| Subcribe via RSS

The Fog (2005) av J

augusti 21st, 2016 | Postad i Film, Skräck/Rysare

The Fog (2005)Invånarna på ön Antonio Island, utanför Oregon’s kust, ska till och avtäcka en staty för att hedra de fyra män som grundade deras stad 1871. Nick Castle (Tom Welling) är en ättling till en av männen och äger ett fiskecharter företag, där han använder sig av sin skuta Seagrass för turism. När hans flickvän Elizabeth Williams (Maggie Grace) plötsligt dyker upp efter att ha varit i New York i ett halvår börjar en rad bisarra händelser att inträffa. Samtidigt börjar en mystisk dimma att uppenbara sig strax utanför ön – och den är på väg snabbt in mot land…

The Fog remaken är en av de mest hatade remakes som gjorts – åtminstone om man läser runt på internet om filmen. Att den dessutom vann två priser samma år vid Fangoria Chainsaw Award, för sämsta film, och vid Stinkers Bad Movie Award, för den minst läskiga skräckfilmen det året, säger väl också en del skulle jag vilja påstå. När jag började titta på filmen insåg jag snabbt hur lik den var originalfilmen. Småsaker här och där var förändrade så klart för att det skulle passa in i storyn, men överlag är den första timmen i stort sett samma film. Det är först under de sista fyrtio minuterna av filmen som den börjar stappla iväg på egna ben och det är först här man börjar se de stora skillnaderna mellan de två filmerna. Remaken misslyckas hur som helst nästintill med allt eget den försöker med och även om några av idéerna är ganska bra här så orkar inte filmen ro i land. I flera av de scener där någonting nytt händer skiter de i att förklara vad som egentligen hände (exempelvis inledningsscenen) och lämnar istället en massa lösa trådar som aldrig följs upp.

Skådespelarna är rätt hyfsade, men deras karaktärer är stundtals totala idioter och man blir bara matt av att titta på dem. Majoriteten av effekterna är givetvis i CGI och ser inte alls lika bra ut som dem i originalet.

Även om jag tycker att originalet hade sina brister så står den sig betydligt mycket bättre än den här remaken. Men är The Fog remaken från 2005 den sämsta remaken som gjorts? Knappast, men det är inte heller en speciellt bra – eller ens nödvändig – film.

No Comments

Anger Management – Season 2 av J

december 28th, 2014 | Postad i Komedi, TV

Anger ManagementJag tror att säsong 2 av Anger Management är slut nu… i alla fall av att döma av vad som står på IMDB. Nåja, skit samma. Det är dags för en recension av seriens andra säsong, som troligtvis är en av de längsta säsongerna någonsin för en komediserie. I vanliga fall brukar en komediseries säsong vara kring 20 – 25 avsnitt lång, Anger Management’s andra säsong säger ”Fuck that” och drar upp i 90 (!!!) avsnitt – vilket innebär att säsongens längd är ungefär tre och en halv säsonger av någon annan komediserie. Handlingen tar vid där den första säsongen (som bara låg på 10 avsnitt) slutade och handlingen har så klart förändrats under säsongens gång. Den största förändringen kom runt 35 avsnitt in då Selma Blair sa upp sig efter ett bråk mellan henne och Charlie Sheen. Laura Bell Bundy blev den som fick ersätta Blair, vilket jag personligen tycker var ett lyft för serien.

Den andra säsongen av serien är i alla fall till större delen rolig och underhållande, så när som på några avsnitt som bara känns matta och idéfattiga. De hade gott kunnat gjort en säsongsavslutning någonstans i mitten av alla avsnitt och gjort en tredje säsong istället för att plöja upp i 90 avsnitt i en säsong. Att jag inte tappade intresset efter 50 avsnitt förvånar mig själv lite grann, fast samtidigt har jag ju alltid varit en sucker för Charlie Sheen.. så det kan väl bero på det antar jag.

Bra säsong, även om de inte hade behövt göra den så förbannat lång. Om det kommer någon säsong 3 eller inte får vi se, just för tillfället finns ingen information om det.

Recension av den första säsongen hittar du här.

No Comments

Anger Management – Season 1 av J

oktober 25th, 2012 | Postad i Komedi, TV

Charlie (Charlie Sheen) är en f.d baseball spelare, som i sin sista match ådrog sig en karriäravslutande skada då han försökte bryta ett slagträ över sitt knä i frustration. Han bestämmer sig för att byta karriär och blir en terapeut, med inriktning på vredesterapi, och driver en framgångsrik samtalsgrupp. Hans liv brevid samtalsgruppen är emellertid ganska komplicerad tack vare hans ex-fru Jennifer (Shawnee Smith) och tonårsdottern Sam (Daniela Bobadilla), som har tvångstankar, samtidigt som han försöker dölja för sin ex-fru att han har en KK-relation tillsammans med sin vän och terapeutkollega Kate (Selma Blair).

Kort efter att Charlie Sheen fått sparken ifrån Two And A Half Men kom nyheten om att han skulle dyka upp redan ett par månader senare i en helt ny och fräsch serie – Anger Management (som inte bör bli förväxlad med Adam Sandler/Jack Nicholson filmen från 2003 med samma titel). Första säsongen består av 10 avsnitt á ca 21 minuter stycket, vilket gör att första säsongen är ganska snabbt överstökad om man strecktittar. En säsong två är redan under produktion och beräknas (enligt IMDB) att släppas under 2013 någon gång.

Den första säsongen är hur som helst rätt kul, bitvis. Räknar man med att få en Two And A Half Men-kopia lär man bli ganska besviken, även om alkohol och sex är en del av humorn här också så ligger inte fokus lika tungt på det som i Two And A Half Men. Humorn består till större delen av att vi får följa Charlie och hans problem med både ex-frun, dottern, KKn och hans samtalsgrupp (som står för en stor del av gapskratten). Skådisarna är bra och har man koll på sin filmografi känner man igen många av de som är i birollerna i serien (Shawnee Smith från Saw filmerna, Michael Boatman från Spin City och Charlie’s egen farsa, Martin Sheen, från typ tusen andra filmer och serier).

Nåja. Den första säsongen av Anger Management förnöjer och håller intresset uppe alla episoder igenom och förhoppningsvis kliver de upp ett steg till under nästa säsong.

1 Comment

  • Arkivet

  • Senaste kommentarer

  • Tag cloud