| Subcribe via RSS
Såg den här klassikern på blu-ray och jag måste säga att jag inte är nöjd med kvalitén. Bilden är liksom lite murrig, och färgerna känns fel. Det kunde sett mycket bättre ut. Filmen i sig håller ganska bra. Jaa… det var väl det jag ville säga.
Snabbrecension av ”Dark Shadows”: Tim Burton fortsätter att vägra göra film på nytt material, och remejkar 70-talets tv-serie ”Dark Shadows” med – SURPRISE! – Johnny Depp och Helena Bonham-Carter. Fläckvis bra men mestadels tomma, skramlande tunnor och faktiskt lite långtråkig. Framför allt är filmen dock riktigt snygg, vilket hjälper en hel del.
Adam (Alec Baldwin) och Barbara Maitland (Geena Davis) är ett normalt par… ja, om man bortser ifrån det faktum att de är döda. Fast i sitt gamla hus de bodde i när de levde försöker de förstå sig på reglerna för de döda, samtidigt som en ny familj håller på att flytta in i deras hus. Adam och Barbara vill verkligen inte ha den stökiga och socitetsaktiga familjen i sitt hus och försöker skrämma iväg dem, men blir istället deras huvudattraktion. De kallar på ”bio-exorcisten” Beetlejuice (Michael Keaton) för att få hjälp med utdrivningen av familjen, vilket visar sig vara ett stort misstag…
Såg om den här fina komedin för femtioelfte gången här om dagen med en person som inte sett den tidigare och den var fortfarande lika underhållande. Keaton är galen som Beetlejuice och får mig att flabba ordentligt, effekterna är suveräna om än smått utdaterade (filmen hade kanske behövt sig en ordentlig remake med kärlek för originalet?) och manuset håller till större delen om man bortser ifrån ett par sega partier som inträffar filmen igenom. Överlag är det en jävligt bra film hur som helst och flyter förbi utan några större bekymmer. Rekommenderas.
Emellanåt kommer det filmer som målas upp som storfilmer och precis alla ser dem – utom jag, som ser dem långt efter deras ”storhetstid”. Och Tim Burton’s Alice In Wonderland är inget undantag. Nu när alla har slutat prata om den och den har fallit in i Glömskans Land för de flesta så satte jag mig äntligen för att titta på den och här följer en kort storybeskrivning av den: Alice (Mia Wasikowska) är en 19 årig försynt och individuell kvinna i England som ska bli bortgift till en engelsk adelsman. Vid hennes förlovningsfest bryter hon stämningen och springer iväg för att överväga om hon ska genomföra giftermålet eller inte och ramlar ner i ett hål i trädgården efter att ha fått syn på en ovanlig kanin. Hålet leder till en underlig och surrealistisk plats kallad ”Underland”, där hon finner sig själv i en värld som påminner om de mardrömmar hon hade som barn…
Alice In Wonderland är.. okej. Jag menar, jag small inte av när jag såg den men jag ville åtminstone inte stänga av den. Effekterna är sjukt snygga och filmens karaktärer är rätt freaky att sitta och titta på – speciellt Johnny Depp (som snor större delen av showen när han är med framför kameran), vars makeup är sjukt snygg. Katten-med-flinet är dessutom fortfarande en av mina favoritkaraktärer i den här sagan. Skådespelarna är bra, även om jag till en början störde mig som satan på Wasikowska’s agerande som fick mig att känna doften av överspelande. Huggah…
Nåväl. Det finns inte så mycket mer att säga om Alice In Wonderland som inte redan har sagts, så avrundningen blir; okej rulle, även om de yngsta kanske inte ska se den. Läs också gärna H’s kortare kommentar om filmen här.
Just ja. Glömde ju att skriva om den här filmen på bloggen. Jag skrev nåt på Facebook och så glömde jag det. Jag skrev: ”Tim Burtons första bra film sedan… ja, jävligt länge sedan. Känns effektmässigt oräkneliga gånger bättre än den där… Atatar eller vad den hette. Storyn kan man ju inte tillskriva Burton, men den är ändå miljarder gånger mer fantasifull än någonting Cameron hittat på de senaste 19 åren.” Jag kategoriserar filmen som en drama/thriller. Vafan ska man sätta på den då?