Leatherface av J
Efter att Texas Rangern Hal Hartman’s (Stephen Dorff) dotter hittats död riktas misstankarna mot den ökända Sawyer familjen. Då polisen inte har några bevis mot dem kan de inte göra något. Hartman är dock övertygad om att de är inblandade i hans dotters död och beslutar att de minderåriga i familjen skall tas om hand varpå Jed Sawyer, den yngste i familjen, skickas iväg till Gorman House Youth Reformatory – en anstalt för omhändertagna barn och ungdomar – där han spenderar tio år under en ny identitet.
Under ett upplopp inne på anstalten lyckas en liten grupp intagna att fly och tar i sin flykt den unga sköterskan Lizzy (Vanessa Grasse) och medfången Jackson (Sam Strike) som deras gisslan. Jagad av polisen med Hartman i spetsen beger sig gruppen ut på en våldsam och infernalisk resa som, utan deras vetskap, sakta men säkert formar en framtida ondska.
Från samma produktionsbolag som gav oss Texas Chainsaw 3D 2013 släppte den senaste installationen i The Texas Chainsaw Massacre franchisén förra året; Leatherface. Filmen är, om någon inte har förstått det än, en prequel till originalfilmen från 1974 – en origin story för karaktären Leatherface. En väldigt onödig sådan. Likt Rob Zombie’s urusla remake av Halloween försöker Leatherface ge ondskan en bakgrund, en anledning till att göra det den gör. Vilket är fullständigt onödigt för karaktärer som Michael Myers och Leatherface.
Det slog mig några gånger under filmens gång att Leatherface inte kändes som en Texas Chainsaw film. Fan, den kändes stundtals inte ens som en origin story för karaktären heller tack vare att fokuset låg på flera andra karaktärer under majoriteten av speltiden. Först under de sista tio minuterna började jag få ordentliga Texas Chainsaw vibbar av filmen, vilket känns lite märkligt med tanke på filmens titel.
Jag misstänker att många fans av originalet antingen hatar filmen redan eller kommer göra det. Även om jag har stor respekt för originalet och tycker att det är en bra film så håller jag inte den så pass kär att jag måste spy galla över såna här mjölkningar; Leatherface är okej för vad den är i mina ögon, även om den är onödig. Skådespelarna är bra och effekterna är praktiska till större delen (vad jag kunde se i alla fall) och ser överlag bra ut. Filmens största problem ligger som sagt i det svaga manuset och ska jag vara helt ärlig hade jag faktiskt föredragit om de gjort ytterligare en remake och eventuellt några uppföljare till den istället för att dansa runt originalet.
Nåja. Leatherface har sina brister men är överlag okej för vad den är. Jag har dock svårt att tro att die hard fans av originalet kommer att uppskatta den här filmen.
Läs gärna mina äldre recensioner av de tidigare filmerna i franchisén: 1, 2, 3, 4, 2003 remaken, 2006 prequelen till remaken och Texas Chainsaw 3D. Ha gärna överseende med hur de första sex recensionerna är skrivna då de var några av de första jag faktiskt skrev och publicerade på internet, för över tio år sedan i skrivande stund. Plus att mina åsikter om filmerna har, som mycket annat, förändrats lite grann sedan jag skrev dem.
No Comments