Helt Perfekt Glob

Ma av J

Efter att ha flyttat till en småstad tillsammans med sin mor Erica (Juliette Lewis) blir den sextonåriga Maggie (Diana Silvers) snabbt vän med Haley (McKaley Miller), Andy (Corey Fogelmanis), Chaz (Gianni Paolo) och Darrell (Dante Brown). I ett försök att få sprit utköpt kommer ungdomarna i kontakt med Sue Ann (Octavia Spencer); en lite udda och ensam men till synes snäll medelålderskvinna som de snabbt blir vän med och som bjuder in dem till att ha fester i hennes villas källare. Att de äntligen hittat ett ställe där de kan festa ostört verkar för bra för att vara sant – vilket är precis vad det snart visar sig att vara.

Jag minns inte exakt när jag såg trailern för Blumhouse’s senaste film, Ma, men det var antagligen ett par månader sedan vid något av alla mina biobesök. Jag bestämde mig redan där och då för att jag skulle se den på bio, vilket det också blev – på Sverigepremiären. Filmen är egentligen inte speciellt märkvärdig. Den bjuder inte på några större överraskningar direkt och karaktärerna man ska hålla på är korkade ungdomar som gör korkade saker, men filmen har en sak som gör den så jävla värd att se; Octavia Spencer.

Spencer är en skådespelerska som jag misstänker de flesta känner igen från små cameos och mindre biroller från filmer de sett. Jag skulle vilja påstå att hon är en av de där skådespelerskorna man brukar utbrista ”Det är ju hon!” när man får syn på henne i någon film man tittar på. Här spelar hon hur som helst titelrollen och hon gör det med bravur. Övriga skådisar i filmen så som Juliette Lewis (som här spelar en karaktär som jag blev lite förvånad över att hon spelade) och Luke Evans är bra, men Spencer är verkligen huvudattraktionen här; hon gör en enastående insats och är den som bär hela filmen i stort sett.

Nåväl. Även om filmen inte bjöd på någonting särskilt märkvärdigt så gillade jag den och hade en kul stund inne på biografen. Den får en tumme upp och en rekommendation av mig.

Kalifornia av J

Storstadsparet Brian (David Duchovny) och Carrie (Michelle Forbes) bestämmer sig för att ge sig ut på en roadtrip igenom USA för att besöka berömda mordscener för att fotografera och samla material till en bok Brian håller på att skriva med en slutdestination i Kalifornien. Men då de är på gränsen till luspanka bestämmer de sig för att sätta ut en annons för att se om de kan få sällskap med sig på resan som kan dela kostnaderna med dem. Det dröjer inte länge förrän det unga paret Early (Brad Pitt) och Adele (Juliette Lewis) kontaktar dem och gruppen är snart på väg. Det Brian och Carrie inte vet är att Early är en villkorligt frigiven brottsling – och en fullblodspsykopat.

Jag såg Kalifornia när jag var liten och hade inte sett den på runt tjugo år men mindes den som bra. Det är den. Åtminstone andra halvan av filmen. Problemet med filmen, i mina ögon, är att vi som tittare vet vad Pitt’s karaktär är kapabel till, vilket i stort sett jämnar all spänning med marken. Man sitter mest och väntar på att Duchovny’s och Forbes’ karaktärer ska inse det vi som tittare redan vet om och det hela blir väldigt långdraget under den första timmen av filmen. Förvisso händer det saker igenom hela filmen, men det är först efter kring en timme som filmen faktiskt börjar bli intressant och ganska spännande. Helt ärligt tror jag filmen hade mått bra av att trimmas med en halvtimme för att korta ner build-upen under den första timmen.

Jag antar att det låter som att jag hatar filmen, men det gör jag inte. Jag gillar den men anser samtidigt att den har en hel del problem med tempot tack vare den långa build-upen kring något vi som tittare redan vet om. Har man missat Kalifornia tycker jag hur som helst att man ska se den då det är en bra film i det stora hela, även om den har problem.

The Way Of The Gun av J

Två småskurkar tror sig ha hittat sitt livs stöt; de kidnappar en gravid kvinna, som de fått nys om ska vara värdefull för nån storpamp. Det de inte vet är att hon är en surrogatmamma till en gangster och att fler är sugna på lösensumman de kräver av honom.

The Way Of The Gun var något helt annat än vad jag trodde att den skulle vara. Istället för en adrenalinpumpande actionrulle fick jag istället en film där det pratas i tusen år innan något händer. Inget fel med det om dialogen är bra (och att det inte pågår under 95% av filmens speltid) och det var den ju, men samtidigt var jag inställd på en renodlad actionfilm och inte ett drama med influenser av action. Skådisarna är bra och manuset är välskrivet, men samtidigt bitvis jävligt långdraget.

Hade det varit mindre snack och mer verkstad kanske jag hade gillat den bättre (eller om jag sett den vid en annan tidpunkt, kanske?). Filmen i sig är väl okej om man sätter sig för att se en sån här typ av film, men väntar man sig (som jag gjorde) en sjuhelvete till actionfilm så kan man leta vidare.

Kalifornia (Blu-ray) av H

En klassiker med Brad Pitt i mycket fin psykopat/white trashstil, och David Duchovny som David Duchovny och Juliette Lewis som Juliette Lewis. Jösses, hon är verkligen Juliette Lewis. Jag har frågat det förr, men jag undrar fortfarande om det är nån som vet om hon verkligen är helt jävla störd eller bara en jävligt bra skådis som väljer väldigt enahanda roller? Brad Pitt har iaf utvecklats sen dess, även om de båda i princip spelade samma karaktärer tre år tidigare i ”Too young to die?” (recenserad här).

Oh, well. Den här har ni ju sett. Eller hur? Duchovny och hans tjej ska köra till Kalifornien och tar med sig psykot Pitt och hans knepiga flickvän Lewis som resesällskap. Det hela går snabbt utför eftersom Pitt är ett psyko. Det kanske jag nämnde?

Blu-rayen har okej bildkvalité men inget som imponerar, och ljudet är väl dugligt det också. Extramaterialet består av EN HEL TRAILER! Ja. Moving on.

Too Young To Die? av H

Amanda (Juliette Lewis) blir arresterad för mord. Vi får via samtal med hennes advokat följa historien från början, där hon utsätts för övergrepp av sin styvfar och ignoreras av sin mor. Hon gifter sig dock med sin pojkvän, dock blir giftermålet kortvarigt och hon befinner sig på gatan ensam utan pengar och hem. När hon går in på en bowlinghall för att söka jobb stöter hon på den slemmige hallicken Billy (Brad Pitt) som ”tar hand om henne”.

Denna tv-film från 1990 är baserad på verkliga händelser (vilket gör att ni borde kunna räkna ut ifall hon får dödsdomen eller inte – gissa vilket som väckt uppmärksamhet) men man har ändrat en del.

Till exempel har man tagit bort en hel person. Filmen har också flyttats från Mississippi till Oklahoma, och Amanda får gå till gaskammaren – något som man aldrig ens använt i Oklahoma – när hon egentligen blev dömd till giftinjektion – något man använder i Oklahoma! Man passar också på att avsluta filmen direkt efter att domen läggs, för det blir ju inte lika hjärtskärande om man lägger till: ”Domen ändrades sedan till livstidsfängelse”. Enligt Wikipedia ska Amanda dessutom ha blivit frigiven under 2008.

Nåväl. Brad Pitt är ordentligt slemmig, inte helt olik sin roll tre år senare i Kalifornia, och Juliette Lewis är EXAKT likadan som alltid. Är det nån som vet om hon är lite efterbliven eller nåt? Hon talar alltid så jävla underligt. I vilket fall så passar hon rätt bra i den här rollen, och kan trycka på lite extra i snyftarscenerna. Bra film, men inte fantastisk.