
Frågan är ju vart man går efter att ha gjort Hero och House Of Flying Daggers. Regissören Yimou Zhang
väljer att blåsa på med ännu mer folk i likfärgade kläder och fullständigt överdriven über-dekadent scenografi. Det är synd, för historien är intressant och hyggligt välspelad i klassisk kinesisk teaterstil. Det känns tyvärr som den mastiga scenografin och historieberättandet lever i två olika världar, och flådiga kamerasvepningarna över tiotusentals enfärgade människor i givakt irriterar nästan mer än tar andan ur en, som det är tänkt. De få actionscener som finns är antingen för korta, smått virriga eller enerverande enorma. Men hey,
Chow Yun-Fat!
Trailers – som får filmen att se klart mer actionspäckad ut än vad den är.