En Kille I Rött
Det är alltid spännande att se om en såndär film som man såg typ en gång på 80-talet och inte minns nåt speciellt av, mer än att den var bra. En Kille I Rött hyrde jag ihop med mamma back in da dayz, och vi skrattade gott åt den. Nu gick den på Canal+, så jag tog och såg den igen.
Filmen i fråga är en av Tom Hanks första filmer, från året efter genombrottet med Splash – det vill säga 1985. 1984. Jag kan inte räkna ut syftningen där. Splash är från 1984, En Kille I Rött är från 1985. Så.
Ett maktspel på CIA leder till att en slumpvis utvald person pekas ut som spion i ett villospår. Tom Hanks är violinisten som råkar ha olikfärgade skor på sig, och dras in i en härva av förvecklingar där han inte förstår någonting, samtidigt som han försöker sluta vänstra med sin bästa kompis fru (Jim Belushi/Carrie Fisher). Jodå, det är inga större fel på den här filmen. Det är väl inga super-gags direkt, men 80-talstempot känns alldeles lagom. Soundtracket verkar mest bestå av två olika låtar; en powerballad och en pianohouselåt som spelas om vartannat filmen genom. Inte är det någon klassiker direkt, men en hygglig söndagseftermiddag kan det ju vara.
No Comments