Helt Perfekt Glob

House av J

Författaren Roger Cobb (William Katt) har nyligen separerat ifrån sin fru efter att deras son försvunnit spårlöst vid Roger’s fasters hus. Som om inte det vore nog begår hans faster självmord, med påföljden att Roger får huset. Han bestämmer sig för att flytta in i huset för att försöka skriva på sin nästa bok som ska bygga på hans egna upplevelser under Vietnam Kriget. Det dröjer dock inte länge förrän mystiska saker börjar inträffa i huset, vilket tvingar Roger att konfrontera sitt förflutna…

House – eller Titta Vi Spökar i Sverige – är en småkultig rysar-komedi som står sig rätt bra än idag, 25 år efter sin release. Effekterna är småcheesiga och ser emellanåt lite plastiga/leriga ut, men tillför lite charm till filmen och påminner tittaren att man ska ta filmen med en klackspark. Manuset är välskrivet och intresset hålls uppe mycket tack vare att vad som helst kan egentligen inträffa i filmen. Skämten är småskojiga och de spännande bitarna ger en lagom dos med spänning, utan att för den sakens skull bli speciellt läskiga.

House har dessutom ett par stora/kända namn med sig i bagaget – åtminstone bakom kameran. I regissörstolen finner vi Steve Miner (Friday The 13th Part 2 och 3) och i två av producentstolarna finner vi Sean S. Cunningham (Friday The 13th) och Roger Corman (Death Race 2000). De som står framför kameran gör visserligen ett bra jobb, men några nämndvärda namn finns inte där.. tror jag iaf. Nä. Det gör det inte. Nåja..

Jag gillar iaf House och ska jag vara ärlig så tycker jag att det var synd att jag inte köpte de här filmerna (åtminstone första) på VHS när jag hade chansen till det för över 10 år sedan på den lokala marknaden. Att jag inte köpte dem berodde nog till större delen på att de hette just Titta Vi Spökar i Sverige – vilket fick, iaf mig, att tänka på barnvänliga ”rysare”, vilket inte riktigt var min grej under den tiden. Hur som helst; rekommenderas.

Death Race av J

2012 – Förenta Staternas ekonomi kollapsar. Arbetslösheten slår rekord. Kriminaliteten ökar markant. Fängelsesystemet är nära en bristningspunkt. Privatägda företag driver nu all form av kriminalvård för en vinst. Terminal Island Penitentiary streamar en serie av Cage Fights live på internet. Fångar kämpar till döds, vilket skapar en tittarsensation. De är de nya Gladiatorerna och Terminal Island är deras Colosseum. Men som med den uråldriga folkmassan i Rom, blev moderna åskådare snart uttråkade. De begärde mer… varpå Death Race föddes.

Samma dag som han förlorar sitt jobb blir stålarbetaren Jensen Ames (Jason Statham) arresterad och felaktigt utpekad som hans frus mördare. Sex månader senare skickas han till Terminal Island, där han får ett erbjudande av den hårdhjärtade och manipulativa fängelsedirektören Hennessey (Joan Allen); medverka i Death Race – förklädd till den populära maskbärande (men nu döda) mästaren Frankenstein – och ha chansen till att bli frisläppt eller ruttna i fängelset för ett brott han inte har begått. Jensen tackar ja till erbjudandet. Men allt eftersom tre dagars racet fortgår, desto klarare börjar Hennessey’s motiv bli för Jensen och frågan är; kan den här annonyma mannen bakom en mask få sin hämnd och vinna tillbaka sin frihet?

Det finns en del intressant trivia kring Death Race också – precis som det är med ”originalet” ifrån 75. Bland annat har manusförfattaren/regissören Paul W.S. Anderson (känd för exempelvis Resident Evil och AVP: Alien Vs. Predator) sagt att Death Race är en prequel till Death Race 2000 och utspelar sig 15 till 20 år innan den filmen, även om den filmen utspelar sig år 2000 och den här någon gång efter 2012. Hur den här filmen dessutom kan vara en prequel blir ett ännu större mysterium då en Death Race 2 kommer nästa år (som Anderson producerar) med bland annat Danny Trejo och Ving Rhames. Filmen var dessutom från början skriven som en uppföljare till Death Race 2000, med titeln Death Race 3000 – ett race runt jorden med futuristiska svävande, osynliga och transformerbara bilar, men blev sedan omskriven tack vare produktionskostnaderna.

Den här ”remaken”/nya versionen kom till efter att Roger Corman (Death Race 2000’s producent) sett och gillat Paul W.S. Anderson’s första film Shopping, från 1994. Corman säkrade rättigheterna att visa den i USA och frågade vid den tidpunkten vilken film Anderson ville göra härnäst. Anderson åberopade den här filmen – men det tog emellertid 13 år att uppfylla idéen och göra filmen. En till intressant grej är att Death Race är Roger Corman’s största budgeterade film på många år – vilket säger en del om hans filmer.

Jason Statham är som vanligt lysande i sin roll som den fejkade Frankenstein och David Carradine – han som spelade Frankenstein i Death Race 2000 – gör en cameo i början av filmen som Frankenstein’s röst. Machine Gun Joe rollen har övertagits ifrån Sylvester Stallone till Tyrese Gibson (den mörka snubben i 2 Fast 2 Furious och den kommande Five Fast) och som Statham’s navigatör/assistent ser vi den snygga Natalie Martinez. Joan Allen är sevärd som kallblodig och skoningslös stygging. Övriga skådisar är bra, men ingen är direkt nämnvärd.. vad jag kan se på IMDB’s rollista iaf.

Så, slutligen; hur är filmen? Ptja, mja. Bra, skulle jag vilja säga. Jävligt bra, faktiskt. Det är absolut inte en intelligent film (även om det förekommer en del dialogscener), utan mer en God Underhållning Utan Hjärna. Folk dör, bilar exploderar, det skjuts tonvis med skott och det förekommer även slagsmål – mycket mer än så behöver man inte för en helkväll. Men samtidigt som filmen är våldsam och underhållande, så erbjuder den inga direkta vändningar eller någonting oförutsägbart utan brummar på i klichéernas tecken.

Death Race är hård som metall, men har också en hjärna som det. God Underhållning med grabbgänget, men ingenting man bör se på första dejten. Rekommenderas till de som vill se någonting hjärndött – och våldsamt.

Death Race 2000 av J

Året är 2000 och USA har blivit krossat tack vare en finansiell kris och en militärkupp. Politiska partier har kollapsat till ett parti, som också uppfyller de religiösa funktionerna så som i en samlad kyrka och stat. Den resulterande facist polisstaten, Förenta Provinsen, är ledd av Mr. President (Sandy McCallum). Folket blir tillfredsställda igenom en ström av blodiga gladiatoriska underhållningsprogram, som bland annat inkluderar det blodiga spektaklet i Annual Transcontinental Road Race, som framställs som en symbol av amerikanskt värde och en livsstil. Kust-till-kust 3 dagars racet utspelar sig på allmäna gator och poäng delas inte bara ut för snabbhet, utan också för de oskyldiga fotgängare som blir skadade eller dödade.

Men det här året har en motståndsrörelse bestämt sig för att stoppa de omoraliska dödsracen och har lyckats infiltrera racet med en av sina anhängare, som en navigatör. Samtidigt lurar racets stjärna – Frankenstein (David Carradine) – på någonting och hans nemesis – ”Machine Gun” Joe Viterbo (Sylvester Stallone) – är inte bara ute efter att vinna racet, utan också att krossa Frankenstein.

Det finns en hel del trivia att berätta om när det kommer till Death Race 2000, och här följer en del av det jag har funnit om filmen; Roger Corman (som har ett hundratal B-produktioner på sitt samvete) skrev originalmanuset för filmen, som hade en väldigt seriös ton över sig, men då Corman ansåg att det inte var rätt överlät han manuset till Robert Thom – som i sin tur skrev om manuset och gav filmen ett lite mer komiskt närmande. Manuset är dessutom baserat på den novellen The Racer av författaren Ib Melchior. Både Stallone och Carradine genomförde dessutom det mesta av deras körning själva, men samtidigt körde Corman i de scener där de spelade in på allmäna gator då bilarna (som var specialbyggda) som användes i filmen inte var lagliga för gatukörning och filmens stuntförare inte ville bli tagna av polisen.

En uppföljande seriebok – med titeln Death Race 2020 – blev publicerad 1995 av Roger Corman’s kortlivade Cosmic Comics. Den blev skriven av Pat Mills ifrån 2000 AD, med ritningar av Kevin O’Neill. Duon hade redan arbetat med varandra på flera serier, inkluderande Marshal Law. Serieboken (som titeln avslöjar) utspelar sig 20 år efter händelserna i filmen och involverar Frankenstein’s återkomst till racingen. Nya racingkaraktärer introducerades – däribland Von Dutch, The Alcoholic, Happy the Clown, Steppenwolf, Rick Rhesus och Harry Carrie. Filmen har dessutom gett inspiration till flera spel – däribland de mycket välkända (och nu mer klassiska) Carmageddon spelen och spelet Deathtrack, som går ut på mer eller mindre samma grej som filmen gör.

Shout! Factory släppte en Deluxe Edition DVD och en Blu-Ray av filmen den 22 Juni, 2010 i region 1. Tidigare släpp av filmen blev släppta på DVD och VHS av bland annat Buena Vista Home Entertainment och New Concorde. För mer trivia kan ni kika här.

Hur är filmen då? Death Race 2000 är – i min mening – en av de bästa filmerna ifrån 70-talet. De visar ballar av stål och vräker på med en hel del våld, mörk/sjuk humor och tempot är på topp större delen av filmen – det är inte speciellt ofta man bara sitter och väntar på att något ska inträffa. Skådespelarna är överaskande bra och det är rätt intressant att se Stallone i en roll före hans genombrott i Rocky. Carradine känner man knappt igen om man bara sett honom i hans senare filmer (typ åren innan han dog). Effekterna är hysteriska och Falu Rödfärg har nog aldrig sett så underhållande ut förut. Filmens speltid är dessutom alldeles lagom och snurrar kring 80 minuter – vilket gör mig som tittare alldeles nöjd, då man slipper en massa svintråkiga dialoger som ändå inte leder någon vart.

Death Race 2000 förtjänar definitivt sitt kultrykte och jag skulle slå igång den vilken dag som helst – for sure. Filmen har dessutom fått en ”remake”/en ny version, kallad enbart Death Race – som kommer härnäst. Rekommenderas varmt.

Piranha (1995) av J

Remaken från 1995, som var gjord för TV.

Maggie McNamara jobbar med att leta efter försvunna personer och får i uppdrag att leta reda på två ungdomar som försvunnit spårlöst uppe i bergen. I hennes sökande stöter hon på enstöringen Paul Grogan. Paul berättar om en nerlaggd militäranläggning lite längre upp i bergen.

Efter att ha lyckats få med sig Paul sticker han och Maggie dit för att försöka hitta spår efter ungdomarna. Väl inne på området hittar de en stor swimmingpool som de tömmer ut i en flod för att se vad som finns inuti den. Sekunderna därpå dyker Dr. Leticia Baines – områdets enda invånare – upp och informerar dem om att poolens invånare var genetiskt förändrade pirayor och nu är de lösa.. och i deras väg ligger ett sommarläger för barn och en camping.

Filmens story är i stort sett samma som Joe Dante’s klassiska skräck/komedi ifrån 1978, men skillnaderna är många. Den här remaken är en totalt onödig rip-off som inte borde ha fått göras.

Skådespelarna är ass och stundtals börjar man fundera om de bara tagit folk ifrån gatan och ställt rakt upp och ner framför kameran och sagt åt dem att läsa direkt ur manus. För det första så är dialogerna väldigt stela stundtals och skådespelarnas agerande är ännu värre då de emellanåt inte verkar ha något som helst intresse för att göra en bra film eller agera trovärdigt.

Effekterna är stundtals bättre än originalets, men det säger inte speciellt mycket. I originalet fick vi skymta pirayorna då och då. I den här gräsliga remaken får vi visserligen se dem ganska mycket, men nästan varje gång vi får se dem ser de ut som plastfiskar.

Filmen förde mina och en av dem som såg filmens tankar till Silent Night, Deadly Night Part 2 (ja, jag vet att jag tjatar om den.. men den är bra att dra referenser till), där filmmakarna har valt att ta scener ur originalfilmen och sedan byggt på utöver de redan existerande scenerna. I den här filmen har de, uppenbarligen, tryckt in scener ifrån Dante’s original. Hur de nu kunnat få göra det förstår jag inte riktigt.

Rip-off remake var det ja. Teamet bakom den här filmen tyckte uppenbarligen att det var en väldigt bra idé att ta scener direkt ur originalet och sedan göra dem i en modernare tappning, men samtidigt redigera ner vissa scener, ändra lite smådetaljer och sedan lägga på några totalt orelevanta scener (visserligen var en och annan av de nya scenerna rätt schyssta.. men det hör inte till saken).

Det enda positiva jag kan komma att tänka på är troligtvis slutet, som är lite mer utdraget och känns inte lika tvärt som originalets avslutning. Detta tillför visserligen inte speciellt mycket då resten av filmen är en jävla waste of fucking time och ett rent hån mot Dante.

Undvik. Se originalet. Om du sett den, se den igen. Skippa den här.

http://www.imdb.com/title/tt0114137/

Piranha av J

Klassisk Joe Dante (mannen bakom Gremlins filmerna och The Howling) rulle från 78.

Maggie McKeown jobbar med att leta efter försvunna personer och får i uppdrag att leta reda på två ungdomar som försvunnit spårlöst under en campingtur. I hennes sökande stöter hon på den försupne enstöringen Paul Grogan. Paul berättar om en nerlaggd militäranläggning lite längre upp i bergen.

Efter att ha lyckats få med sig Paul sticker han och Maggie dit för att försöka hitta spår efter ungdomarna. Väl inne på området hittar de en stor swimmingpool som de tömmer ut i en flod för att se vad som finns inuti den. Sekunderna därpå dyker Dr. Hoak – områdets enda invånare – upp och informerar dem om att poolens invånare var genetiskt förändrade pirayor och nu är de lösa.. och i deras väg ligger ett sommarläger för barn och en camping.

De filmer jag har sett av Joe Dante har alltid varit bra och Piranha är absolut inget undantag. Effekterna är visserligen föråldrade och dagens skräckfilmstittare som inte gillar äldre filmer skulle troligtvis spy galla över dem.

Hur som helst så är filmen väldigt underhållande med en nypa humor alá Joe Dante. Vi bjuds på mörk humor blandat med rödfärgat vatten. Hur underhållande som helst ju! Skådespelarna är bra och storyn är lite småfyndig, även om manuset kunde ha varit lite mer pressande då filmen stundtals är väldigt pratig.

Utöver ett pratigt manus så tyckte jag slutet var.. halvdassigt. Det gick lite för snabbt och osäkerheten svajade i luften. Se filmen så förstår ni vad jag menar.

Men i min mening har Dante gjort ett bra jobb även med den här filmen. Den är underhållande, både på humorplanet och det relativt höga våldsplanet. Även om vi inte får se jättemycket våld på skärmen, så vet vi att det är där.

Gillar man Dante’s andra filmer är det här ett måste. Tycker jag.

Rekommenderas!

http://www.imdb.com/title/tt0078087/