| Subcribe via RSS

Carnosaur 2 av J

mars 7th, 2016 | Postad i Action, Film, Sci-Fi, Skräck/Rysare

Carnosaur 2När radiokontakten med kärnavfallsdeponin Yucca Mountain plötsligt bryts skickas en grupp med tekniker in för att undersöka saken. Gruppen finner att anläggningen är öde vid deras ankomst och börjar att söka efter personalen som var stationerad där. De upptäcker dock snart att anläggningen inte är så öde som de först trodde…

Carnosaur 2 är ett steg upp från den första filmen. Tvåan är fortfarande grymt cheesig, B och lågbudget som sin föregångare, men den känns jämnare och effekterna är ett rejält steg upp från föregångaren. Dinosaurierna ser mer skräckinjagande ut och den snabba klippningen gör att man till större delen inte märker av de halvtaskiga effekterna (åtminstone fram till slutet av filmen). En sak de gjort rätt i tvåan är att inte visa dinosaurierna var femte minut som i den första filmen. Istället koncentrerar sig filmen på människorna och vi som tittare får följa deras kamp att överleva (om man nu kan kalla det det), vilket gör att filmen fläckvis blir nästan spännande.

Personligen tycker jag Carnosaur 2 är bättre än den första filmen. Det är en underhållande B-film som troligtvis gör sig bäst på en sunkig VHS-utgåva, likt sin föregångare.

No Comments

Carnosaur av J

mars 7th, 2016 | Postad i Film, Sci-Fi, Skräck/Rysare

CarnosaurLedningen för bolaget Eunice Corporation har bestämt sig för att försöka ta fram en ny art av extra stora och fruktbara höns genom att foga ihop deras DNA med DNA från krokodiler, leguaner, albatrosser, gamar, pelikaner, kalkoner och strutsar. Jobbet går till den briljanta Dr. Jane Tiptree (Diane Ladd). Det företagets ledning inte vet är att Tiptree har impregnerat flera av hönsen med DNA från dinosaurier, vilket resulterar i dinosaurieägg. Det dröjer inte länge innan en av dinosaurierna lyckas rymma och börjar tugga i sig lokalbefolkningen i en liten ökenhåla inte långt ifrån Tiptree’s forskningslabb och det är nu upp till den alkoholiserade vakten Doc (Raphael Sbarge) att sätta stopp för hennes planer att utrota hela mänskligheten.

Jag har under en tioårsperiod haft funderingar fram och tillbaka på att se Carnosaur och dess uppföljare. Föga anade jag att den första filmen faktiskt var baserad på en bok av John Brosnan, med samma titel. Hur som helst har jag nu gjort slag i saken och bestämt mig för att gå igenom de tre filmerna plus den inofficiella fjärde filmen Raptor från 2001.

Den första filmen är vad man kan räkna med när det gäller Roger Corman; B-film rakt igenom. Att de hade en budget på en miljon dollar märks väldigt väl. Dinosaurieeffekterna är skrattretande och jag undrar hur filmen egentligen hade blivit om de hade haft samma budget som Jurassic Park, som släpptes samma år. Jag menar, det är ganska stor skillnad på en miljon och sextiotre miljoner dollar…

Men det Carnosaur inte har (bra och övertygande effekter) gör den upp för med hjälp av en del gore och cheesig dialog. Det är ganska svårt att ta hela filmen på allvar med de skådespelarinsatser som görs i filmen i kombination med gummidräktsdinosaurier som knallar runt framför kameran och låter som glappande förstärkare. Filmen är verkligen inte bra, men den har samtidigt en viss charm med sin nivå av cheese och löjliga effekter vilket får mig att bli lite kluven inför den; å ena sidan tyckte jag den var hysterisk, å andra sidan tyckte jag att den var bedrövlig.

Carnosaur är hur som helst ingenting annat än en regelrätt B-film anno 1990-talet och ses troligtvis bäst på en sunkig VHS-kassett som legat i ett förråd i några år.

No Comments

The Faculty av J

mars 5th, 2016 | Postad i Film, Sci-Fi, Skräck/Rysare

The FacultyNågonting underligt är i görningen på Harrington High, Ohio. Sex elever har börjat misstänka att skolan är under attack av en utomjordisk livsform då både lärare och elever har börjat bete sig mycket underligt och helt bytt personligheter över en natt. De bestämmer sig för att slå tillbaka mot det annalkande hotet men inser samtidigt inte att det kan vara närmare än vad de trott…

Jag hade inte sett The Faculty på en så där femton, sexton år nånting så jag tyckte det var dags att se om den. Filmen håller sig väldigt bra än idag, även om flera av dess CGI-effekter är så förlegade att det nästan sticker i ögonen när man ser dem. Men tack vare en bra skådespelarensemble, ett underhållande och kul manus och regi av Robert Rodriguez går det att ursäkta de utdaterade effekterna. Det här är en film jag borde ha sett om tidigare, men som jag av någon outgrundlig anledning inte gjort. Filmen lär knappast gå till världshistorien, men det är i alla fall en kul 90-tals sci-fi-skräckis med många referenser till andra filmer av samma slag som underhåller hela vägen igenom. Rekommenderas.

No Comments

Mimic: Sentinel av J

januari 30th, 2016 | Postad i Film, Sci-Fi, Skräck/Rysare

Mimic - SentinelAmatörfotografen Marvin Montrose (Karl Geary) bor tillsammans med sin mor Simone (Amanda Plummer) och hans syster Rosy (Alexis Dziena) i ett nedgånget kvarter någonstans i New York. Marvin lider av astma och kraftiga allergier då han var en av de barn som överlevde epidemin som bröt ut för en massa år sedan som uppkom tack vare kackerlackor. Han spenderar sina dagar och nätter i sitt instängda rum där han spionerar på sina grannar i huset bredvid med hjälp av hans kamera.

När en pojke i grannhuset och en lokal knarklangare försvinner under mystiska omständigheter i kvarteret börjar Marvin att misstänka att en underlig man han kallar för Garbageman (Lance Henriksen) har någonting med saken att göra. Marvin, Rosy och hennes vän Carmen (Rebecca Mader) bestämmer sig för att undersöka saken och inser snart att sanningen är betydligt mer skrämmande än vad de till en början trodde…

Mimic: Sentinel är inget annat än dynga. Filmen är otroligt långtråkig och även om speltiden ligger på knappa 75 minuter känns det som att filmen är tre gånger så lång. Det händer saker filmen igenom men det blir aldrig nämnvärt spännande eller intressant, karaktärerna är idioter och jag blir bara så jävla trött av att de försökt göra en korsning mellan Rear Window och Mimic. Till skillnad från Rear Window där man ifrågasätter huvudkaraktären om han är galen eller inte så vet vi redan vad som pågår i den här filmen. Det finns ingen anledning till att ifrågasätta huvudkaraktären och att sitta och titta på honom när han står och spionerar på sina grannar utan att något händer blir jävligt gammalt, jävligt fort.

Skådespelarna är bra, men deras karaktärer är kompletta spånhuvuden. Flera karaktärer är dessutom fullständigt onödiga för filmens story. Effekterna ser vi väldigt hastigt och jag vet inte vad jag ska tycka. De ser väl.. bra ut? Tror jag?

Mimic: Sentinel var ren dynga och jag förstår nu varför det aldrig kom en fjärde film i serien med tanke på hur djupt den här filmen körde storyn ner i marken. Skippa.

No Comments

Mimic 2 av J

januari 30th, 2016 | Postad i Film, Sci-Fi, Skräck/Rysare

Mimic 2Grundskoleläraren Remi (Alix Koromzay) är lärare i biologi och har ett minst sagt struligt kärleksliv. Hon är inte bara petig med vilka män hon går på date med, alla hon går på date med hittas mördade med ansiktet bortslitet. Då hon varit den sista att se männen i livet blir hon således den huvudmisstänkta i det underliga fallet. Remi upptäcker dock snart sanningen bakom de mystiska morden, som har kopplingar till ”Judas” insekten som troddes vara utdöd…

Mimic 2 var bättre än vad jag hade förväntat mig. Den är inte i närheten så bra som den första filmen men den har några intressanta idéer och framförandet är klart godkänt, trots en del logiska luckor. Filmen sölar till större delen inte med en massa utfyllnad utan brummar på i en ganska jämn fart rakt igenom fram till sluttexterna börjar rulla upp, komponerat till den sköna industrial låten Brutality av Urban Voodoo.

Skådespelarna är bra och den enda som återvänder från den första filmen är Alix Koromzay, som hade en liten roll i den första filmen och har här huvudrollen. Effekterna är förvånansvärt bra för att vara en direkt-till-video film, så när som på några CGI-effekter som används.

I det stora hela tycker jag Mimic 2 är en ganska bra direkt-till-video uppföljare trots att jag kan tycka att Mimic egentligen inte behövde någon uppföljare med tanke på den filmens slut. Det här är inget jag rekommenderar, men har man sett första och vill ha mer insektsaction kan man alltid spana in den här filmen.

No Comments

Mimic av J

januari 30th, 2016 | Postad i Film, Sci-Fi, Skräck/Rysare

MimicEn sjukdom som bärs av vanliga kackerlackor har spridit sig i Manhattan, New York, och skördar skoningslöst offer i form av barn. I ett försök att stoppa epidemin tillfrågas insektsforskaren Dr. Susan Tyler (Mira Sorvino) om hon kan hjälpa till att ta död på ohyran som sprider sjukdomen. Hon framställer en ny sorts insekt som utsöndrar en vätska som tar död på kackerlackorna, som hon väljer att kalla för ”Judas Breed”. Den här nya insekten är konstruerad att dö ut efter en generation, det vill säga efter ett halvår. Epidemin dör snabbt ut och Susan hyllas för sin gärning.

Tre år senare kommer Susan i kontakt med en ovanligt stor insekt som inte bör finnas i Manhattan och hon börjar misstänka att insekterna hon tog fram har överlevt. Det hon inte vet är att hon har rätt och att insekterna har muterats och kan nu mer imitera människor…

Det är väldigt ofta jag sågar Guillermo del Toro och hans filmer. Han är som regissör, producent och manusförfattare otroligt överskattad i mina ögon. Flera av hans filmer som blivit hyllade är ren smörja och skit, men han har ju också gjort bra filmer. Mimic är en av dem. Jag såg den för runt femton år sedan och mindes absolut ingenting om den bortsett från det att jag tyckte att den var medioker. Uppföljarna såg jag aldrig, vilket berodde troligen mest på att jag inte blev speciellt fascinerad av den första filmen. Det fanns inget sug att se uppföljarna helt enkelt.

Nu när jag har sett om Mimic måste jag säga att jag faktiskt är imponerad. Filmen är genuint bra. Förbannat bra, rent utsagt. Skådespelarna är suveräna, effekterna ser (än idag) riktigt bra ut och även om filmen är lite sölig till en början så bygger den upp berättelsen på ett snyggt sätt som sedan löper ut i ren spänning.

Bortsett från Mira Sorvino ser vi även Jeremy Northam (The Net), Charles S. Dutton (Alien 3, A Time To Kill), Josh Brolin (Hollow Man, Planet Terror) och Norman Reedus (The Boondock Saints, The Walking Dead) i en väldigt tidig (och liten) roll.

Jag gillar Mimic och begriper inte nu när jag har sett om den varför jag inte sett om den tidigare. Har du missat den och du gillar sci-fi/skräck tycker jag att du ska bänka dig framför TVn med den. Rekommenderas.

No Comments

The Rift av J

januari 16th, 2016 | Postad i Action, Film, Sci-Fi, Skräck/Rysare

The RiftNär den experimentella ubåten Siren I försvinner på 30 000 fots djup bestämmer sig NATO för att skicka ner Siren II med ubåtarnas designer, Wick Hayes (Jack Scalia), för att undersöka vad som hänt. Ledda av Kapten Phillips (R. Lee Ermey) beger sig besättningen ner under ytan efter Siren I och dess svarta låda, som skickar ut signaler som de följer. Efter att nätt och jämnt ha tagit sig igenom en undervattenspricka börjar besättningen ombord på Siren II att hitta saker som inte ska vara där och de inser snart att det finns en risk att de inte kommer återvända till ytan…

Efter att James Cameron gjorde 1989 års The Abyss (recenserad här) började det dyka upp andra filmer som apade efter samma koncept, till exempel Leviathan (recenserad här), DeepStar Six och The Rift. Den här spansk-amerikanska samproduktionen regisserades av Juan Piquer Simón som tidigare hade gjort filmer som Mil gritos tiene la noche (aka Pieces, recenserad här) och Slugs, muerte viscosa (aka Slugs), vilket kanske säger en del om vart produktionsvärdet ligger…

The Rift är en lågbudget sci-fi skräckfilm med inslag av action och folk får tycka vad de vill, jag gillar den här filmen. Tempot i filmen är ganska långsamt och det dröjer en bra stund innan det faktiskt börjar hända saker, men det är samtidigt värt väntan. Enda problemet jag har med att filmen är långsam till en början är att speltiden (strax över 1 timme och 20 minuter) är löjligt kort för den här typen av film, vilket gör att slutet känns väldigt snabbt överstökat. De bygger liksom upp en ganska tät stämning och fimpar sedan av majoriteten av karaktärerna i en handvändning tack vare den korta speltiden.

Effekterna dyker till större delen upp mot slutet av filmen och varierar från cheesiga till imponerande och har man sett någon av Simón’s tidigare filmer vet man nog vad man har att vänta. Skådespelarna är bra, men R. Lee Ermey är den som lyser starkast här. Hans prestation är suverän och jag blev ganska förvånad att hans karaktär för en gångs skull inte är en gapande skitstövel som man är så van att se honom som.

Jag tycker The Rift är en fin B-film som (även om den har en del brister) är ganska underhållande för vad den är. Det är inget mästerverk, men den rullar förbi utan några större bekymmer och är en bra popcornrulle. Rekommenderas.

No Comments

Harbinger Down av J

november 15th, 2015 | Postad i Film, Sci-Fi, Skräck/Rysare

Harbinger DownEn grupp akademiker har hyrt in sig på krabbfiskebåten Harbinger för att studera effekterna av global uppvärmning på en flock vitvalar i Berings hav. Väl där fiskar de upp en gammal Sovjetisk rymdfarkost som legat i isen i över trettio år och upptäcker snart att ryssarna verkar ha experimenterat med trögkrypare, en liten och motståndskraftig djurart som kan motstå extrema temperaturer och strålning. Djuren överlevde, men har muterat och efter att ha varit infrysta i ett isblock i tre decennier tänker inte varelserna ge upp värmen i form av mänskligt sällskap…

Harbinger Down blev en rejäl överraskning. I tron om att jag skulle få se en sunkig The Thing rip-off med (en nu mer skitgammal) Lance Henriksen fick jag istället en ganska välsmakande sci-fi skräckis som egentligen bara lider av två saker; den är på tok för kort och kameran var lite för skakig under några scener. Filmen hade lätt kunnat varit en halvtimme längre utan några som helst bekymmer för att utveckla karaktärerna lite mer och samtidigt (förhoppningsvis) kunna framkalla samma paranoida atmosfär som i The Thing, då det märks klart och tydligt att de fått kraftiga influenser ifrån den filmen utan att de för den sakens skull har gjort en rip-off av den.

Jag gillar Harbinger Down hur som helst. Även om den inte är felfri så levererar den tillräckligt för att underhålla mig. Rekommenderas.

No Comments

The Abyss (Special Edition) av J

november 11th, 2015 | Postad i Drama, Film, Sci-Fi, Äventyr/Fantasy

The AbyssUnder Kalla Kriget sjunker den amerikanska atomubåten USS Montana, som är bestyckad med atombomber, under mystiska omständigheter ner i en svåråtkomlig havsavgrund. I tron om att ryssarna ligger bakom det hela skickas en grupp Navy SEALS soldater in för att med hjälp av en grupp undervattens oljeborrare leta reda på vraket och undersöka orsaken till att ubåten gick under. Men efter flera oförutsedda händelser blir gruppen strandade långt under ytan utan att kunna kontakta omvärlden och de inser snart att de inte är ensamma där nere i mörkret…

Jag har alltid varit ett stort fan av James Cameron ända sedan jag såg The Terminator för första gången. Filmer som den, Aliens, Terminator 2: Judgment Day och True Lies har alltid legat mig varmt om hjärtat och är filmer jag har sett oräkneliga gånger och är filmer jag ser om titt som tätt. The Abyss var en av de filmer han gjort som hade undsluppit mina ögon trots att jag hade sett fodralet hos den (nu mer nedlagda) lokala videobutiken. Jag visste inte så mycket om filmen egentligen mer än att det var någon form av sci-fi film och jag hade väl i början vissa förhoppningar att få se en film i ungefär samma anda som Leviathan (som kom samma år) fast större och mer påkostad, vilket jag givetvis inte alls fick.

Istället för en actionfylld sci-fi skräckfilm fick jag istället ett nära tre timmar (som special edition versionen av filmen är, bioversionen av filmen är kring tjugofem minuter kortare än den versionen och då jag i regel tycker att Cameron’s filmer är bättre i de förlängda versionerna valde jag således den versionen över bioversionen) långt halvsegt drama-äventyr med influenser av sci-fi. Jag tycker att filmen i sin helhet var helt okej, men sci-fi delen (som var den största anledningen till att jag ville se filmen från första början) känns otroligt tunn och nästan bortglömd under stora delar av filmens speltid. Inte förrän i sista akten av filmen började det kännas som en sci-fi film, men då var det ungefär 20 minuter kvar av filmen och det kändes helt enkelt för lite med tanke på att Cameron hade gjort Aliens tre år tidigare…

Jag fick aldrig någon direkt wow-känsla heller när jag såg på filmen. De delar som skulle vara spännande kändes ganska förutsägbara och höll inte min puls uppe nämnvärt. Det kändes bara väldigt platt. Utöver det tycker jag att filmen tog lite för många vändningar också, vilket gjorde att det kändes som att filmen inte riktigt visste vad den skulle vara. Jag förstår tanken bakom filmen och dess samhällskritiska meddelande, men även om det är ganska klart och tydligt så lämnade det mig oberörd och faktiskt ganska uttråkad – vilket får mig att undra om jag inte valde fel version att se?

Skådespelarna är dock förbannat bra och de effekter som förekommer i filmen är imponerande för sin årgång och lär ha varit ganska mäktiga vid dess biopremiär 1989. Men det gör inte filmen per automatik till ett mästerverk som tydligen många ser den som. Jag själv tycker (som jag skrev här ovanför) att den är okej, men den är underlägsen Cameron’s Aliens och T2 utan några som helst tvivel och är ingenting man behöver springa benen av sig för att få tag i och se, även om man är ett Cameron fan.

1 Comment

Return To Nuke ‘Em High Volume 1 av J

november 10th, 2015 | Postad i Film, Komedi, Sci-Fi, Splatter

Return To Nuke 'Em High Volume 1Efter att en läcka inträffade vid det lokala kärnkraftverket började eleverna på Tromaville High, som låg bara någon kilometer ifrån kärnkraftverket, i den lilla staden Tromaville, New Jersey, att muteras. Det hela resulterade snart i en total ödeläggelse av både skolan och kärnkraftverket.

Platsen där kärnkraftverket stod städades upp något så när och istället byggdes det där en fabrik av den organiska matkedjan Tromorganic Foodstuffs Conglomerate, för att förse den nu mer återuppbyggda skolan Tromaville High med lunchmat. Dessvärre har det slunkit med radioaktivt avfall som inte städats undan ordentligt med i lunchmaten vilket snart resulterar i att skolans bögmusikband muteras till det hänsynslösa ligistgänget The Cretins, som i sin tur börjar att terrorisera skolan. Det är nu upp till ungdomarna Chrissy (Asta Paredes) och Lauren (Catherine Corcoran) att slå tillbaka mot The Cretins och rädda skolan från en total undergång.

Även om Return To Nuke ‘Em High Volume 1 är den fjärde filmen i serien av Class Of Nuke ‘Em High filmerna så skippar den likt The Toxic Avenger IV de två föregående uppföljarna och fungerar som en direkt uppföljare till den första filmen, men är samtidigt på sätt och vis en remake av den första. Det lustiga med filmen är att redan år 2000 var det snack om att en fjärde film i serien skulle göras men av någon anledning skrotades projektet strax efter tillkännagivandet. Vi fick vänta hela tretton år till innan vi äntligen fick återse Tromaville High och galenskaperna som utspelar sig där… och de lyckades.

Return To Nuke ‘Em High Volume 1 får film nummer två och tre att blekna bort i minnet och levererar snusk, våld, äckel och många, många rejäla gapflabb i sann Troma-anda. Filmen är så klart B rakt igenom och emellanåt ser effekterna skrattretande ut, men det är samtidigt det som är charmen med den. Om jag inte misstog mig helt heller har de snott en scen från The Toxic Avenger och lagt in där en bil voltar och sedan exploderar, vilket är en scen som har återanvänts i flera andra Troma-filmer.

Egentligen finns det inte så mycket mer att tillägga här; hela filmen skriker Troma med stora bokstäver och har man sett filmer från dem tidigare vet man exakt vad man har att vänta även här. Jag, som är ett stort fan av många Troma filmer, föll pladask och kommer nu ivrigt att invänta Volume 2 då den här filmen, tyvärr, slutar med en något bisarr cliffhanger. Hur som helst; en klar rekommendation till Troma fans där ute.

Läs gärna mina recensioner av de tre första filmerna också. Ni finner dem här, här och här.

No Comments

  • Arkivet

  • Senaste kommentarer

  • Tag cloud