| Subcribe via RSS

Batman: The Dark Knight Returns, Part 1 & Part 2 av J

augusti 5th, 2015 | Postad i Action, Film, Tecknat/CGI

Batman - The Dark Knight Returns Part 1Det har gått tio år sedan Bruce Wayne (Peter Weller’s röst) bestämde sig för att pensionera Batman och aldrig mer ta på sig masken. Men när nu ett nytt kriminellt gäng kallat The Mutants börjat terrorisera Gotham City tvingas den nu mer 55 år gamle Bruce att ta på sig masken återigen. Men har han fortfarande vad som krävs för att slå tillbaka kriminaliteten i en ny tidsålder?

Batman: The Dark Knight Returns, Part 1 är den första filmen av två som är baserad på serietidningen (som kom i 4 nummer) med samma namn och efter den här första titten kan jag säga att det här är the shit. Jag har inte läst serietidningen så jag vet inte hur trogen filmen är grundmaterialet den är baserad på, men den här filmen är betydligt mörkare än tidigare animerade Batman filmer och serier jag har sett och känns lite mer riktad mot en mer mogen publik. Filmen bjuder på både action och våld (även om våldet aldrig når någon högre grad finns den där) och en lite udda twist på Batman universumet. Istället för den sedvanliga medelålders-Batman vi alltid är så vana vid får vi här en äldre variant av honom, vilket gör det hela lite mer intressant.

Animationerna, handlingen, röstskådespelarna, allting är riktigt bra i den här filmen och den levererar den riktiga Batman känslan rakt igenom, ända fram till cliffhangern som avslutar den första delen…

Batman - The Dark Knight Returns Part 2Tre månader har gått sedan Bruce Wayne (Peter Weller’s röst) återupptog sitt alter ego Batman och besegrade The Mutants ledare. Debatten rasar mellan de som förespråkar Batman’s existens och de som ser honom som ett direkt hot mot samhället, då han ”föder” psykopater och kriminella tack vare hans handlingar. Gotham City’s myndigheter tillhör den andra gruppen och vill se honom bakom lås och bom och sätter därför in alla polisenheter som finns tillgängliga för att gripa honom. Samtidigt planerar Batman’s ärkefiende, The Joker (Michael Emerson’s röst), för sin stora comeback – och den slutgiltiga striden mellan honom och Batman…

Batman: The Dark Knight Returns, Part 2 fortsätter att leverera och personligen gillade jag nog faktiskt den här andra halvan av filmen (det här är en fortsättning på Part 1 och inte en uppföljare) bättre än den första, även om den också var sjukt bra. Den andra halvan av filmen är sjukt actionorienterad och tyckte man att det inte var tillräckligt med våld i den första halvan lär man inte bli besviken här. Det är våldsamt, mörkt och mer vuxet än tidigare animerade Batman filmer. Hade dessutom alla Batman filmer varit så här hade jag sett varenda en av dem…

Batman: The Dark Knight Returns är en suverän film (även om den är uppdelad på två delar) och är man ett troget Batman-fan lär man knappast bli besviken här. En klar rekommendation.

No Comments

Batman: Year One av J

augusti 5th, 2015 | Postad i Action, Film, Tecknat/CGI

Batman - Year OneBruce Wayne (Ben McKenzie’s röst) återvänder till Gotham City efter att ha varit borta i tolv år och James ”Jim” Gordon (Bryan Cranston’s röst) har nyligen blivit förflyttad till Gotham City då han var en allt för ärlig polis bland fel folk i en annan stad. Efter att bägge dessa män lärt sig den smärtfyllda vägen hur stadens korruption frodas på dess gator och bland poliser bestämmer de sig för att slå tillbaka på deras egna sätt. Det dröjer inte länge förrän den mystiske Batman börjar att terrorisera den undre världen och den lika heroiske Gordon blir tilldelad uppdraget att gripa honom av de kollegor som både hatar och räds honom.

Det är mörkt, det är mer vuxet och jag gillar det. Batman: Year One är en riktigt bra filmatisering av serien med samma namn och de enda problemen jag har med film är att den är lite väl kort (60 minuter och 38 sekunder) och det andra är att den återupprepar en och annan grej vi har sett/läst miljontals gånger när det kommer till Batman; hur Bruce Wayne’s föräldrar dog. Utöver det är det en underhållande och ganska spännande (om än kort) film. Rekommenderas.

No Comments

Batman: Under The Red Hood av J

augusti 5th, 2015 | Postad i Action, Film, Tecknat/CGI

Batman - Under The Red HoodBrottslingarna i Gotham City har någonting nytt att frukta; den mystiske Red Hood (Jensen Ackles’ röst). Dels brottsbekämpare, dels brottsgeni börjar Red Hood att städa upp i Gotham med samma effektivitet som Batman (Bruce Greenwood’s röst), men utan att följa samma moraliska kod – att döda är ett alternativ. Det dröjer dock inte länge förrän Batman lyckas luska ut vem Red Hood är och gamla, begravda sår slits återigen upp…

Batman: Under The Red Hood (som är baserad på serien Batman: Under The Hood) är en av de bästa animerade Batman-filmerna som finns där ute. Filmen är både mörk och actionfylld och känns mer riktad mot en mognare publik än många av de tidigare animerade filmerna som släppts. Animationerna är snygga och röstskådespelarna gör ett bra jobb (även om jag inte tycker att John DiMaggio’s röst passar till Joker överhuvudtaget) och även om man måste vara en komplett idiot för att inte kunna förutse plottwisten som inträffar en 40 minuter in i filmen så gillade jag den. Det här är en klar rekommendation för de som gillar Batman (eller bara animerade actionfilmer överlag).

No Comments

Batman & Mr. Freeze: SubZero av J

augusti 5th, 2015 | Postad i Action, Film, Tecknat/CGI

Batman & Mr. Freeze - SubZeroDr. Victor Fries, aka Mr. Freeze (Michael Ansara’s röst), har hittat ett nytt hem; Polcirkeln, där han kan leva som en normal man kan leva i ett tropiskt land och där hans fru Nora fortfarande ligger nedsövd i väntan på att Victor ska finna ett botemedel mot den sjukdom som kommer att ta hennes liv om hon lämnar behållaren för tidigt.

Men när en ubåt som är ute på en vetenskaplig expedition går upp till ytan igenom isen i Fries’ grotthem förstörs området och krossar Nora’s behållare. I desperation sätter Victor återigen på sig sitt alter ego Mr. Freeze’s stridsdräkt för att leta reda på den enda doktorn som kan rädda Nora’s liv. Problemet är bara att doktorn måste göra en organtransplantation för att kunna göra det. Han hittar en lämplig donator med rätt blodtyp i form av Barbara Gordon (Mary Kay Bergman’s röst), vars förhållande med Dick Grayson (Loren Lester’s röst) har börjat bli mer seriöst. När Barbara blir kidnappad sätter Grayson och Bruce Wayne (Kevin Conroy’s röst) på sig maskerna av deras alter egos Robin och Batman för att ta reda på vart och varför Mr. Freeze har tagit Barbara.

Batman & Mr. Freeze: SubZero (Batman & Mr. Freeze i minusgrader i Sverige) var menad att släppas under sommaren 1997, men tack vare det usla mottagandet av Batman & Robin som släpptes det året (där Mr. Freeze också är en av antagonisterna) höll de tillbaka filmen. De släppte istället filmen året därpå och filmen fick till större delen bra betyg, i jämförelse med Batman & Robin, och likt Batman: Mask Of The Phantasm är även den här filmen en spin-off på Batman: The Animated Series. Detta syns ganska väl om man har sett TV-serien. Animationerna är av samma typ (så när som på några enstaka CGI-skvättar här och där) och jag som är ett fan av TV-serien gottar mig filmen igenom.

Mr. Freeze har aldrig varit någon direkt favoritskurk för mig (jag är mer ett fan av Joker och Clayface), så jag var smått skeptisk när jag satte mig för att se filmen. Det visade sig dock att filmen var riktigt bra. Det är mer action i den än vad det var i Mask Of The Phantasm och den har inte lika många långsamma partier som den filmen (slutet var nästan spännande till och med, för att vara en barnfilm alltså).

Jag tror de gjorde klokt i att låta fiaskot Batman & Robin dö ut i folks minnen innan de släppte den här filmen (även om den säkerligen är ganska översedd av folk som inte är die hard fans av Batman) och jag rekommenderar den, till både stora och små.

No Comments

Batman: Mask Of The Phantasm av J

augusti 5th, 2015 | Postad i Action, Film, Tecknat/CGI

Batman - Mask Of The PhantasmNär någon plötsligt bestämmer sig för att börja fimpa av flera välkända hajar inom maffian blir Batman (Kevin Conroy’s röst) utpekad som den ansvarige, varpå en häxjakt av honom påbörjas av Gotham City polisen. Samtidigt rivs gamla sår upp när Andrea Beaumont (Dana Delany’s röst), som Bruce Wayne hade ett seriöst kärleksförhållande tillsammans med, plötsligt kommer tillbaka till Gotham City efter att ha mystiskt försvunnit tio år tidigare med sin far. Minnena av det förflutna tuggar nu på Bruce’s sinne, minnen av en tid innan Batman då Bruce slets mellan glädje och det löfte han gav till hans föräldrar.

Mysteriet med nykomlingen som tar ut maffiamedlemmar sätter Batman’s skicklighet på prov då polisen närmar sig allt mer och svaret finns någonstans i Bruce Wayne’s förflutna…

När jag var liten tittade jag ofta på barnprogram som gick på TV4 på helgerna. Ett av många program som sändes var Batman: The Animated Series (som jag då veterligen kallade enbart för Batman) och det var ett av mina absoluta favoritprogram. Serien gick i fyra säsonger borta i USA mellan 1992 och 1995, men vad jag vet visades enbart två säsonger här i Sverige. Under seriens gång släpptes en spin-off film på serien, Batman: Mask Of The Phantasm (Batman möter mörkrets härskare i Sverige), som till en början var menad att släppas direkt till video men som sedan fick en biopremiär 1993. Jag har något svagt minne av att jag såg den här filmen för en sisådär 20 år sedan på TV4 och med tanke på hur mycket jag älskade serien måste jag ha älskat även den här långfilmen.

Jag vet inte om det har med nostalgivärdet att göra eller ej, men jag tycker faktiskt den här filmen står sig bra än idag till större delen. Animationerna är för mig klassiska och även om filmen blir halvseg på sina ställen levererar den en del action (som barn tyckte jag säkerligen att den till och med var spännande). Skådespelarna som lånat ut sina röster gör ett bra jobb (speciellt Kevin Conroy och Mark Hamill i sina respektive roller från TV-serien, som senare skulle göra samma röster i Arkham spelserien) och även om jag inte direkt får någon jättestor wow-känsla av storyn är den förvånansvärt välskriven för att vara en barnfilm.

Jag vet inte om jag lever på nostalgivärdet eller inte som sagt, men jag gillar Batman: Mask Of The Phantasm och var man, som mig, ett fan av den animerade serien tycker jag absolut man ska ta sig en titt. Rekommenderas.

No Comments

Starship Troopers: Invasion av J

juni 2nd, 2013 | Postad i Action, Film, Sci-Fi, Tecknat/CGI

Efter att ha evakuerat och sprängt Terran Federationens Fort Casey på en asteroid, som visade sig vara en insektskupa, får specialförbandet Alpha en ny order; att borda skeppet John A. Warden, vars kontakt blivit bruten, undersöka skeppet och leta efter överlevande. Uppdraget som till en början verkade simpelt visar sig emellertid bli betydligt mer problematiskt när Alpha teamet får igång strömmen ombord på John A. Warden…

Efter att den tredje delen i Starship Troopers serien hade släppts hade jag mina aningar om att en fjärde film skulle komma i serien – men inte som en CGI film. Starship Troopers: Invasion är den fjärde filmen i serien och är alltså i CGI. Det är snyggt, det är actionfyllt och det är våldsamt. Filmen rullar förbi utan några större problem och jag känner mig lagomt mättad när sluttexterna börjar rulla upp. Det enda jag undrar över när det gäller den här filmen är hur den hade varit som live action film, som sina föregångare? Troligtvis ett tragiskt försök att göra en lika suverän film som den första, men nåja. Jag gillade den här fjärde installationen i serien och rekommenderar den varmt – även om jag kanske föredrar den första lite, lite mer.

Om du är sugen på mer läsning kan du spana in min trilogi recension av de tre första filmerna här.

No Comments

Madagascar 3 av H

november 28th, 2012 | Postad i Barn/Familj, Film, Komedi, Tecknat/CGI

Snabbrecension av ”Madagascar 3”: Ganska rolig uppföljare där gänget går med i en cirkus för att kunna åka med dem tillbaka till New York. Mest underhållande är den franska poliskvinnan förstås. Ungefär lika bra som tvåan, inte alls lika bra som ettan.

No Comments

Biohazard/Resident Evil: Damnation av J

oktober 7th, 2012 | Postad i Action, Film, Skräck/Rysare, Tecknat/CGI

1991 kollapsade den sovjetiska unionen och en efter en började länderna att bryta sig ut för att bli självständiga. Regeringen i öststaten Eastern Slav Republic följde i de andra ländernas fotspår kort därefter och bröt sig ut ur Soviet. Kapitalismen började sprida sig snabbt och klyftorna mellan rik och fattig blev så pass enorma att ett inbördeskrig bröt ut. Steget ut i självständighet exploderade ut på gatorna och beväpnade rebeller ställde sig upp mot regeringen, som nu var kontrollerad av oligarker. Militären blomstrade under den här tiden och blev allt mer stark och bättre utrustad. Under ledning av Ivan Judanovich och Ataman från Rådet Av Äldre, flyttade rebellerna sin bas till en hemlig plats; en mer passande plats för att genomföra sina guerilla attacker mot regeringen. Efter flera år av krig lyckades Svetlana Belikova (Wendee Lee’s röst) – East Slav’s första kvinnliga president – att skriva ett fredsavtal med rebellerna.

Men fredsavtalet varade inte länge och i November, 2010, upptäckte regeringen att rebellernas land hade värdefulla tillgångar – vilket ledde till nya attacker av militären mot rebellerna, som menade på att de bekämpade terrorism. Tack vare militärens framfart började rebellerna förlora bas efter bas, vilket gjorde att rebellerna fick lov att eskalera sina aktioner och blev allt mer radikala i deras taktiker. Det var då märkliga rykten uppstod som en löpeld bland folket om att monster hade blandat sig in i striderna. I Februari, 2011, hade ryktena nått till den gamla staden Holifgrad, bara några kilometer ifrån presidentens palats – en viktig strategisk plats för regeringen. Den amerikanska specialagenten Leon S. Kennedy (Matthew Mercer’s röst) befinner sig i landet och får order om att avbryta sitt uppdrag då situationen i landet har blivit ohållbar, men bestämmer sig för att slutföra uppdraget. Saker och ting går inte riktigt som planerat och han blir fångad av rebellerna. Samtidigt kallar president Belikova in Ada Wong (Courtenay Taylor’s röst) för att få hjälp med rebellproblemet, men som verkar ha en egen agenda för att vara där…

Då har jag alltså fått tummen ur och sett Resident Evil: Damnation, som är en uppföljare till 2010 års Resident Evil: Degeneration. Det är animerat, actionfyllt, snyggt och tempot är på topp från början till slut och jag älskar det. H nämnde något om taskig läppsynkning i sin recension av filmen, vilket jag inte märkte av.. iaf inte till en stor del. Det kan ju hända att det bara var jag som inte var uppmärksam eller nåt. Nåja..

Personligen tycker jag att Damnation är minst lika bra som Degeneration.. kanske bättre, om man ska se till filmens action och tempo. Att man känner igen många grejer ifrån spelen är ju även det ett stort plus (åtminstone för oss fans av spelen). Fans av spelen bör så klart se, ni andra kanske ska ta och se Degeneration innan ni bestämmer er.. även om den här filmen inte direkt har någon anknytning till den mer än en liten, liten referens i början av filmen. Rekommenderas hur som helst.

Läs gärna också min recension och H’s recension på Degeneration.

No Comments

Tales From The Cryptkeeper / New Tales From The Cryptkeeper av J

september 30th, 2012 | Postad i Skräck/Rysare, Tecknat/CGI, TV

För runt 2 år sedan recenserade jag serien Tales From The Crypt på min gamla blogg Vahetere…orka? och avslutade serien med recensioner här på Helt Perfekt Glob. Tales From The Crypt var (som jag tydligt målade upp i mina recensioner) en av de serier som fängslade mig mest när jag var yngre och att jag än idag tycker serien är helt suverän – ja, bortsett ifrån några avsnitt. I samma veva som jag såg om hela Tales From The Crypt serien fick jag även nys om att det fanns en barnvariant av serien, betitlad Tales From The Cryptkeeper.

Efter att ha sett igenom säsong 1 av serien måste jag säga att jag faktiskt är lite besviken, fast det har nog mycket med att jag hade större förhoppningar på serien än vad jag faktiskt fick. Det är en serie med monster, vålnader och annat dylikt ”läskigt” för barnen helt enkelt. Hade jag sett serien när jag var yngre hade jag säkerligen älskat den och den hade troligtvis haft en viss nostalgikänsla för mig, men det gjorde jag inte och känslan finns inte där.

Animeringarna är sjukt 90-tal och är inte nämnvärt snygga, utan påminner mig mest om nån sån där serie som kunde gå mitt på dagen på Cartoon Network som ingen unge egentligen brydde sig i. Karaktärerna i serien är dessutom mest irriterande snorungar som gör något sattyg och som sedan får betala för det – men som klarar sig undan i slutändan ändå (vilket är självklart, det är ju en barnserie trots allt). Sista avsnittet var troligtvis det värsta då man får följa två pundhuvuden som säger ”Duuude” hela tiden, vilket enbart blir irriterande ju längre avsnittet går.

Nej. Säsong 1 imponerade inte på mig iaf, men samtidigt tar jag hänsyn till att serien är gjord för barn och att om man ska se serien bör man se den med ett barns ögon. Eller nåt. Whatever…

Säsong 2 är lite mer ”the real deal”, även om det även brister här. Till att börja med påminner avsnittena lite mer om Tales From The Crypt då flera av dem har såna där elaka twistar på slutet och där karaktärerna i avsnittena inte alltid klarar sig undan utan skråmor, så att säga. Dessutom har Cryptkeeper fått lite mer plats i den här säsongen. Innan och efter ”berättelserna” får vi se honom (i nästintill alla avsnittena) mota bort två drygskåp till karaktärer kallade The Vault Keeper och The Old Witch, som försöker ”sno showen” ifrån honom. Ja, ni fattar…

Men även om säsong två är bättre än den första säsongen finns även här brister. I exempelvis det sista avsnittet (igen) är de två pundhuvudena ifrån den första säsongen med och drygar sig med ”Duuuude.”, vilket ger mig grått hår. Vissa avsnitt är rätt bra till större delen, men avslutas på ett tråkigt vis utan någon som helst twist eller nåt (likt den första säsongens avsnitt). Å andra sidan gottar jag mig rätt ordentligt när det plötsligt dyker upp ett avsnitt som påvisar att även barnserier kan ha elaka twistar.

Hur som helst är säsong 2 betydligt mycket bättre än säsong ett av Tales From The Cryptkeeper och är dessutom betydligt mycket mer underhållande, stundtals iaf. Moving on.

Tales From The Cryptkeeper lades ner 1994, då säsong 2 var klar och hade släppts. Tre år senare släpptes säsong 3, i form av New Tales From The Cryptkeeper – vilket är precis samma serie, fast med ordet ”New” i titeln. Nåväl…

Med tanke på hur säsong 2 var hade jag lite förhoppningar på att säsong 3 skulle gå samma inslagna väg, med iaf ett par stycken avsnitt som påminde om Tales From The Crypt, men nä. Det sket sig. Säsong 3 går i säsong 1’s fotspår och kör på det trista konceptet med irriterande snorungar till karaktärer som gör något sattyg och får lära sig att aldrig mer göra om det, då de blir utsatta för ”hemskheter”. Säsongen överlag är ganska tråkig och har man sett det första avsnittet har man mer eller mindre sett allihop, då man mer eller mindre VET hur alla avsnitt kommer sluta.

Den största skillnaden på säsong 3 jämtemot de två första säsongerna är teckningarna, skulle jag säga. Cryptkeeper har bland annat fått sig en uppdatering i utseendet, men är så klart samtidigt samma gamla karaktär tack vare John Kassir’s klockrena gestalning av honom.

Sammanfattningen:
Jag är inte speciellt imponerad på Tales From The Cryptkeeper och tycker helt ärligt att det är bortkastad tid att se serien. Det är många upprepningar även om ”berättelserna” är olika och det hela löper helt enkelt ut i en långtråkig serie som varken förnöjer eller underhåller, utan mer irriterar. Å andra sidan känns det mycket som att serien är riktad mot barn i åldrarna 7 – 9, möjligtvis 10, år.. vilket kanske säger en del om serien bara det.

Nej, har du åldern inne kan du lika gärna glo igenom Tales From The Crypt istället för Tales From The Cryptkeeper, den serien är inte bara längre utan är betydligt mer givande än den här – åtminstone för oss vuxna.

No Comments

Biohazard/Resident Evil: Damnation av H

september 24th, 2012 | Postad i Action, Film, Skräck/Rysare, Tecknat/CGI

Alltmedan hr. Andersen och frk. Jovovovovich månglar ut Resident Evil-sequels så gör japanerna motsvarande datoranimerade sådana. Jag har själv inte spelat spelen i någon nämnvärd utsträckning, och kan sålunda inte som J göra några jämförelser i storys och karaktärer. Det kanske inte gör så mycket. Nu har jag sett uppföljaren till ”Degeneration” från 2010, som heter ”Damnation”.

I nån öststat nånstans har Lickers sett till att det blir ett rent helsicke. USA-agenten Leon blir tillsagd att avbryta sitt uppdrag då situationen i landet blivit ohållbar, men det visar sig vara lite lurigare att ta sig därifrån än väntat. Han blir fångad av landets rebeller som vill ta över regeringen, men har även de problem med monstren. Samtidigt är den kvinnliga presidenten en riktig satmara som inte drar sig för något för att bibehålla makten. Hon kallar in Ada Wong för att hjälpa till, men hon kanske har en egen plan och vad är hennes koppling till Leon? Dun-dun-daaaa!!!

Vi kan ju börja med att konstatera att princip alla röstskådespelare i filmen är usla. Det är egentligen filmens enda stora problem. Sen är det action för nästan hela slanten, och ibland är det så bra animerat att man glömmer att det inte är riktig film. Ja, förutom när man ser någons ansikte i bild förstås. Det är inte så jätteövertygande, speciellt inte när munrörelserna aldrig varken ser naturliga ut eller synkar bra mot pratet.

Historien tappar lite efter ett tag, och slutet dras något varv för långt, men det är hela tiden betydligt bättre än Resident Evil: Afterlife (4) som kom 2010. Fans av spelen ska givetvis se, ni som är tveksamma bör först se den bättre ”Degeneration” och avgöra om ni är intresserade.

1 Comment

  • Arkivet

  • Senaste kommentarer

  • Tag cloud