Helt Perfekt Glob

Terminator: The Sarah Connor Chronicles – Season 1 & 2 av J

Året är 1999 och fyra år har gått sedan Sarah Connor (Lena Headey), hennes son John (Thomas Dekker) och T-800 Terminatorn från framtiden sprängde Cyberdyne i luften och förstörde all teknologi från framtiden som kunde ha använts för att skapa Skynet genom omvänd ingenjörskonst. De trodde de hade stoppat Domedagen – de hade fel.

Under uppropet på hans nya skola blir John attackerad av en T-888 och lyckas med nöd och näppe komma undan tack vare hjälpen från en ospecificerad Terminator som skickats tillbaka från år 2029 av John själv för att beskydda honom. Den nya Terminatorn förklarar för Sarah och John att Domedagen aldrig blev stoppad utan bara försenad tack vare deras handlingar. Trion bestämmer sig för att hoppa åtta år framåt i tiden till år 2007 för att en gång för alla stoppa mänsklighetens undergång.

Min första film för vuxna (underhållningsvåld alltså) jag såg var The Terminator när jag var sju eller åtta år och jag har sedan dess varit ett stort fan av både Terminator franchisén och Arnold Schwarzenegger. Jag tror dessutom det var där och då som mitt intresse för våldsfilm cementerades då jag sakta men säkert började att sluka mer och mer våldsfilm i både action och skräckgenren. När Terminator: The Sarah Connor Chronicles serien startade 2008 tittade jag aldrig på den då jag inte fann något som helst intresse av att titta på TV-serier, såvida jag inte fastnade framför någon episod som gick på TV just då. Nu, tio år efter dess premiär, har jag äntligen sett bägge säsongerna som kom av serien.

Det första jag vill säga om serien är att Fox (och de andra produktionsbolagen som ligger bakom serien) borde gå och dö i en brand någonstans då de helt enkelt avbröt serien efter säsong två, som i sin tur slutar på en cliffhanger för en tredje säsong. Man gör helt enkelt inte så. Anledningen till att de la ner serien var, som jag har förstått det, på grund av att ”tittarsiffrorna gick inte åt rätt håll”. Bullshit.

Det andra jag vill säga om serien är att den är jävligt bra. Den är actionpackad, spännande, välspelad och underhållande i stort sett rakt igenom – vilket gör att avsaknaden av en tredje säsong och ett ordentligt slut till serien bara blir ännu mer irriterande (även om jag var fullt medveten om att serien aldrig fick ett ordentligt slut). Det enda jag skulle kunna klaga på är väl effekterna som använts, vilka är överlag utdaterade CGI-effekter som ser ut som skit (vilket de troligtvis gjorde redan år 2008). Jag kan dock förbise det här då serien håller i övrigt en hög kvalité på i stort sett alla andra punkter.

Hur som helst, är man ett fan av Terminator franchisén och kan överse seriens brister tack vare dess ålder (och att det var en TV-produktion) samt dess abrupta slut tack vare den uteblivna tredje säsongen tycker jag att man absolut ska slå sig ner och titta på de trettioen avsnitten som finns av serien. Rekommenderas.

Läs gärna H’s recensioner av säsong 1 och säsong 2 också.

Firefly / Serenity / Browncoats av H

Det tog ett tag, men nu har jag slutligen sett om ”Firefly” och ”Serenity”, nu från bluray. Jag har nämnt denna tv-serie tidigare. Medan Joss Whedon och Tim Minnear ägde varje genrefan med de parallellt löpande serierna ”Buffy the Vampire Slayer” och ”Angel” drog de igång en ny serie på sidan om. TV-kanalen Fox misshandlade serien bäst de kunde, och visade avsnitten i total oordning och på olika sändningstider nästan varje vecka. Sen klagade de på att ingen följde serien, fast även de mest inbitna fansen hade svårt att hålla rätt på den, och lade ner allt utan att ens visa alla inspelade avsnitt.

Vi får följa kapten Malcolm Reynolds och hans besättning och passagerare som far runt i skeppet Serenity som är av firefly-typ, därav namnet förstås. Malcolm försöker tjäna pengar på diverse transporter, ibland olaglig smuggling, och hamnar i diverse knipor. Ett par av passagerarna, syskonparet Simon och River, är på flykt undan en speciellt elak del av rättvisan vilket komplicerar saken.

Ja, de åker runt i rymdskepp, men här finns inga robotar och laserpistoler. Faktum är att själva rymd- och scifi-elementet är ganska sekundärt, detta kan bättre beskrivas som en westernserie. Det är roligt och spännande med engagerande karaktärer, och i bästa Joss Whedon-stil kan det plötsligt bli riktigt känslosamt.

Det är svårt att i text riktigt framhäva hur bra det här är. Att den svenska visningen av serien är begränsad till en halvdold sväng på TV400 för fem år sen är patetiskt. Jag kan bara reservationslöst rekommendera serien till precis alla.

Skådisarna var då ganska okända, men flera av dem har efteråt gått vidare till andra stordåd. Kaptenen spelas av Nathan Fillion som vi sett i ”Buffy” (säsong 7), ”Dr. Horrible’s Sing-along-blog”, ”Desperate housewives” och numer i sin egen tv-serie ”Castle”. Summer Glau dök upp som en terminator i ”Sarah Connor Chronicles”, och Alan Tudyk var med i en av årets bästa filmer, ”Tucker & Dale vs Evil”.

När ”Firefly” sen släpptes på DVD blev den stor succé, och var länge den bäst säljande TV-DVD:n någonsin. Detta gav skaparna chansen att få göra biofilmen ”Serenity”, som blev en medelmåttig framgång. Idag har vi i princip ingen chans att se en filmad fortsättning även om många fans fortsätter att kämpa för det. Det finns böcker och serietidningar med fler historier, men sånt ger mig ingenting.

Fans har även gjort sin egen film, ”Browncoats”, vilket är namnet på den sida av ett gammalt krig som hjältarna stod på. Den var hysteriskt dålig så jag stängde av efter tio minuter.

Terminator: The Sarah Connor Chronicles – Säsong 2 av H

Så gick säsong 2 till ända, och jag är Mycket Nöjd. Även om man mot mitten av säsongen lutar lite väl mycket åt det filosofiska hållet så kan jag inte annat än säga att jag inte tror man kunde gjort en bättre tv-serie av Terminator. En mycket intressant vändning i slutet med en tung cliffhanger gör att jag verkligen hoppas på en tredje säsong, något man inte gått ut med, men det vore idiotiskt om de inte gjorde en med tanke på att Terminator-film nummer fyra har premiär i maj.

The Initiation Of Sarah (2006) av H

Lindsey (Summer Glau, Terminator: The Sarah Connor Chronicles) och Sarah är två icke-identiska tvillingsystrar som börjar på college. På inrådan av sin mor försöker de bli medlemmar i studentföreningen Alpha Nu Gamma. Vi får dock snabbt veta att Sarah har konstiga krafter och är någon typ av häxa. Vi får även snabbt veta att Alpha Nu består av ett gäng elaka häxor som vill ha Sarahs krafter – men föreningen Pi Epsilon Delta (ledda av Jennifer Tilly, vet inte varför en tant har en studentförening) består av snälla häxor som vill rädda Sarah. Dock är Lindsey mer intresserad av att vara med i den populäraste föreningen.

Nåväl, The Initiation Of Sarah är en tv-film som är en remake av en tv-film. Förstås inte vidare läskigt, kanske lite spännande möjligen och med lite halvinspirerade vändningar, men jag har haft både roligare och tråkigare 80 minuter i mitt liv.

The Sarah Connor Chronicles – pilotavsnitt av H

TV-serien som hör ihop med Terminator-filmerna börjar inte visas förrän i januari 2008, men ett pilotavsnitt från i april har läckt ut på nätet. Givetvis var jag tvungen att titta på den omedelbart. Serien tar vid två år efter att Terminator 2 slutat, och man kör på en alternativ storyline. Det innebär rent praktiskt att allt som händer i Terminator 3 inte berör serien på något sätt – med andra ord vet vi inte vad som kommer att hända.

Sarah och John (jag tänker fan inte förklara vilka de är, vet du inte det ska du bara skämmas) bor anonymt i små förorter. Trots att de eliminerat Skynet lever paranoian kvar, och de flyttar runt med jämna mellanrum i ständig fruktan för maskinernas återkomst. En polis som i flera år jagat Sarah sen hennes flykt från mentalsjukhuset är dem hack i häl, och när han lägger ny information i en databas får förstås en vaktande terminator nys om var de kan finnas.
Johns första dag på sin nya skola blir omtumlande då han inte bara träffar den snygga tjejen Cameron (Summer Glau från Firefly), utan även blir attackerad i klassrummet av terminatorn som infiltrerat som lärare. Sarah och John jagas av roboten, men får oväntad hjälp från Cameron som har en hemlighet eller två…

Mja, mjo. Alltså, Terminator är alltid kul. Scifi-action med robotar och folk som skjuter som vilddjur är alltid underhållande. Och så Summer Glau förstås. Men under den ytan är det än så länge inte nåt speciellt. Man sätter upp grundstoryn på ett alltför enkelt sätt (effektivt, men inte uppfinningsrikt) och även om det är actionfyllt så är där inga överraskningar.

Jag läste igår att man omarbetar piloten nu, då skottlossning i skolmiljö tydligen är totalt livsfarligt att visa på tv i USA. De borde passa på att byta Lena Headey som spelar Sarah också, för hon har verkligen inte alls den pondus som Linda Hamilton har. Vi är väl alla överens om att vilken kille som helst är bättre än Edward Furlong, så det får duga med Thomas Dekker från Heroes.

Vi får väl se hur det blir när serien kommer på riktigt. Kanske kommer de på något bättre att fylla storylinen med än en lång jakt på den behändigt okända person som återstartat Skynet. Kanske stoppar de in tillräckligt mycket häftig action för att det inte ska spela någon roll. I dagsläget känns det som man vill tjäna pengar på en franchise med en serie som obönhörligen läggs ner efter fem mediokra avsnitt. Det är ju ändå tre filmer till på gång, så vi överlever.