| Subcribe via RSS

Årtusendets bästa film, del 6: År 2005 av H

december 27th, 2009 | Postad i Film

Om ni inte kopplat det än så ska jag här skriva lite om filmerna som kom år 2005. Där nere.

Danny The Dog: Jet Li i formtopp. Frankrike + Hong Kong + England = Win.
Dragon Squad: ”Skottlossning, fighting, högt tempo och en originell stil som fungerar ger filmen en 8 av 10 i betyg.”
A History Of Violence: David Cronenbergs bästa (och mest normala) film på många år. Jag minns att jag läste en kommentar om filmen där man klagade på att filmen hade onödiga sexscener. Då kan man inte tittat särskilt noga.
The Island: En sån där film man recenserar med klyschan ”stäng av hjärnan och ha kul”.
The Jacket: Adrien Brody reser i tiden genom att ta på en tvångströja och stänga in sig i ett bårhus-skåp.
King Kong (mittentimmen): Fantastiska effekter, fartfylld action.
Madagascar: Hyfsat rolig, men Sasha Baron-Cohen gör hela filmen.
The Matador: Livströtte säljaren Greg Kinnear möter nära-sammanbrotts-lönnmördaren Pierce Brosnan. Mörk humor följer.
Red Eye: De flesta sågade denna Wes Craven-rulle, men jag tycker den är effektiv och framför allt precis lagom lång. Något förutsägbar, men Cillian Murphy är klockren i rollen.
Sahara: Kul äventyrsaction.
Saw II: En uppföljare som gör det viktigaste rätt, att inte försöka göra samma film en gång till utan att frångå konceptet.
Sin City: Snygg, cool. Lite överskattad kanske.
Sky High: Rolig Disneyrulle med Kurt Russell och Bruce Campbell.
Världarnas Krig: För effekterna.
Wallace & Gromit: Varulvskaninens Förbannelse: Rolig, fartfylld. God underhållning för Hela Familjen.

Batman Begins: Jag minns att jag var glad att det var ljudeffekter för annars hade jag inte vetat om nån slog nån annan. Shakycam deluxe alltså. Storyn minns jag ingenting alls av. Det var nåt med ninjor.
The Corpse Bride: Dum, seg, tråkig. Varför följer han ens med henne? Men snygg.
The Descent: Efter en stark öppningsscen följer 45 minuter female bonding (obs, ej bondage) och 45 minuter smygande i trånga grottgångar. Ett otroligt uselt slut knyter ihop säcken innan vi slänger den i sjön.
Hostel: Jag har spytt galla över Eli Roth så många gånger nu så jag orkar inte en gång till. Fantastiskt överskattad.
Kalle och Chokladfabriken: Tim Burton köper några metric fuck-tons med grälla färger och gör en poänglös och underlägsen version av den klassiska boken. Go for Gene Wilder every time.
King Kong (första och sista timmen): Segt, tråkigt och förutsägbart.
Liftarens Guide Till Galaxen: Pinsam.
The Pacifier: Vin Diesel tar sitt första riktigt sneda snedsteg.

Nästa tre år blir enkla, för de har jag ju redan skrivit: 2006, 2007 och 2008. Visserligen har jag sett fler filmer från de åren i efterhand, men orka. Nu blir det till att sammanfatta 2009, och kanske nåt om tv-serier och så.

Tags: ,
No Comments

Årtusendets Bästa Film, Del 5: År 2004 av H

december 11th, 2009 | Postad i Film, Övrigt

År 2004 är noterbart eftersom Shaun of the Dead kom då. Som jag sa redan i del 1 så är det alltså 2000-talets bästa film. Låt oss se vilka andra noterbara filmer som kom.

Anchorman: Will Ferrell och kompani går lös på ett enda skämt; manschauvinistiska tv-gubbar. Det är stundtals oerhört roligt. Man hade så roligt när man gjorde filmen att man lyckades redigera en hel film till med materialet: Wake Up, Ron Burgundy.

The Butterfly Effect: Kul och smart thrillerrysare om Ashton Kutchers tidshoppande. Se ettan, ignorera tvåan, se trean.

Dawn Of The Dead: Sluta gnäll om springande zombies, denna remake är helt värdig. Den är snygg, spännande och tillräckligt blodig för att godkännas i relation till originalet.

Dodgeball: Ben Stiller går over the top som en hämningslös spökbollspelare som vill knäcka töntarna på fjantgymmet. Mycket och låg humor följer.

Eternal Sunshine Of The Spotless Mind: En fullkomligt suverän film. Galningen Michel Gondry bakom spakarna, psykdåren Charlie Kaufman på manus, den mest lågmälde Jim Carrey du någonsin sett och bara en helt fantastisk film vars like du aldrig sett eller kommer att se. Kanske.

Harold & Kumar Go To White Castle: Två stoners ska ta sig till en hamburgerrestaurang. Det är handlingen. Oerhört underhållande.

I ♥ Huckabees: De flesta sågade den här rullen, men jag tyckte den var rolig och smart. Skulle kunna varit skriven av Charlie Kaufman, typ.

The Life Aquatic with Steve Zissou: Mysig och knepig rulle med Bill Murray, av Wes Anderson som tidigare gjort Royal Tenenbaums och senare Darjeeling Limited.

Mean Girls: En kul film i bästa Heathers-stuk med en ung Lindsey ”Not Fucked Up Yet” Lohan.

Napoleon Dynamite: Ett bra år för knepigt, för här är en till vriden rulle om några supernördar som inte har en aning om hur nördiga de är. Inte ett vanligt skämt i hela filmen, ändå skrattar jag nästan rakt genom.

Primer: ”Trevlig liten sci-fi för folk som vill använda huvet när de ser film.”

Saw: Årets lågbudget-kommerfråningenstans-skräckis. Jag tror du känner till den.

Shaun Of The Dead: Årtusendets bästa film.

Team America: World Police: MATT DAMON

The Woodsman: Kevin Bacon spelar en pedofil som kommer ut ur fängelset och försöker anpassa sig till samhället. Han trakasseras av flera som vet vad han gjort, bland annat en polis spelad av Mos Def. Suveränt drama som är föredömligt kort.

Crash: I min recension sa jag “En skitfilm för amerikaner som inte har nån insikt i sig själva och sin omvärld. Vi intelligenta människor har redan greppat filmens budskap som små barn.” och det står jag för.

Jersey Girl: ”Kevin har mer eller mindre bett om ursäkt för den här filmen i efterhand, men det räcker nog inte. Vad i helsike tog det åt mannen när han skrev och gjorde den här filmen? Jag önskar att jag kunde radera skiten ur mitt minne, men nu får jag nöja mig med att jag inte betalade ett öre för att se den.”

The Passion Of The Christ: Jesus piskas, korsfästs och dör. Detta i extrem slowmotion och på ett utdött språk. Sömnen infinner sig befriande tidigt.

Polarexpressen: Jag minns att jag ville kräkas i slutet.

Skeleton Man: ”Skeleton Man är kanske den mest klantigt och amatörmässigt gjorda filmen i mannaminne. Man sitter bara som ett stort frågetecken filmen genom och undrar vad i helsicke som pågår egentligen. Spring långt, långt bort från denna film.”

Vi tuffar vidare mot år 2005, men glöm inte att Shaun of the Dead är årtusendets bästa film.

1 Comment

Årtusendets Bästa Film, Del 4: År 2003 av H

november 29th, 2009 | Postad i Film, Övrigt

År 2003, vad har jag att säga om det?

Anger Management: Inte för Adam Sandler, utan för Jack Nicholson.
Bad Boys II: Det var tre filmer med stora jävla biljakter i detta år. Bad Boys II, Matrix Reloaded och Terminator 3. Bad Boys II äger dessa filmer SÅ HÅRT. Grym action, kul humor och bara Mycket God Underhållning.
Bad Santa: Mycket underhållande och svart komedi.
Code 46: Mycket bra scifi-drama om en försäkringsinspektör som blir kär ”över gränserna” med en misstänkt dokumentförfalskare.
Dumb & Dumberer: Yeah, I said it – den är skitkul. What? What? That’s what I THOUGHT.
Final Destination 2: För öppningsscenen. Och biten med hissen. Och lite till.
Grand Theft Parsons: Verklighetsbaserat drama med Johnny Knoxville, om hur musikern Gram Parsons kropp stjäls av hans manager (Knoxville) för att de lovat att kremera varandra i en nationalpark.
Kill Bill Vol.1: Ehh… ja. Kill Bill del 1, ni vet.
Lost In Translation: Bill Murray, the comeback. Och vilket soundtrack.
Love Actually: Bara britter kan göra romantisk komedi. Fact.
Mystic River: Clint Eastwood regisserar Sean Penn, Kevin Bacon, Tim Robbins och Laurence Fishburne i ett suveränt drama om tre barndomsvänner.
Nothing: En lågbudgetrulle som knappt släppts, av Vincenzo Natali som gjorde Cube. Knäppig komedi om två killar som hamnar i en mycket annorlunda situation.
Old School: Idiotgarv överallt i denna rulle med Will Ferrell, Luke Wilson och Vince Vaughn.
Ong-Bak: Tony Jaa spöar folk på fantastiska sätt i den här grymma thailändska actionrullen.
Pirates Of The Caribbean: Helt klockren rulle. Glöm uppföljarna.
Scary Movie 3: När man äntligen blev av med Wayans-gänget så kunde David Zucker kliva in och visa var skåpet ska stå. I hörnet. Och i skåpet ska stå Charlie Sheen, Anna Faris och Leslie Nielsen. Scenen i början när Charlie går och pissar får mig att dö av skratt.
Underworld: Snygg varulv/vampyr-action.
Willard: Underskattad svart komedi om en man och hans råttor.
Zatoichi: Nyinspelningen av den japanska standarden om den blinde svärdsmannen, den här gången med Takeshi ”Jag Är Med I Allt Japanskt” Kitano, är snygg och lite härligt skev.

Cabin Fever: Eli Roths första film, förstås lika jävla usel som hans andra filmer. Mja, kanske sämre. Den är inte läskig, den är inte nämnvärt blodig och ALLA uppför sig som idioter i hela jävla filmen. Det enda som är bra med filmen är ungjäveln, och den biten hör liksom inte ens ihop med resten av filmen.
Charlie’s Angels: Full Throttle: Gud, jag har inte ens sett filmjäveln, men bara TRAILERN gör mig förbannad. Att Bernie Mac är med gör inte saken bättre.
Freddy vs Jason: Jag minns knappt ingenting av filmen. Typ, Jason rumlar omkring lite och Freddy står i bakljus och säger krystade saker. Vem vann? Vann nån? Minns inte.
House of the Dead: Efter ungefär en kvart med idiotier stängde vi av. Resten ska tydligen vara ännu värre. Vi orkade bara inte.
Identity: Det börjar riktigt bra med ett spännande upplägg. Ett antal personer strandade på ett motell börjar dö en efter en. Vem är mördaren? Jo, det är jag, för jag vill MÖRDA MANUSFÖRFATTAREN. Det visar sig att alla personerna är personligheter i en schizofren hjärna. ÅÅÅÅÅHHHHH
A Man Apart: Vin Diesels första film, som var så usel att man inte skulle släppa den egentligen. Efter framgångarna med The Fast & The Furious drog man dock fram den ur malpåsen. Under filmens första minuter så fångar polisen Diesel en storskurk, som åker i finkan och svär att hämnas. I nästa scen ser vi hur Diesel och hans fru är superlyckliga ihop och att hon dessutom är gravid. Där räknade jag ut filmens hela handling och stängde av.
Matrix Reloaded/Matrix Revolutions: Fy fan, alltså.
School Of Rock: Jack Black går på tomgång i en värdelös familjerulle som följer standardmall 1a. Inte rolig någonstans. Inte en enda sekund.
Stuck On You: Hur man misslyckas med den här idén är oförståeligt. Bröderna Farrelly – kända för vågade skämt – är så PK och tråkiga att det är otroligt. Jag skrattade inte en enda gång.

Det tror jag nog var allt. Jag glömde en film på år 2000, men den kommer i en egen samlingspost på slutet sen. Next stop: 2004.

Tags: ,
7 Comments

Årtusendets Bästa Film, Del 3: År 2002 av H

november 26th, 2009 | Postad i Film, Övrigt

Ska jag behöva skriva en introduktion till varje år så blir det nog tradigt ganska snart. Därför kommer år 2002 här, bara sådär:

8 Mile: Eminems första, och hittills enda, film. Karln kan ju agera, varför gör han inte fler? Nåväl, bra drama, Kim Basinger är toppen och musiken är bra.
28 Days Later: Första halvan av filmen är svinbra, sen går det lite utför, men det är ändå värt att se. Uppföljaren 28 Weeks Later är skräp.
Adaptation: Helknepig film om filmens manusförfattare Charlie Kaufmann som får i uppdrag att skriva om en bok till ett filmmanus, men får stora problem eftersom boken inte har någon direkt story. Höjdpunkten kommer när du inser att du sitter och ser på filmen han skriver i filmen.
Ali G Indahouse: Fortfarande rolig faktiskt.
Bowling For Columbine: Fortfarande Michael Moores bästa film. Säga vad man vill om faktavinkling och så vidare, det här är intressant och underhållande. Hans senare filmer är för faktavinklade och inte alls så kul.
Bubba Ho-Tep: Bruce Campbell spelar en giktbruten Elvis som slåss mot en livssugande mumie på ett ålderdomshem. Hur bra som helst. Tog flera år innan den släpptes i Sverige och då bara som hyr-dvd. Köpfilmen kom i april 2009. Snabba drag.
The Cat Returns: En av mina favoritfilmer från Studio Ghibli. Inte regisserad av Miyazaki, men ändå en kul och familjevänlig historia om en tjej som räddar en katt, och blir tackad lite mer än hon vill.
Hero: Inte suverän, men mycket snygg, ganska smart och den har sina riktigt ljusa stunder. Med Jet Li.
Infernal Affairs: Maffiathriller från Hong Kong. Maffian infiltrerar polisen, polisen infiltrerar maffian, varpå de får i uppdrag att avslöja sig själva. Ungefär så invecklat som det låter. Suverän rulle.
Lilo & Stitch: Kul Disney-film.
Mothman Prophecies: Bra rysarthriller.
One Hour Photo: Bra psykologiskt thrillerdrama. Robin Williams är alltid bra som psykopat.
Orange County: Kul komedi med Jack Black i bra flumform.
Resident Evil: Underhållande action.
Scorpion King: Underhållande action. Spin-off på Mumienfilmerna, men bättre än dem.
Solaris: Jag har inte sett originalet, men denna remake med George Clooney har skön stämning och bra soundtrack. Pyskologiskt thrillerdrama i rymden.
xXx: Efter att ha sett Die Another Day (se nedan) kom denna film som en räddning. Den var allt årets James Bond-rulle borde varit.

Clockstoppers: En oerhört dum film. Ungdomar får tag i ett armbandsur som kan pausa tiden. Faktisk replik ur filmen: ”Det är bäst vi drar hem nu, det är sent och vi ska till skolan imorgon.” DUM DUM DUM DUM DUM
Equilibrium/Cubic: Till alla idioter som gillade den här filmen: Storyn är stulen rakt av från Fahrenheit 411 (och alla 2948 andra filmer, tv-serier och böcker som stulit den sen dess) så tycker ni den är originell och oförutsägbar är ni totalt obildade. Actionscenerna är inte alls coola, utan uselt filmade, redigerade och det där ”gun-kata” som det tjatas om är ungefär lika häftigt som tre avsnitt av barnserien Tummen back to back.
Die Another Day: Lågpunkten i James Bond-seriens största svacka någonsin. Man använder datoreffekter för att SIMULERA ATT NÅGON SURFAR. Ja, det måste ju varit både billigare och enklare än att bara låta någon surfa lite. ÅÅÅÅÅÅHHHH
Ice Age: Den där jävla råttan är kul, i de två minuter han är med. Resten är segt, tråkigt och inte roligt alls. Tvåan var ännu tråkigare.
Master Of Disguise: Dana Carvey återvänder till film efter många år, och det här är vad han kommer med? Sämst, sämst, sämst!
Mitt Stora Feta Grekiska Bröllop: Helt poänglös film. En vanlig kille ska gifta sig med sin tjej, vars grekiska familj kräver ett traditionellt grekiskt bröllop. Killen lär sig traditionerna, de gifter sig, slut. Alltså, han gör det inte under protest, inte med problem, inte med kulturkrockar – det går jättebra. Jättekul, jättespännande. Inte.

Jaha, det var det. Vi ses år 2003.

Tags: ,
No Comments

Årtusendets Bästa Film, Del 2: År 2001 av H

november 25th, 2009 | Postad i Film, Övrigt

Listan fortsätter, och som ni förstår så ska vi nu avhandla år 2001. Jag har för övrigt inte sett den filmen.

Amélie Från Montmartre: En mysig och quirky fransk rulle om fantasifulla tjejen Amélie som ger sig ut att hitta ägaren till en låda hon hittat.
Cats & Dogs: En familje-rulle om det urgamla kriget mellan katter och hundar. Mer underhållande än väntat.
Donnie Darko: En knepig och fängslande rulle som presenterade Jake Gyllenhaal för världen. Suverän.
Evolution: Kul scifi-komedi med David Duchovny och Seann William Scott, regisserad av Ivan Reitman.
The Fast And The Furious: Bra action.
Freddy Got Fingered: Hysteriskt sjuk komedi med den hysteriskt sjuke Tom Green. Årets komedi, tveklöst.
Ghost World: Dramedi med Scarlett Johansson och Steve Buscemi. En datefilm för intellektuella?
Jay & Silent Bob Strike Back: Ytterligare en film av Kevin Smith. Knäpp story, kul dialog och god, låg underhållning.
A Knight’s Tale: Det ser ut som en chickflick, vilket det i viss mån är, men den är faktiskt rolig. Heath Ledger leder rollistan.
The Others: Stämningsfull rysare om Nicole Kidman och en gammal kåk som det kanske spökar i.
Shrek: Kul rulle. Roligast är nästan att man lyckats döpa skurken till Farquaad utan att någon märkt det. (Det uttalas alltså ”fuckwad”.)
Spy Kids: När Robert Rodriguez gör barnfilm så kan du lita på att det rör på sig. Familjevänligt, och kul även för vuxna.
Super Troopers: Kul komedi om ett gäng poliser som tävlar om att jävlas med folk.
Vanilla Sky: Tom Cruise i vridet drama. Remake av en spansk rulle som Penelope Cruz har samma roll i. De två dejtade en stund efteråt också.
Vargarnas Pakt: Ännu en fransk film på listan. (Tog nästan med Kiss of the Dragon också faktiskt.) Marc Dacascos åker till franska landsbygden och spöar monster. Snygg, spännande även om den drar ut på sig lite, lite grann.
Volcano High: Koreansk specialeffektsaction med humor. Jag äger 4 olika DVD-utgåvor av den här filmen.
Zoolander: Ben Stiller, Will Ferrell, Han Med Näsan.. Skitkul film om ett par riktigt dumma fotomodeller och en modedesigners kupp att döda Malaysias premiärminister.

Apornas Planet: Tim Burton utför FAIL på alla plan med denna överflödiga, dumma remake. Än idag förstår ingen slutet.
Legally Blonde: Reese ”Jag gör bara skitfilm” Witherspoon ”spelar” en dum blondin, som blir advokat för att hämnas på en kille, och löser nåt problem genom ”roliga” analogier till smink. Ren jävla skit. Töntig jävla rutten film. Alla som gillar den är töntar. Tvåan är samma film igen. Sweet Home Alabama är också samma film. Hon är så jävla usel. Hon gör bara skitfilm. ÅÅÅÅÅHHH!

Visst gjordes det en massa filmer som förmodligen är skit även år 2001, dock verkar jag ha styrt mig undan de flesta. Bland annat gjorde Mary-Kate och Ashley två filmer. Lägg gärna också märke till att Sagan Om Ringen inte är med på listan.

Tags: ,
1 Comment

Årtusendets Bästa Film, Del 1: År 2000 av H

november 24th, 2009 | Postad i Film, Övrigt

Ja, då är det ju som så att alla hetsar upp sig inför det faktum att 10 år av årtusendet har passerat. Man måste göra listor på de bästa filmerna och skivorna och allting förstås. Jag får två större problem när jag antar en sån utmaning. Det ena är att det helt enkelt är jävligt mycket jobb. Är man inte noggrann så glömmer man ju lätt nåt viktigt, eftersom jag är så förbannat glömsk. Det andra är att jag tveklöst kommer ändra mig. Antingen för att jag helt enkelt ändrar mig, eller så är det för att nån envisas med att gnälla över mina val så jag får ångest och vill byta.

Detta hindrar ju förstås inte mig från att försöka. Dock avslöjar jag gärna redan nu min number one film för 2000-2009: Shaun of the Dead. Så slipper ni ängslas, menar jag.

Nu följer en följetong av en icke-rangordnad lista över filmer jag gillat under åren som passerat. Bra film alltså, inte nödvändigtvis jättebra film. Det rör sig alltså inte om filmiska mästerverk, utan oftast bara om ren jävla underhållning. En film som Crank kommer ju knappast att prisas om 100 år för dess djuplodande karaktärsstudier, men det ger jag blanka fan i eftersom jag ändå bara sitter och garvar hela tiden. (Årtalet baseras på releasedatum enligt Wikipedia.)

Och det vore ju inte jag om jag inte också passar på att skriva om alla värdelösa skitfilmer som släppts också.

2000:
American Psycho: Bra mycket snällare än boken, men Christian Bales rolltolkning gör filmen värd att se. ”I just had to kill a lot people!”
Battle Royale: Japansk thriller som blir ännu bättre om man stänger av direkt när de överlevande kommer tillbaka till basen.
Dancer In The Dark: Bra film.
Dude, Where’s My Car?: Kanske årets komedi.
Final Destination: Klassiskt ”dead teenager”-upplägg med kul idé och bra utförande.
Ginger Snaps: Goth-teen-angst plus varulv. Följdes av två helt okej uppföljare.
High Fidelity: Kul dialog. Kanske första gången jag såg Jack Black.
Me, Myself & Irene: Jim Carrey i god form.
Memento: Smart thriller som flera jag inte känner längre stängt av redan i början eftersom de ”inte förstår vad som händer”.
Mission: Impossible II: De flesta gillade inte den här rullen, men vad finns det att ogilla när en kille som John Woo ställer sig mitt i Hollywood och överdriver till 110%? Snygg, vild och rolig.
Pitch Black: Cool scifi-action från den tiden då Vin Diesel inte var ett skämt.
Shanghai Noon: Jackie Chan och han med näsan är roliga i den här filmen, men inte i uppföljaren.
Whole Nine Yards: Mycket underhållande film. Amanda Peet visar tuttarna och skjuter någon på samma gång. Det är allt du behöver veta egentligen.

Coyote Ugly: Årets tonårsrulle, och givetvis fullständigt värdelös. Filmens enda värde ligger i ett fåtal scener med John Goodman skrivna av Kevin Smith. I övrigt klyschig, totalt osannolik och töntig med irriterande ruttet soundtrack.
Dracula 2000: Dum, dum, DUM, DUUUUM! DUM!!!!! ”Hej, vi har haft Dracula fångad hur länge som helst, men vi lyckas inte få ihjäl honom. Vi har provat allt utan framgång!!!” I slutet dör han av SOLLJUS. Ni har haft honom fångad HUR LÄNGE, och inte provat SOLLJUS? Glömde ni VITLÖK också?
Gladiator: Pisstråkig rulle där man bara väntar på att snubben ska BERÄTTA FÖR NÅN VEM HAN ÄR SÅ DE SLÄPPER UT HONOM. Actionscenerna med shakycam och kort slutartid irriterar. Sjukt överskattad.
Nurse Betty: Svart drama som av någon anledning såldes som komedi. Inte ett uns av humor finns i filmen, däremot är det ett smärtsamt psykologiskt drama. Som är pisstråkigt.
Scream 3: Vem kan mördaren vara? Kan det vara DEN ENDA KARAKTÄREN VI INTE SER MÖRDAS I BILD? Jag gissar på det.
Traffic: Pisstråkig rulle om pisstråkiga saker. Krystat filmad och helt ointressant. Här är handlingen kraftigt förkortad: Akta dig för droger och låt dig inte korrumperas.
Unbreakable: Första beviset på att Sjätte Sinnet bara var en lyckträff. Vi har sedan dess fått ytterligare bevis för att M Night Shmyrgenbyrgen är en riktig jävla klåpare.

Tags: ,
4 Comments

2008: The Avslutning av H

december 25th, 2008 | Postad i Film, Tips, TV, Övrigt

Några dagar för tidigt, men här kommer en sammanfattning av 2008.

  • Jag har svårt att utse årets bästa film. Det har varit en del bra filmer att rekommmendera, men ingen som jag känner är liksom toppen av toppen. Därför listar jag här filmer som helt enkelt går att rekommendera, även om de inte är mer än ”rätt så bra”:
  • [REC]: Spansk skräckis som gör allt rätt. Ett antal människor instängda i en byggnad med en zombiesmitta som sprider sig. Undvik för allt i världen USA-remaken Quarantine.

    Asterix På Olympiaden: ”Denna tredje liveactionfilmen om Asterix är liksom föregångarna både välgjord och riktigt rolig. Det enda problemet är att nästan två timmar känns lite för långt (och de sista fem minuterna är bara dumma). […] Helt klart en sevärd film (liksom de två första filmerna) som passar både barn och vuxna.”

    Baraka: Inte en ny film (från 1992) men ”det är nära på omöjligt att stänga av och sluta titta. Speciellt om man kollar på blu-ray:en som remastrats från 70mm-filmen. Bilden är sjukt detaljrik och, vågar jag säga det, helt perfekt.”

    Diary Of The Dead: ”det är hyfsat smart, och några balla effekter fick mig att jubla hemma i soffan. […] Det är väl balanserat mellan det dramatiska och det “underhållande”, och man vågar sig till och med på ett och annat litet nattsvart skämt. Finns det inga fel på filmen då? Jovisst, men jag vill egentligen inte dra upp dom.”

    Hancock: ”Jag tyckte det var en kul film. […] även om storyn inte bjuder på något överdrivet speciellt är det roligt och bra med action. God underhållning bara.”

    Harold & Kumar Escape From Guantanamo Bay: ”Det här är fin, basic, hasch & sex-collegehumor. Gillade du den första filmen (och det lär du ska ha gjort) så gillar du den här filmen – jag undrar nästan om inte den här var bättre.”

    Horton Hears A Who: ”Det här är en riktigt kul film. Man förlitar sig inte på att låta Jim Carrey härja runt med överdrifter och vilda röster, istället får vi mer välavvägda, roliga skämt och snygg animation. Jag skrattade i alla fall filmen genom, så värre kan man ha det.”

    Iron Man: ”Filmen rör på sig riktigt bra i över två timmar, och det känns snarare som en halvtimme kortare än så. Downey Jr är i toppform, Jeff Bridges ser helt underbar ut med flint och helskägg, och till och med Gwyneth Paltrow är ett nöje att se. Hela filmen är ett stort nöje att se.”

    Kung Fu Panda: ”en kul film som håller högt tempo, med en hyfsat vag moralisk lektion för barnen. Storyn är en bra blandning av klassiska kungfu-teman och animationen håller mycket hög klass.”

    Mirrors: Jag vet att många sågat den här, eller bara tycker det är en vanlig skräckis, men jag hade väl en bra dag och blev aprädd av den.

    My Name Is Bruce: Kul metafilm, speciellt om man känner till Bruce Campbell men säkert klart underhållande ändå.

    Paprika: Vrickad och trippig animefilm som är ”Superflummig och lurig, men riktigt bra film […] den är verkligen detaljrik och riktigt snygg”

    Poultrygeist: Night Of The Chicken Dead: ”Den mest politiskt inkorrekta humorn, mängder av omotiverade nakna tuttar, massor av fullständigt överdrivet kyckling-zombie-monster-våld, bajsskämt och några sångnummer. B-film på absolut högsta nivå.”

    Rambo: ”Jag har väl egentligen bara ett ord för att beskriva den här filmen: Brutal. Man tonar verkligen inte ner på våldet när hela byar slaktas. Kroppsdelar kapas av, blodet forsar, och barn mördas. Det är inga små vapen som används, och folk som blir skjutna går i småbitar. Folk som exploderar slits i röda stycken som flyger åt alla håll. […] Som actionfilm sett är det helt klart en rejäl dos våld. Brutaliteten kan nog vara lite för mycket för gemene man. Själv sa jag “Oh. Shit.” flera gånger till mig själv under filmen gång. ”

    Resident Evil: Degeneration: ”Jag skulle väl inte kalla filmen läbbig eller överdrivet blodig, men den har ett bra tempo och bra action med riktigt bra kameraarbete så intresset hålls uppe.”

    Severance: Inte heller en ny film (2006) men tål ändå att nämnas som en av de bästa filmer jag sett i år.

    Southland Tales: ”jag är mycket glad över att säga att Southland Tales helt enkelt är skitbra. Gud, ja. […] Jag har ingen aning om vad filmen egentligen handlar om. Jag är bara underhållen och intrigerad.”

    Step Brothers: ”det är förstås väldigt underhållande med några sjukt roliga scener, även om filmen inte direkt är legendariskt bra.”

    The Girl Who Leapt Through Time: ”inte bara en oerhört snygg film, utan även både rolig och dramatisk. […] Om jag har något klagomål så är det kanske att slutet inte griper mig lika mycket som det så gärna vill, men jag förlåter filmen det.”

    The Machine Girl: ”Kataude Mashin Gâru är en komplett vansinnig japansk splatterrulle med enorma blodfontäner och mycket svart, sjuk och väldigt rolig humor. […] Det är som en galen kombination av Braindead, Planet Terror och Versus.”

    The Ten: ”flera av filmerna vet jag knappt inte vad de hade med budorden att göra, men däremot vet jag att jag skrattade högt väldigt ofta. Det är helt enkelt en riktigt rolig film”

    Zack And Miri Make A Porno: ”helt klart mer gapskrattig än underfundig. Det känns också skönt att se Seth Rogen prata om nåt annat än hasch. […] Smiths manus saknar onödig sentimentalitet och är oväntat tunt på popkulturreferenser. En helt klart värdig Smith-film”

  • Sämsta filmer:
  • Cloverfield: ”En mycket stor besvikelse. En fullkomligt menlös film. Jag satt bara och väntade på att den skulle ta slut.”

    Creepshow 3: ”Creepshow 3 är avskräde. Det varierar mellan långdraget och idiotiskt, och det är aldrig varken spännande, läskigt eller roligt – vare sig avsiktligt eller oavsiktligt. Budgeten måste legat någonstans mellan en kopp kaffe och en chokladmunk.”

    På Smällen (Knocked Up): ”Över två timmar lång “komedi” utan roliga skämt, och med grymt förutsägbar handling och irriterande karaktärer.”

    Starship Troopers 3: Marauder: ”Skräp, skräp, skräp och i slutet blir det mer skräp.”

    Superhero Movie: ”Att se en cam av en komedi är en mycket dum idé. Publikens skratt kan dränka filmens ljud så man inte hör någonting. Då är det tur att publiken på Superhero Movie inte skrattar. Alls.”

    The Girls Rebel Force Of Competitive Swimmers: ”grym titel, grym poster, grym handling. Tyvärr, skitfilm. Hur fan kan man misslyckas? Hur går det egentligen till? Det måste vara fullständigt omöjligt, men man gör fel precis överallt.” (Släppt i USA som ”Attack Girls’ Swim Team Versus the Undead”)

    The Mist: ”Idioter. IDIOTER. JAG HATAR ER.”

  • Bäst TV:
  • Bones: Säsong 3: Bones och Booth röjer vidare, mer humor än spännande fast fortfarande riktigt bra.

    Chuck: Säsong 1: Egentligen en parentes här, eftersom säsong 2 inte lyckades komma med nåt nytt så jag slutade titta. Första säsongen är fortfarande bra underhållning, om än inte historiskt bra.

    Reaper: Säsong 1: Återigen god underhållning även om den inte kommer gå till historien.

    Terminator: The Sarah Connor Chronicles: Säsong 1: Den här serien kanske däremot går till historien, eftersom det är en spinoff på några av världens mest älskade filmer, och inte sabbar det arvet utan faktiskt utökar och förbättrar mytologin. Än så länge håller dessutom säsong 2 samma klass.

    The Big Bang Theory: Säsong 1: ”Det är mycket roligt och som tur är så vattnar man inte ner skämten för mycket så gemene man ska förstå, utan lägger ribban ganska högt. Det är en serie om nördar för nördar helt enkelt.” Säsong 2 håller än så länge lika hög klass.

    The Venture Bros: Säsong 3: ”Det är smart tv, helt enkelt. Den vet att vrida på klyschor, den vet att parodiera sin egen genre, den hittar en extra dimension till grundstoryn som gör allting mer underhållande och den är absolut inte rädd för att gå utanför mallarna.”

  • Sämst TV:
  • Family Guy: Blue Harvest: ”Jag hatar Family Guy, och jag hatar alla som tycker det är roligt.”

    Så är det, gott folk. Så ligger landet. Also spracht Henriko. Ta mig på mitt ord. Gör som jag säger, inte som jag gör. Håll klaffen så syns vi nästa år.

    Tags: ,
    2 Comments

    Kommande remakes 2008-2010 av H

    februari 29th, 2008 | Postad i Film

    En lista på utvalda kommande remakes de närmaste åren.

    A Nightmare On Elm Street. Av Michael Bay. Du kan börja gråta nu.

    Scanners. Cronenbergs klassiker från 1981, nu i regi av Darren Lynn Bousman (Saw 2-4). Manus av David S. Goyer (Batman Begins).

    Escape From New York. John Carpenters klassiker från 1981, nu med Gerard Butler (300) i huvudrollen. Carpenter själv står som ”executive producer” faktiskt.

    The Thing är en ”companion piece” till Carpenters The Thing, som var en remake/sequel till The Thing From Another World.

    Dirty Dozen, en remake av Tolv Fördömda Män producerad av Joel Silver och författad av mannen bakom Con Air-manuset.

    Logan’s Run – eller Flykten Från Framtiden som originalet från 1976 hette i Sverige, skulle först bli en tv-serie men verkar nu istället bli en film.

    I Dream of Jeannie, långfilmsversion av komediserien från 1965.

    Clash of the Titans, en uppgradering av stopmotion-sömnpillret från 1981.

    Meatballs som var Bill Murrays första film från 1979 får en upp-putsning för dagens publik. Kommer med andra ord tveklöst släppas i en unrated-version på DVD.

    Death Wish med Sylvester Stallone.

    Magnum P.I. med Matthew McConaughey som Magnum, Steve Zahn som Rick och William H. Macy som Higgins. Kan bli kul.

    Cannibal Holocaust. Ruggero Deodato själv funderar tydligen på att göra en ”companion piece” till sin ökända klassiker. Efter att ha sett Hostel blev han övertygad om att kunna göra en så våldsam film som han tänkt sig och ändå få den släppt i USA. Jag gissar att han kommer skippa djurslakten den här gången ändå.

    The Evil Dead har varit på tapeten ett tag nu. Vi får väl se vad/när det blir.

    Kiki’s Delivery Service är en live-action-version av den gamla animefilmen (som f.ö. släpps på svensk DVD nu i mars).

    Child’s Play (Den Onda Dockan) är en remake av ingen mindre än mannen som skrev originalet och regisserade del 5.

    Howard Stern’s Porky’s – en till film som tveklöst kommer ut som unrated-DVD.

    Piranha från 1978 gjordes av Joe Dante (Gremlins) och blir nu inspelad av Alexandre Aja (Haute Tension/Switchblade Romance, The Hills Have Eyes-remaken).

    The Birds, förstås en remake av Hitchcocks klassiker, regissören Martin Campbell gjorde bl.a. Casino Royale nyligen.

    The Wolf Man, den gamla 40-talsrysaren, nu med Benicio Del Toro, Anthony Hopkins och Hugo Weaving.

    Friday the 13th blir en kombination av originalets tre första filmer, regisserad av Marcus Nispel som redan remakat Pathfinder, Frankenstein, Motorsågsmassakern och den kommande Alice I Underlandet-versionen med Sarah Michelle Gellar.

    Hellraiser blir remakad av själva Clive Barker. Blev nyligen framskjuten då manuset inte bedömdes vara tillräckligt bra.

    The Warriors och The Taking Of Pelham 123 blir båda nyinspelade av mannen bakom Deja Vu, Tony Scott.

    It’s Alive, monsterbabyrullen från 1974, uppdateras även den.

    Footloose från 1984 där Kevin Bacon dansade röven av sig till Kenny Loggins blir nyinspelad, möjligen med Zac Efron från High School Musical.

    The Fly blir en remake på en remake, om den nu alls blir av efter flera förseningar.

    The Driller Killer, som handlar om en mördare med en borr (yes, really!) är även den försenad.

    The Seven Samurai produceras av Kurosawas son, så det kan ju hända att den behandlas med respekt. Fast med Weinsteins kan det gå åt endera hållet.

    Vi såg väldigt få remakes under 2007, men listan för framtiden bara rullar på… The Day the Earth Stood Still, The Incredible Shrinking Man, Get Smart och ett gäng asiatiska skräckfilmer som får en amerikansk motsvarighet. Så ser det ut…

    Tags:
    3 Comments

    2007: The Avslutning av H

    december 29th, 2007 | Postad i Film, Tips, TV, Övrigt

    Jaha, eftersom jag skippade att skriva ett halvårsavslut så är jag så illa tvungen att skriva en helårslista för att ni ska kunna sova gott om natten. Men kom ihåg att listan nedan bara innefattar material som haft premiär under 2007 (på ett ungefär iaf) och att alla äldre filmer och tv-serier inte innefattas. Ni måste helt enkelt läsa hela bloggen slaviskt.

    Bäst film:

    Apocalypto: ”låt dig inte luras av den storslagna ytan, det här är egentligen bara extremt påkostad (och blodig) underhållningsaction.”

    Black Sheep: ”en kul liten halv-B skräckkomedi med flera roliga poänger och inte allt för överdrivet blodiga scener. Specialeffekterna kommer från WETA, men ser mer Braindead ut än Sagan Om Ringen – och det är ju lite roligare tycker jag.”

    Blades Of Glory: ”en mycket underhållande komedi med Will Ferrell i högform.”

    Children Of Men: ”Det här är en mycket bra film, helt enkelt. Den är spännande precis hela tiden, och välgjord och välspelad. Jag kan rekommendera den urskiljningslöst till alla. Till och med Michael Caine är bra i den.”

    En Obekväm Sanning: ”Al Gore berättar att vi sabbar planeten och ber oss att källsortera och cykla. Do it.”

    Event 16: ”en nyzealändsk nollbudget-scifi som faktiskt är riktigt hygglig. Visst är skådespeleriet ofta rejält styltigt, men som hemmagjord film betraktat är både specialeffekter och manus imponerande.”

    Fido: ”en mycket underhållande, kolsvart och något blodig satir. Jag skrattade ofta och satt filmen genom med ett stort flin i ansiktet. Rekommenderas starkt!”

    Grindhouse (Planet Terror): ”filmen lämnar ord som ”total överdrift” hostande i dammet bakom sig. Det är ohyggligt underhållande helt enkelt, och om du vill att film åtminstone ska vara någorlunda realistisk så kan du leta där borta på ”world cinema”-hyllan. Rodriguez visar att han faan vet var skåpet ska stå”

    Shoot Em Up: ”Hela filmen är bara en extremt underhållande övning i att ta varje actionfilmskliché och vrida upp den till elva. Det är överdrifter och osannolikheter i mängder som bara går att mäta i kubikenheter, och det vet Shoot ’Em Up – det är därför filmen finns till.”

    Stranger Than Fiction: ”en mycket bra film. Den är rolig, dramatisk, sorglig, vacker och allt sånt.”

    The Bodyguard 2: ”En stor mängd action med fighter, skottlossning och explosioner överallt, och allt med en stor portion humor som fick mig direkt gråtfärdig ibland.”

    Sämst film:

    28 Weeks Later: ”Halva filmen består av långa utdragna svepande landskapsscenerier, och den andra halvan av fladdrig och alldeles för tajt filmad ”action” där man knappt ser ett skit av vad som händer.”

    Alpha Dog: ”Stängde av efter c:a 40 minuter. Vem fan bryr sig om ett gäng jävla knarkare som bråkar med varann? Man har sett storyn tusen gånger förr. De är bara töntar som sabbar sina och andras liv och jag utgår ifrån att de dör allihop, det vore det enda rätta slutet.”

    Grindhouse (Death Proof): ”Det är som om någon talanglös idiot försökt skriva Tarantino-dialog men inte kommit på nåt intressant att prata om. Sista tio minuterna rör det lite på sig, men det är too little, too late, och trots en halvinspirerad twist så är det en otroligt tråkig film.”

    Hostel & Hostel: Part II: ”Hostel var skit. Hostel: Part II är ännu mer skit. Stoppa Eli Roth nu. Skriv till din lokala politiker.”

    Halloween (2007): ”Kom tillbaka, Eli Roth, allt är förlåtet.”

    The Fountain: ”Den är snygg och hyfsat intressant gjord, men den har inget att säga. Typ, döden är oundviklig och i jakten på evigt liv missar du själva livet. Oj, nu sabbade jag filmen för er – om ni inte har intellekt som en femåring och inte kände till den floskeln redan.”

    Transformers: ”en stor, dum, klyschig, ospännande och direkt dålig film.”

    Vacancy: ”Alltså, det börjar helt okej. Men det blir bara mer och mer överdrivet och osannolikt ju längre filmen går. Otaliga gånger skriker man åt karaktärerna att uppföra sig vettigt och bara springa därifrån”

    Zodiac: ”Mördaren, som aldrig fångades, kallades liksom filmen för Zodiac, och nu vet ni hur filmen slutar så slipper ni nära 2½ timme av dramatiserat polisarbete.”

    Bäst TV:

    12 oz. Mouse: ”bland det bästa jag sett i hela mitt liv. Det tär på hjärnan att se på det, men det är fantastiskt. Det är hysteriskt roligt, det är fullständigt meningslöst och det kostade säkert nästan en femma att tillverka.”

    Dexter: Säsong 2: ”I stort är Dexters andra säsong lika bra som den första, om än bara hälften så lång. Mitt största problem är att karaktären Lila är så irriterande. Jag har alltid problem med att orka se på folk som jag tycker är dumma i huvet (vilket är anledningen till att jag tokhatar The Office). Men Lila är högst nödvändig för berättelsen, utan henne skulle inte Dexters resa aldrig ens starta och det är ju den vi vill se.”

    Heroes: Volym 1 & 2: ”Missa för fan inte Heroes. Det här är tv på absolut toppnivå.”

    Psych – Säsong 1: ”En mycket rolig komediserie”

    Suburban Shootout: ”en mycket underhållande, nattsvart actionkomedi”

    The Lost Room: ”Det är ohyggligt bra. Det är roligt, spännande och min rädsla för att det hela skulle sluta på nåt fjantigt sätt visade sig vara obefogad.”

    The Peter Serafinowicz Show: Säsong 1: ”I hans egen serie som precis visats på BBC antar han ett stort antal olika skepnader i en rad sketcher. Hans imitationer funkar inte alltid, men mängden bra inslag kompenserar mer än väl.”

    Wonder Showzen: ”Varje avsnitt öppnar med texten: ”Warning: Wonder Showzen contains offensive, despicable content that is too controversional and too awesome for actual children. The stark, ugly, profound truths Wonder Showzen exposes may be soul-crushing to the weak of spirit. If you allow a child to watch this show, you are a bad parent or guardian.” och det är sällan en sån varningstext faktiskt levererar vad den lovar.”

    Sämst TV:

    Lost – Säsong 3: ”Skaparna av Lost är helt lost, Lost är lost, you have lost me. Jag tänker inte kolla på säsong 4. Typexempel av Hur Man Kör En Serie I Botten.”

    Masters Of Science Fiction: ”Säkert jättebra för ungdomar som aldrig sett ett avsnitt av Outer Limits eller Twilight Zone, men för oss andra är det här tunt, billigt och bara jättegammalt.”

    Tags: ,
    1 Comment

    …och så var de bara tre. av H

    maj 28th, 2007 | Postad i Övrigt

    Re-AnimatorAlla mina fans som slaviskt läser denna blog minns säkert denna post från 18 juni 2006. Sist i den posten hittar du listan ”Topp fem filmer som aldrig kom till Sverige”, en lista som blev ogiltig bara 8 dagar senare, då 36th Chamber Of Shaolin visade sig vara på väg ut på DVD.

    Nu är det dags att plocka bort ytterligare en film från listan, ingen mindre än Re-Animator. Studio S (fniss) heter det lilla bolaget som gett ut en fullständigt fullmatad dubbel-DVD. Check this shit out:

    DISC 1
    * RE-ANIMATOR i nyrenoverad, högupplöst Ultrabit-version. 16 x 9 Anamorphic Widescreen. Dolby Digital 5.1 Surround. Aspect Ratio 1.85:1
    * Kommentatorspår med regissören Stuart Gordon (86 min)
    * Kommentatorspår med producenten Brian Yuzna samt skådespelarna Jeffrey Combs, Bruce Abbott, Barbara Crampton och Robert Samson. (86 min)
    DISC 2
    * Intervju med regissören Stuart Gordon och producenten Brian Yuzna (49 min)
    * Intervju med manusförfattaren Dennis Paoli (11 min)
    * Intervju med kompositören Richard Band (15 min)
    * Intervju med Fangoria-redaktören Tony Timpone (6 min)
    * Diskussion med Richard Band kring filmens musik (6 ½ min)
    * Bortklippt scen, ”Dream Scene”. Anamorphic 16 x 9 (2.40 min)
    * Originaltrailern. Anamorphic 16 x 9 (1 ½ min)
    * 5 TV-spottar (4 ½ min)
    * Bildgalleri – ur filmen
    * Bildgalleri – bakom kameran
    * Filmografier med filmskaparna och skådespelarna
    * Studio S-trailers (ca 10 min)
    * Svenska, norska, finska och danska texter

    ”Herbert West has a very good head on his shoulders… And another one in a dish on his desk”

    Tags:
    No Comments

    • Arkivet

    • Senaste kommentarer

    • Tag cloud