Helt Perfekt Glob

Gridlocked av J

Den före detta S.W.A.T. ledaren David Hendrix (Dominic Purcell) har efter att ha blivit skottskadad i tjänsten inte blivit godkänd i hälsoproverna, vilket tillfälligt har degraderat honom till att utföra rutinuppdrag för N.Y.P.D. Som om saker och ting inte kunde bli värre har han även blivit ihopparad med Brody Walker (Cody Hackman), en hårt festande skådespelare som efter att ha gett en paparazzi stryk blivit dömd till att genomföra samhällstjänst – däribland att vara med Hendrix i hans tjänst.

När deras tid tillsammans börjar närma sig sitt slut tar Hendrix med sig Walker till en hemlig träningsanläggning för att visa honom hur S.W.A.T. tränar. Under deras besök slår en grupp tungt beväpnade legosoldater, ledda av den mystiske Korver (Stephen Lang), till mot byggnaden och lägger området under belägring. Hendrix och Walker måste nu slå sig ihop med de andra överlevande för att slå tillbaka legosoldaternas attacker.

Jag hade hört att Gridlocked skulle vara en ultravåldsam actionfilm och förväntade mig således en over the top ultravåldsam actionfilm som inte hade speciellt många förankringar till verkligheten. Mina förhoppningar var så klart missledda och jag fick istället en ganska standard barnförbjuden actionfilm anno 2015. Visst, det är en hel del action och våld i Gridlocked, men inte i den graden jag hade inbillat mig att det skulle vara.

Skådespelarna är bra, men manuset är sådär. Idéen om en träningsanläggning för S.W.A.T. som hamnar under belägring är intressant och till större delen underhållande, men filmen blir fläckvis väldigt förutsägbar och följer en del standardmallar för den här typen av actionfilmer. Hade de vågat ta ut lite mer på svängarna och tagit några fler risker med manuset hade filmen, även om den är bra, antagligen blivit bättre än vad den är.

Tack vare mina höga förhoppningar på vad filmen skulle leverera är jag väl lite smått besviken, men jag gillade å andra sidan Gridlocked för vad den var. Den bjuder inte på någonting nytt och den återupprepar vad en hel del andra filmer i samma subgenre av actionfilmer gjort tidigare, men den är å andra sidan så pass underhållande och actionpackad att den flyger förbi utan några större bekymmer. Jag ger den en svag rekommendation.

Escape Plan av J

Ray Breslin (Sylvester Stallone) är expert på att bryta sig ut ur högsäkerhetsfängelsen och har gjort en karriär på det, för att designa flyktsäkra fängelser. Han blir anlitad av en CIA agent för att bryta sig ut ur ett hemligt, för att inte tala om olagligt, fängelse där fångarna är personer som ”försvunnit”. Väl där inser emellertid Ray att han har blivit lurad in i en fälla och måste nu fly och ta reda på vem som satt honom där.

Att se Sylvester Stallone och Arnold Schwarzenegger i samma film var en ren drömtanke när jag var yngre och tittade på halvtaskiga VHS-kopior av Terminator och Rambo filmerna. Den drömmen gick förvisso i uppfyllelse när The Expendables filmerna kom, men i Escape Plan får vi se ungefär lika mycket av båda dessa herrar och hade den här filmen kommit för en sådär 15 år sedan hade jag skitit i spiral av upphetsning.

Det är välspelat och ganska spännande bitvis, samtidigt som filmen har en och annan twist i rockärmen som kommer lite allt eftersom filmen går och det hela är underhållande (vilket är till en viss del tack vare de spydiga replikerna mellan Stallone och Schwarzenegger). Egentligen har väl ingenting att klaga på så, mer än att jag kan tycka att det hade kunnat vara lite mer action i filmen, men whatever..

Bortsett ifrån de ovannämnda herrarna ser vi även bland annat Sam Neill som läkare och Vinnie Jones som benhård plitchef samt 50 Cent som datornörd (?!). I regissörsstolen sitter Mikael Håfström (ni vet han som gjorde Ondskan, Strandvaskaren och 1408 för ett par år sen?).

Jag tycker hur som helst att Escape Plan var en bra film, även om den kanske inte riktigt var som jag hade förväntat mig. Rekommenderas.

Strength And Honour av H

Ännu en recension av mig på DVDKritik.se: Strength And Honour.

”…summan av det hela är ett mellanbra drama som inte kommer att stanna kvar i dina tankar särskilt länge efter att sluttexterna rullat klart.”

Andra recensioner jag gjort på DVDKritik och glömt att länka här:

Älska mig till döds
Din morsa också!
Skötsam gift man söker kvinna
Adam

Blast av H

….äh.

Snatch av J

När Turkish (Jason Statham) – en olicensierad boxningsarrangör – skickat iväg sin nära vän och kollega Tommy (Stephen Graham) och deras boxare Gorgeous George (Adam Fogerty) till ett läger med tattare för att köpa en ny husvagn går George upp i en rond mot Mickey (Brad Pitt) – som dessvärre visar sig vara en mästare på att boxas utan handskar och knockar George. Med George på sjukan ber Turkish Mickey att ställa upp i en uppkommande match – och lägga sig i fjärde ronden – då gangstern Brick Top (Alan Ford) inte tänker blåsa av vadslagningen.

Samtidigt blir en ovärderlig diamant stulen i Artwerp, Ryssland, men försvinner. Detta medför att Avi (Dennis Farina) – han som skulle ta emot stenen – beger sig till England för att leta reda på den tillsammans med sin kusin Doug The Head (Mike Reid) och Bullet Tooth Tony (Vinnie Jones).

Och som i Lock, Stock And Two Smoking Barrels (som är regisserad och skriven av samma snubbe som gjorde den här) händer det ungefär tre miljarder grejer. Och jag säger samma sak igen: se filmjäveln.

Många av skådespelarna som medverkade i LSATSB medverkar även i den här filmen och ses som en fristående uppföljare av många. Huruvida det hänger ihop vet jag inte riktigt. Hur som helst. Snatch är som den ovannämnda filmen – skitbra. Den är riktigt kul och framkallar diverse olika gapskratt och är minst lika virrig och händelserik som ovannämnda film.

Så. Se filmjäveln. Det är den värd.

Rekommenderas!

http://www.imdb.com/title/tt0208092/

The Midnight Meat Train av H

För ungefär 15 år sen började jag läsa Clive Barkers böcker. Jag fick The Great And Secret Show i present av en kompis, och läste sen novellsamlingarna Books Of Blood som fanns i min dåvarande flickväns pappas bokhylla. Av dessa sex volymer minns jag idag bara två noveller (dags att läsa om kanske då) och den ena rör en svinstia med alternativ diet, och den andra har nu filmats som The Midnight Meat Train.

Fotografen Leon (Bradley Cooper som är sjukt lik en ung Liam Neeson Ralph Fiennes) får rådet att än mer närgånget skildra verkligheten i New York och riskerar en natt liv och lem för att fota ett gäng som hotar en tjej i tunnelbanan. Tack vare Leon kommer tjejen undan och åker iväg. Problemet är att nattetid kliver Mahogany (Vinnie Jones) runt på tåget och dunkar ihjäl folk med en stor, skinande köttklubba.

Större delen av filmen funderar jag på om den är jättesmart eller jättedum. Den bryter mot många vedertagna filmregler och avslöjar mycket direkt – eller gör den det? Först tänker man att den förtar spänningen genom att tidigt etablera vem som mördar folk och hur, men så tänker man att mysteriet istället borde vara ”varför”… men historiens upplösning är inte så värst. Hade man lagt mer mystik kring Mahoganys vedermödor skulle det funkat mycket bättre.

Regissören Ryuhei Kitamura, som tidigare gjort actionsplatter i Versus, håller inte igen med effekterna här heller. Blod forsar, ögon ploppar ur och folk får både en och två klubbor i huvudet. Tyvärr används allt för mycket billig CGI till föga övertygande ljusrött blod, vilket drar ner betyget avsevärt. Scener som skulle kunnat haft mycket stark effekt faller platt och lockar enbart till suckar snarare än flämtningar.

Skådespeleriet är dock bra och filmen är väldigt snygg med en del coola och genomtänkta kameraåkningar. Tyvärr på det hela taget en besvikelse som kunde undvikits genom mer påkostade effekter och en extra genomgång av manuset.