar om man har sett den här typen av film förut, men den har riktigt bra effekter och spär på med en hel del gore. Skådespelarna är bra, men filmens starkaste sida är knappast utvecklingen av karaktärerna tack vare den korta speltiden för varje segment vilket kan säkert göra en eller annan tittare besviken. Å andra sidan; om man blir besviken på en sån grej, varför tittar man ens på den här typen av film isåfall?

Hur som helst är Tales Of Halloween en bra skräckfilm som bjuder på både gore och en stor näve svart humor som slängts in här och där. Berättelserna knyts ihop här och där filmen igenom, men är lätta att missa om man inte är uppmärksam och ska jag vara ärlig hade jag gärna sett nån form av prolog och epilog i filmen där allting kopplas samman på något sätt. Utöver det har jag inte speciellt mycket mer att klaga på. Det är en bra film helt enkelt. Se den. Rekommenderas.

No Comments

Video Nasties: Moral Panic, Censorship & Videotape av J

januari 31st, 2011 | Postad i Dokumentär

Video Nasties: Moral Panic, Censorship & Videotape avhandlar just det titeln nämner; Video Nasties – dvs filmer som blev bannlysta i England under 80-talet. Huvuddokumentären (som ligger på strax över timmen) innehåller bland annat reflekterande intervjuer med exempelvis de brittiska regissörerna Neil Marshall (The Descent, Dog Soldiers, Doomsday) och Christopher Smith (Severence och Black Death) och avslöjande intervjuer med riksdagsledamoten Graham Bright och Geoffrey Robertson QC. Vi finner även en kartläggning av journalisten/författaren Martin Barker’s självständiga protester mot vad han ansåg vara ett hot mot de civilia rättigheterna och sällsynta arkivklipp med James Ferman (chefen för BBFC, 1975-1999) och Mary Whitehouse. Och mer som hör därtill.

Igenom dokumentären får vi höra om den explosionsartade entrén för VHS-spelare, introduktionen av den stränga brittiska censurens intrång, de hysteriska presskampanjerna som bröt ut angående våldsfilm och födseln av många karriärer som kom till igenom blod och videoband.

Är dokumentären intressant då? Ja. Det är den – iaf om man har någon form av filmintresse.. gärna att man har lite koll på äldre skräckfilmer (60 – 80-tal). Men samtidigt är det väldigt intressant att höra vad personerna som blir intervjuade har att säga – angående både censuren och hur mycket panik det egentligen var i landet tack vare våldsfilm. Jisses…

En sak som slog mig när jag såg på den här dokumentären var när någon (jag minns inte vem det var och kunde inte bry mig mindre) nämnde att personerna som gnällde över de här filmerna troligtvis inte hade sett på en skräckfilm sedan 40-talet eller liknande. Detta kan jämföras (om än kanske lite långsökt) med spelmarknaden för bara något år sedan, fram till dags datum. Föräldrar och äldre personer som egentligen inte kommer i kontakt med saken ifråga speciellt ofta skyller saker och ting som inträffar i samhället (mord, droger, vandalism etc) på dator- och tv-spel now days – men emellanåt också filmer, så klart. Det kan ju inte bero på att ungjävlarna inte blir ordentligt uppfostrade eller till och med har något fel i skallen från början, nej nej nej…

Hrm. Nåja. Som om inte den här dokumentären vore nog får man även med två bonusdiscar med 2 stycken väldigt långa klipp (4 och 3½ timme långa) där vi får se trailers för samtliga filmer (72 trailers, totalt) och kommentarer av flera personer, som också blev intervjuade i huvuddokumentären.

Kommentarbitarna är rätt intressanta till och från, även om jag redan känner till mycket av det de berättar om. Trailrarna är rätt kul att se på, även om det förekommer en och annan trailer som är helt värdelös – delvis tack vare att de visar FÖR MYCKET och spoilar en stor del av filmen, eller bara att trailern är tråkig och utdragen. Detta gäller dessvärre också kommentarbitarna. Emellanåt när de kommenterar kring en film som jag tycker ser helt värdelös ut (eller VET att den är helt värdelös) och de babblar på i all evighet känner jag hur det kliar i spola-fram-fingret – speciellt under bitarna då Emily Booth intervjuas, irriterande brudjävel.

Nåväl. Video Nasties: Moral Panic, Censorship & Videotape är en intressant, givande och bra dokumentär – och ska vi räkna ihop alla trailrar och dokumentären så har vi en speltid på strax över 8½ timme (!). Om man dessutom införskaffar sig DVD-boxen original ska man, enligt källor jag hittat på nätet, få sig över 13 timmar speltid (!!). Holy crap. Hur som helst; rekommenderas – åtminstone till de med fetisch för äldre skräck- och våldsfilmer.

No Comments

The Descent av J

juni 16th, 2010 | Postad i Film, Skräck/Rysare

Äventyrerskan Sarah (Shauna Macdonald) förlorar sin man Paul (Oliver Milburn) och dotter Jessica (Molly Kayll) i en tragisk bilolycka men överlever själv. Ett år senare beger sig hon och några vänner iväg till en grotta i den Appalachiska bergskedjan för att genomföra en expedition, men kort efter att de tagit sig in i den inträffar ett ras som stänger dem inne. I ett försök att hitta en annan utväg beger sig gruppen längre in i grottan och det dröjer inte länge förens de upptäcker att de inte är ensamma…

Neil Marshall bevisade med sin Dog Soldiers att han är en kapabel regissör och att han kan göra riktigt grymma filmer. Med Doomsday gick han två, tre steg tillbaka och bevisade att även han kan göra riktiga skitfilmer. The Descent kom mitt emellan Dog Soldiers och Doomsday och är en bra film, även om den brister på flera punkter.

Även om filmen är menad att vara väldigt mörk så blir vissa scener rätt extrema – du ser mer eller mindre inte ett piss vad som försigår i filmen. Och i flera av stridsscenerna får vi en shaky cam, vilket innebär ytterligare svårigheter i att se vad som egentligen händer. Händelseförloppet känns ganska utdraget på sina håll och en viss redigering av vissa sekvenser hade kunnat göras för att snabba på filmen lite grann. Filmens starkare sidor är skådespelarna, dess effekter och makeup och storyn (då menar jag inte händelseförloppet, utan vad filmen går ut på).

The Descent är sämre än Dog Soldiers, men betydligt mycket bättre än den sulliga Doomsday. Och någon uppföljare behövde den egentligen inte, men det fick den givetvis ändå förra året och det är vad som kommer härnäst…

Mycket sevärd.

http://www.imdb.com/title/tt0435625/

No Comments

Doomsday av J

november 24th, 2008 | Postad i Action, Film, Sci-Fi, Thriller

Mänskligheten har ett bäst före datum.

Glasgow, Skottland. 2008. En epidemi bryter ut och dödar hundratusentals människor. Myndigheterna ser ingen annan utväg än att sätta upp en stor mur kring hela Skottland för att stänga inne Reaper viruset. Alla som närmar sig väggen blir skjutna på avstånd. Flygningar över Skottland blir förbjudna och de som ändå flyger över blir nerskjutna. Ingen tar sig in.. eller ut.

London, 2035. Väggen står fortfarande kring Skottland och alla offer som blev skördade av Reaper viruset är bortglömda. Plötsligt bryter viruset återigen ut, den här gången i London. Major Eden Sinclair blir inkallad för att gå in med en grupp elitsoldater i Skottland för att leta reda på ett botemedel för att försöka utplåna viruset en gång för alla. Sinclair och hennes grupp har mindre än 2 dygn på sig att ta sig in, hitta ett botemedel och ta sig tillbaka för att bli upplockade.

Men väl inne i Skottland märker de att det är enklare sagt än gjort.

Ja. Neil Marshall’s nya film. Mannen bakom den jävligt bra skräckfilmen Dog Soldiers (recenserad här). Jag kan bara säga att jag är…besviken.

Jag är grymt besviken. Jag hade räknat med en riktigt blodig 28 Days Later-liknande rulle, men det jag fick var en halvdassig rulle som till en början är råbra, men fiser sedan ur sig, blir idiotisk och dessutom sulligt tråkig.. och slutligen blir ganska bra. Resultet blir en enda jävla soppa av våld, töntar som klätt ut sig till riddare, ledda av den urusla skådespelaren Malcolm McDowell, ett gäng som liknar dagens emo-ungdomar samt en story som kunde blivit riktigt bra.. men som sagt kukar ur och sullas bort, efter ungefär halva filmen.

Actionscenerna var ganska väl genomförda, bortsett ifrån en biljakt mot slutet av filmen där kameran gick åt alla håll på en och samma gång. Skådespelarna, utöver McDowell förstås, dög. Storyn var, som sagt, bra.. tills halva filmen. Effekterna var ju givetvis bra och våldet var snyggt genomfört där bland annat någon blev överkörd av en APC-pansarvagn och det sprutade blod, inälvor och annat gottis överallt. Hurra!

Sammanfattningsvis tycker jag filmen dög. Men den hade otroliga brister för att vara en Neil Marshall-rulle. Jag räknade med lika bra skit som Dog Soldiers.. men tyvärr fick jag nöja mig med en halvdassig rulle som dög att se. Jag är besviken.

http://www.imdb.com/title/tt0483607/

No Comments

Dog Soldiers av J

maj 4th, 2008 | Postad i Skräck/Rysare

Jag har sett den här filmen så många gånger att jag kan den utantill.

Sex soldater skickas ut i den skotska ödemarken för en militärövning. Snart hittar dom kvarlevorna av ett gäng soldater och deras svårt skadade befälhavare. Strax därefter blir dom attackerade av en ny fiende.. som är snabbare och dödligare än något annat dom stött på tidigare.

Jag älskar rent utsagt den här filmen. Den är våldsam, den har bra dialog, den har duktiga skådisar (även om dom är rätt okända, åtminstone för svenska tittare) och en schysst story som håller intresset uppe och som även bjuder på en och annan twist.

Jag kan bara rekommendera den här filmen starkt, och hoppas på att du/ni tittar på den och gillar den.. för det förtjänar den.

Mycket nöje..!

http://www.imdb.com/title/tt0280609/

No Comments

  • Arkivet

  • Senaste kommentarer

  • Tag cloud