H talar ut av H
Hej. Jag har inte skrivit någon recension här sedan nyår, och snart har det gått sex månader. Kommer jag sen att börja recensera igen? Vem vet? Det märks.
Tills dess tänkte jag att jag snabbt skulle avhandla de filmer jag lade in som utkast på bloggen innan jag tog en paus, så jag liksom kan rensa min backlogg och bli av med lite bagage. Då kör vi!
The Giant Mechanical Man (svensk titel ”Kärlek i Detroit”): Romantiskt drama om en man som målar sig i silver och står på stan, och en tjej som pratar med honom. Helt okej.
Frankenweenie: Bra, men inte alls lika bra som ParaNorman som kom samtidigt.
Crossfire / Pyrokinesis: Japansk skräckis om en tjej med förmågan att sätta eld på saker. Duglig, men verkar ibland inte riktigt veta vad den vill. Givetvis lite för lång.
Accident: Kinesisk rulle om ett specialgrupp som tar ihjäl folk genom att orkestrera olyckor. Sen börjar de själva dö i olyckor. Vem är skyldig – är någon skyldig? Helt okej rulle som jag köpte för en spottstyver på DVD i Nya Zeeland.
Extracted: Ej att förväxlas med Mike Judge-komedin ”Extract”. En scifi-rulle i vilken man uppfunnit en maskin som kan ta in folk i andras minnen. En man går in i en knarkares minnen för att se om han är skyldig till ett mord, men fastnar givetvis där. Helt okej.
ParaNorman: stopmotion-animerad rulle om en pojke som kan prata med spöken och tvingas ta hand om en häxa som återuppstår för att förstöra staden. Mer än lovligt spännande för barnen, och är faktiskt belagd med 11-årsgräns i Sverige. Snygg, rolig och spännande. Flummar kanske ut lite mycket i slutet.
Men In Black 3: Ja, vad tror du?
Repeaters: Tre knarkare i rehab hamnar i Groundhog Day. Börjar bra, men glider över i förutsägbar högskolepsykologistandard. Undvik.
Excision: En av 2012 års bästa rullar. En suverän svart komisk psykologisk thriller med bl.a. en underbar Traci Lords som bekymrad familjemor. Originell och grym.
Lenny Bruce: Swear To Tell The Truth: Gammal dokumentär om ståuppkomikern/samhällskommentatorn Lenny Bruce. Intressant, men inte tillräckligt djuplodande.
A Fantastic Fear Of Everything: Brittisk indiekomedi med Simon Pegg om en barnboksförfattare som är rädd för allting men verkligen måste gå och tvätta ett par byxor. Okej, men inget speciellt. Recension av J här.
The Woman In Black (1989): Originalet till nyinspelningen med Harry Potter. Creepy som bara gamla brittiska tv-rysare kan vara. Helt okej.
Lorax: Datoranimerat baserat på en bok av Dr. Seuss. Inte särskilt bra faktiskt.
Snake in the Eagle’s Shadow: Jackie Chan-klassiker. Minns inte så mycket. Lite slagsmål gissar jag på.
One In The Chamber: Dolph och Cuba Gooding Jr skjuter och slåss. Dolph är skön som ”I don’t give a fuck”-hitman och Cuba-Cola… ja, han grinar lite ibland. Kul film så länge Dolph är i bild.
Some Guy Who Kills People: En svart komedi om en mobbad kille som kanske eller kanske inte har ihjäl folk. Plus för sheriffen spelad av Barry Bostwick, borgmästaren från ”Spin City”. Kul och knepig.
No Strings Attached: En tjej och en kille är KK för de vill ju inte ha nåt förhållande, men GUESS WHAT?! Du har just snubblat in i samma romantiska komedi IGEN! LURAD!
Cube, Cube²: Hypercube & Cube Zero: Såg om de här i HD. Tyckte inte Zero var lika bra som förra gången. Du lär ju ska ha sett åtminstone ettan.
The Prodigal Son: Yuen Biao tror sig vara kungfu-expert, men egentligen mutar hans farsa alla motståndare så de lägger sig. Hyfsat. (1981)
Förstås har jag ju sett ett antal filmer under första halvåret 2013, men de kommer jag troligen inte att skriva om här ändå. Tills det blir 1:a juli får du nöja dig med de här DVDKritik.se-recensionerna som jag skrivit den senaste tiden. Mors!
This Must Be The Place: Drama med Sean Penn.
Love And A .45: Actionthriller med Reneeee Zwelllwellgeller.
Chop: Skräckkomedi av Troma-räven Trent Haagas.
Castle: Säsong 3: Säsong 3 av Castle.
Red Dawn: Remaken av en bättre film.
Maximum Conviction: Steven Seagal och Steve Austin nitar skurkar.
In Their Skin: Idéfattig rysare.
The Fog (Dimman): Carpenters gamla skräckis.
No Comments