Baise-moi
Manu (Raffaëla Anderson) och Nadine (Karen Lancaume) förlorar sina tunna förbindelser med samhället efter att Manu har blivit våldtagen och Nadine ser sin enda vän bli ihjälskjuten. Efter att de möts av en ren slump beger de sig ut på en explosiv resa av sex och mord. Kanske för att utkräva hämnd på män, kanske för att göra en revolt mot medelklass samhället, men utan tvivel i ett förnekande – nästan fröjdefullt i allt sanslöst våld – av alla koder i ett samhälle som har exkluderat, våldtagit och förödmjukat dem.
Baise-moi (vilket betyder ’Knulla mig’) är troligtvis en av de mest kontroversiella filmerna vi har fått under 2000-talet och är baserad på en bok med samma titel, som i sin tur är skriven av en av regissörerna – Virginie Despentes. Jag minns så väl när jag satt och läste om filmen i Aftonbladet och hur min enda tanke var; ”Jag ska se den här filmen”. Jag lyckades få tag på den och ung som jag var då blev jag förvånad över hur grafisk den var, både på ett sexuellt och våldsamt sätt. Jag hade aldrig sett något liknande förr. Filmen stoppades undan och föll in i glömska… fram till för ett par månader sedan då jag äntligen kom ihåg den och bestämde mig för att beställa hem Arrow’s dvd utgåva av den.
Det är en krävande film utan tvekan, med riktiga sexscener och trashigt lågbudgetvåld som många säkerligen kan se som motbjudande och stötande (speciellt våldtäktsscenen som inte lämnar speciellt mycket till fantasin). Personligen tycker jag hela filmen är otroligt trashig och att kalla den för bra vet jag inte riktigt om jag skulle göra, men det är samtidigt en film jag troligen kommer att återkomma till fler gånger nu när jag har Arrow’s dvd i mina ägor. Jag är en av de där knäppskallarna som blir smått fascinerad av den här typen av sunkiga trashfilmer som enbart är gjorda för att vara kontroversiella, skapa rubriker och få moralkärringar att sätta morgonkaffet i halsen.
Jag undrar hur mycket uppståndelse filmen hade fått om den hade blivit släppt någon gång under 70-talet, då många exploitationfilmer producerades. Jag menar, Baise-moi är i grund och botten en regelrätt exploitationfilm fast i en hyfsat modern scensättning med erotiska (pornografiska) inslag. Ska jag vara ärlig har jag svårt att tro att filmen hade blivit speciellt uppmärksammad utan hade troligtvis visats på någon sunkig biograf i utkanten av större städer för att sedan bli en kultklassiker 30 år senare – likt många andra exploitationfilmer.
Hur som helst är Baise-moi en trashig men ändock ganska underhållande exploitationfilm i modern tappning som inte lämnar speciellt mycket åt fantasin för tittaren. Vill man se någonting riktigt barnförbjudet är det här ett säkert kort och även om det är en riktigt trashig film ger jag den en rekommendation.
No Comments