| Subcribe via RSS

Strandvaskaren av J

december 15th, 2023 | Postad i Film, Skräck/Rysare

För etthundra år sedan mördades tre manliga elever brutalt på Hellestads internatskola av en bonde från trakten. Efter morden dränkte sig bonden i en närbelägen sjö och hans kropp återfanns aldrig. Historien har blivit en vandringssägen för generationer av elever på Hellestad och en årlig fest, till minne av händelsen.

Sara (Rebecka Hemse) går nu på internatskolan och skriver på ett skolarbete om Strandvaskar-legenden när hon upptäcker ny fakta kring händelsen som kastar en mörk skugga över familjenamnet till en av skolans huvudsakliga finansiärer. Samtidigt håller eleverna på att förbereda den årliga festen för Strandvaskaren, när något okänt och skrämmande rör sig genom Hellestads korridorer…

Jag minns inte riktigt exakt när jag såg Strandvaskaren för första gången, men det måste ha varit snett efter att den kom ut på dvd. Jag hade vid den tiden en vän som jag såg en del svensk film med (mest tack vare att hon gillade svensk film), så när Strandvaskaren kom ut på dvd lär vi ha hyrt den fortare än fan. Det här var snart tjugo år sedan så jag minns så klart inte vad jag tyckte där och då, men med tanke på att jag såg om Strandvaskaren en hel del i mina sena tonår så föll den antagligen mig på läppen – mycket tack vare att det är en svensk (och välgjord) slasherfilm. Hur som helst…

Så här nästan tjugo år efter att filmen släpptes så tycker jag att den fortfarande håller. Den är välspelad (med flera stora namn som gått vidare till internationella produktioner), snygg och är utan tvekan en av de bästa svenska slasherfilmerna som gjorts (vilket inte är så svårt i och för sig att vara då vi knappast drunknar i bra slasherfilmer i det här landet).

Men med det sagt så har jag några problem med filmen. För det första är den något för lång. En extra runda i redigeringen hade inte skadat för att tighta till speltiden lite mer då det känns som att filmen släpar lite på sina ställen. För det andra är filmen extremt blodfattig för att vara en slasherfilm från mitten av 00-talet. Visst, det finns slasherfilmer som anses vara mästerverk utan att det är nämnvärt mycket blod i dem (The Texas Chainsaw Massacre och Halloween, exempelvis), men jag tror å andra sidan att det hade gett Strandvaskaren en liten stöt i armen så att säga för att väcka tittaren – vilket för oss till den tredje saken jag vill ta upp; i stort sett alla mord inträffar off-screen.

Jag vet inte om det hade med budget, kompetens eller att studio la sig i produktionen, men en slasherfilm från den här tiden borde ha haft mord on-screen. Jag hade varit okej med att de haft ett par, tre off-screen kills (som i exempelvis Friday The 13th filmerna), men när i stort sett alla mord inträffar off-screen så känns hela slasherdelen av filmen rätt poänglös egentligen. Varför inte bara göra en regelrätt thriller isåfall om man ändå inte tänker visa morden? Ja, jag vet att det här är en aning motsägelsefullt mot det jag skrev innan om att Strandvaskaren är en av de bästa svenska slasherfilmerna som gjorts, men om man tar ett djupt andetag och funderar en sekund på vad för andra filmer i subgenren som gjorts i Sverige så förstår man nog min utgångspunkt… hoppas jag.

Nåja. Strandvaskaren är långt ifrån perfekt, men det är samtidigt en film som ligger mig varmt om hjärtat. Även om den har sina problem och brister så är det ändå en film jag återkommer till med jämna mellanrum, så jag vill ge den en försiktig rekommendation – åtminstone om man inte har sett den. Det är synd att den floppade som den gjorde, en uppföljare hade definitivt varit intressant.

No Comments

Chock av J

januari 2nd, 2011 | Postad i Skräck/Rysare, Thriller, TV

Jag minns den här svenska rysarserien från det att jag var yngre. Jag såg samtliga 8 avsnitt när serien gick på TV och jag ansåg att vissa avsnitt var klockrena och att de andra var rent utsagt värdelösa. Serien är uppbyggd på gamla skrönor och flera av dem känner jag personligen igen ifrån andra sammanhang – exempelvis spökhistorier eller utländska produktioner, med en del förändringar på sina sätt. Nåväl, här följer seriens 8 avsnitt med en kort resumé av varje avsnitt:

Chock 1 – Dödsängeln. På ett sjukhus någonstans i Sverige har flera patienter dött i respirator i rum 36 – men bara på fredagar. Läkaren som har jour för fredagarna blir utpekad som den ansvarige och får öknamnet ”Dödsängeln”, men utger sig själv för att inte ha någonting med dödsfallen att göra. Men vem är isåfall den ansvarige?

Chock 2 – Kött. Mannen i ett gift par vill skilja sig från sin överviktiga, matälskande och förmögna fru för en smal, slank och sexig kvinna. Enda kruxet är att om mannen skiljer sig får han inte ett rött öre. Samtidigt blir kvinnan i förhållandet observerad av en man med en minst sagt udda fetisch; feta kvinnor som äter mat. Resultatet är någonting helt annat än vackert…

Chock 3 – Förbjuden Frukt. En ung kvinna som jobbar på en bananfabrik lider av en minst sagt underlig fobi; bananer. Hon ser vanföreställningar av ormar som kommer ur bananerna och är därmed livrädd för de gula frukterna. Med hjälp av en psykolog försöker hon att övervinna sin underliga fobi, men hamnar snart i ett triangeldrama med en minst sagt olustig utgång…

Chock 4 – Liftarflickan. På en genomresa i Sverige plockar två danskar upp en kvinnlig liftare som säger sig ha varit med om en bilolycka och ber de två männen att köra hem henne så hon kan ringa en ambulans åt sina vänner. Väl hemma försvinner kvinnan och de två männen bestämmer sig för att knacka på – vilket blir en rejäl chock för dem…

Chock 5 – Helljus. En kvinna är på väg till sin mor efter en tids bråkande med sin man och blir i en trafikkontroll informerad om att ett psycho är på rymmen ifrån Säter. Hon stannar lite senare till vid en bensinmack för att tanka och när hon åker därifrån börjar hon bli förföljd av någon i en stor lastbil…

Chock 6 – Det Ringer. En ”vanlig fotbollskille”, som han själv kallar sig, är skyldig en snubbe 3000 kronor och måste skaffa fram dem snarast möjligt. Han får syn på en annons om ett barnvaktsjobb, ringer och får jobbet. Väl på plats får han instruktioner av föräldrarna, som beter sig ganska konstigt och som verkar ha väldigt bråttom iväg. Den enkla uppgiften som barnvakt visar sig dock vara betydligt mer krävande än vad den ”vanliga fotbollskillen” trodde…

Chock 7 – I Nöd Och Lust. Efter att ha suttit i fängelse i ett par år släpps en familjefader ut och beger sig iväg för att leta reda på sin fru och sina barn – som nu lever under skyddad identitet.

Chock 8 – På Heder Och Samvete. Under ett inbrott på en bank går alarmet och polisens insatsstyrka dyker upp och inbrottstjuvarnas plan verkar ha gått snett…. eller?

Oftast är ju svenska produktioner skit, det är ju ingenting nytt direkt, men Chock stapplar sig framåt på ett helt okej sätt. Ett och annat avsnitt av de 8 ”chockerna” är skräp, men till större delen är det helt okej tolkningar av gamla skrönor och spökhistorier som för mina tankar till Tales From The Crypt och liknande rysarserier. Har man någon som helst koll på svenska skådisar så känner man igen ett par ansikten så som Kjell Bergqvist, Per Morberg och Stefan Sauk, samt Ernst-Hugo Järegård som presenterar varje avsnitt med en massa osammanhängande svammel.

Chock är, delvis iaf, ett bevis på att svenskar kan trycka ur sig hyfsade/bra produktioner, bara vi vill. Jag gillar Chock iaf, även om ett och annat avsnitt går att hoppa över helt och låtsas som att serien är kortare än vad den egentligen är. Så att säga.

No Comments

  • Arkivet

  • Senaste kommentarer

  • Tag cloud