In A World… av H
Det är tråkigt när man har en bra idé och slarvar bort den. Filmen ”Safety Not Guaranteed” baserade hela sin premiss runt en snackis som gled internet runt för ett flertal år sen, en kontaktannons som löd ”Jag behöver nån som följer med när jag åker tillbaka i tiden. Detta är inte ett skämt. Du får betalt när vi kommer tillbaka. Måste ta med egna vapen. Säkerhet garanteras ej. Jag har bara gjort det här en enda gång förut”. I filmen åker en reporter för att leta reda på killen som skrivit annonsen, och du kan säkert tänka ut ett par kul manushistorier baserat på det.
Tyvärr urartar filmen snabbt till nån slags relationsdrama och det blir allt annat än kul och spännande, och ett slut som kunde blivit så coolt blir istället en misslyckad övning i att kräma ur dig en liten tår. Man schabblar bort det som kunde blivit en av årets knäppigaste filmer.
När jag läste handlingen till och positiva recensioner av ”In A World…” kände jag att vi kunde få en klassiker på händerna. Efter att trailerrösternas mästare Don LaFountaine dött, så är frågan inom röstbranschen vem som ska ta över som nummer ett och vem som ska få använda sig av Dons trademark-replik ”In a world…”. Överst på listan är den gamla räven Sam, som hellre ser att storliraren Gustav får äran. Sams dotter är även hon röstskådis, och när hon lyckas få ett av Gustavs jobb så börjar striden.
Tror jag. Jag stängde av där nånstans. Det är liksom inte roligt. Kanske lite charmigt, men det handlar på tok för mycket om familjeproblem och skit man inte fattar varför man dragit in i en sån här story. Hade man pitchat den här idén till Jim Carrey, Will Ferrell eller några andra i den stilen hade vi kunnat fått en blindtarmssprängande klassiker. Nu fick vi bara skit.
1 Comment