Helt Perfekt Glob

Sniper: Ultimate Kill av J

Den colombianske knarkkungen Jesús Morales (Juan Sebastián Calero) har lejt en krypskytt kallad El Diablo (Felipe Calero) för att slå ut sina konkurrenter, en efter en. Utan några rivaler kvar börjar Morales att få mer makt och tar kontrollen över fler smugglingsrutter in i USA. Oroliga över hotet mot landet skickar DEA agenten Kate Estrada (Danay Garcia), som varit efter Morales i flera år, och krypskytten Brandon Beckett (Chad Michael Collins) till Colombia för att döda El Diablo och gripa Morales för att skicka tillbaka honom till USA och dra honom inför rätta – vilket kommer bli enklare sagt än gjort.

Sniper: Ultimate Kill – vars arbetstitel var Sniper 7: Homeland Security – är den sjunde (duh) och hittills sista filmen i Sniper franchisén. Filmen tar ett steg tillbaka från Ghost Shooter och ska jag vara helt ärlig hade jag lika gärna kunnat kopierat mina recensioner av Reloaded och Legacy och klistrat in vad jag har skrivit i de recensionerna här då filmen i stort sett är samma sak – igen. Enda riktiga skillnaden här är väl att Tom Berenger och Billy Zane återförenas i franchisén för första gången sedan originalet och även om bägge dessa herrar har mindre roller i filmen så är bägge viktiga för storyn, vilket är tacksamt för mig som ett fan av dem bägge.

Sniper: Ultimate Kill är, precis som Reloaded och Legacy, en okej action-thriller. Det är ingenting man behöver springa benen av sig för att se, men har man tagit sig så här pass långt i franchisén kan den vara värd en titt skulle jag säga. Med det sagt; Sniper franchisén överlag är en ganska stabil serie filmer, även om kvalitén varierar från film till film så är det ingen av dem som är direkt usel – vilket är bra, antar jag.

Sniper: Legacy av J

I och med att det kommit tre nya filmer i Sniper franchisén de senaste fem åren tyckte jag att det var dags att se om de fyra första innan jag handlöst skulle slänga mig in i de nya installationerna i serien. Den första filmen visste jag ju sedan tidigare att jag gillade, vilket jag fortfarande gör. Det är en solid action-thriller där samspelet mellan Tom Berenger och Billy Zane är så jävla bra. När jag sedan satte mig och såg om tvåan och trean blev jag faktiskt förvånad; den här gången tyckte jag att de var nästan lika bra som den första filmen. De är dummare och har en lite, lite annorlunda ton mot den första filmen men de är fan så underhållande. Sen satte jag mig och såg fjärde filmen i serien och.. mja.. den är okej för vad den är, även om jag hellre ser om någon av de tre första filmerna. Med allt det sagt, här följer plot synopsisen för Sniper: Legacy;

Efter att militära ledare har blivit lönnmördade får krypskytten Brandon Beckett (Chad Michael Collins) nyheten om att hans far, den legendariske krypskytten Thomas Beckett (Tom Berenger), var en av dem. I sitt sökande efter den ansvarige inser Brandon snart att saker och ting inte är vad de verkar vara och att han används som bete för att locka ut lönnmördaren.

Sniper: Legacy – vars arbetstitel var Sniper 5: Ghost Shooter, som två år senare blev titeln för den sjätte filmen i serien (utan femman då, alltså..) – är ett steg upp från Sniper: Reloaded, även om det inte är jättestort. Filmens actiondelar är suveräna och underhållande, men bortsett från dem känns filmens manus överlag ganska trött och klyschigt. Man blir inte jätteförvånad när filmens stora twist ungefär halvvägs in slängs i ansiktet på en och det hela resulterar mest i en stor axelryckning. Likt Billy Zane i Reloaded används Berenger här på tok för lite och putas åt sidan för att göra plats åt Collins’ karaktär som jag fortfarande inte riktigt finner speciellt intressant att följa.

Hur som helst, Sniper: Legacy är ett litet steg upp för franchisén och är överlag helt okej – även om jag saknar tonen från de tre första filmerna även här.

Läs gärna mina gamla recensioner på Sniper, Sniper 2, Sniper 3 och Sniper: Reloaded.

Platoon av J

Chris Taylor (Charlie Sheen) är en ung och naiv amerikan som hoppar av college och går frivilligt med i armén för att kriga i Vietnam. Han märker dock snabbt efter sitt anländande till Vietnam att hans närvaro är ovesäntlig och att han klassas som mindre värd av de övriga soldaterna, då han inte slagits lika länge som de andra och känt effekterna av kriget.

Chris får två stycken officerare; den sure och oförstörbare Stab-Sergeant Robert Barnes (Tom Berenger) och den lite mer lugne och samarbetsvillige Sergeant Elias Grodin (Willem Dafoe). Men efter en händelse i en by dras ett streck mellan de två officerarna och två läger bildas i plutonen, där vardera läger går efter vardera ledare. Allt eftersom att kriget fortsätter håller Chris på att knäckas psykiskt och samtidigt som han kämpar med att överleva inser han att han står inför två strider; konflikten med fienden och konflikten mellan männen i hans pluton.

Ibland när jag ser en film på nytt efter att inte ha sett den på bra många år så börjar jag fundera varför jag inte sett om filmen tidigare för. Platoon – eller Plutonen som den hette i Sverige när den kom – är just en sådan film. Jag såg den för bra många år sedan (över 10 år iaf) som barn och det lilla jag minns var något om att jag tyckte att den var seg.. eller iaf någonting åt det hållet.

Nu när jag sett om den som vuxen så tycker jag att det är en suverän krigsfilm med vissa drag av drama inblandat lite här och där. Filmen är suveränt spelad med många riktigt bra namn i hyfsat unga åldrar (de flesta av dem iaf); Charlie Sheen, Willem Dafoe, Tom Berenger, Tony Todd, Kevin Dillon, Keith David, John C. McGinley, Forest Whitaker och Johnny Depp. Krigssekvenserna är välgjorda och det smäller och skjuts om vartannat större delen av dessa, vilket tillför spänning det hela – vissa karaktärer vill man helt enkelt inte ska dö.

Nä, men… för att avrunda den här recensionen på Platoon (som jag misstänker varenda jävel redan har sett egentligen) så tycker jag att de som gillar krigsfilmer – eller pang pang filmer överlag – bör slänga ett getöga på den här filmen. Rekommenderas.

Sniper 3 av J

Thomas Beckett (Tom Berenger) har blivit återinsatt i tjänst efter ett lyckat uppdrag (händelserna i Sniper 2) och tränar nu mer nykomlingar. Beckett blir emellertid kontaktad av NSA, som vill att han ska genomföra ett hemligt uppdrag. Uppdraget; eliminera en knarkkung och terrorist i Ho Chi Minh City, Vietnam – som dessvärre visar sig vara en gammal krigspolare till Beckett, som han trodde var död…

Sniper 3 återgår till den första filmens koncept, men genomför det hela sämre. Actionbitarna och spänningen i filmen är helt okej, men felet de gjort med den här filmen är att den innehar alldeles för mycket dödtid och snack. Istället för att det rör på sig större delen av filmen står den bitvis stilla och det tuggas bara, vilket blir otroligt långdraget efter en stund. Mot slutet av filmen börjar det emellertid röra på sig riktigt ordentligt och det blir smått intressant, i typ 15 minuter eller så. Avslutningen är ganska skrattretande, men är en klar ögonbrynshöjare.

Nåja. Sniper 3 är väl hyfsad för vad den är; B-action/thriller. Inte lika bra och spännande som Sniper, men inte heller lika hjärndöd som Sniper 2 – men dessvärre tråkigare än den. Hyfsad/okej film, men som med tvåan behöver man inte springa benen av sig för att hitta och se den här filmen.

Sniper 2 av J

Strax efter dess VHS- och DVD-release fick jag nys om Sniper 2 och jag blev rätt förvånad. Varför? Enkelt; första filmen kom 1993 och den andra kom 2002. Det tog dem alltså 9 år att klämma ur sig den första uppföljaren till en riktigt suverän action/thriller. Här följer filmens story:

Thomas Beckett (Tom Berenger) har fått lov att gå i pension som krypskytt och har svårt att anpassa sig till ”vanliga” arbeten och har den senaste tiden bara jobbat med ströjobb lite här och där. Men CIA vill återinställa honom i tjänst för ett viktigt uppdrag; att eliminera General Valstoria (Peter Linka), en serbisk general som är ansvarig för etniska urrensningar. Beckett’s nya partner blir Cole (Bokeem Woodbine), som suttit i dödscell för att ha mördat en man och som blivit erbjuden att bli frisläppt om han medverkar i uppdraget. Det till synes enkla uppdraget visar sig dock vara mer komplicerat än vad Beckett trodde att det var från början…

Den första uppföljaren till den suveräna filmen ifrån 1993 är hyfsat okej. Filmen innehåller lite plottwistar, en del action och så rör det en del på sig filmen igenom, men inte på samma sätt som i den första filmen. Exempelvis blir det aldrig riktigt spännande och händelseförloppet blir ganska förutsägbart (såvida man aldrig har sett en actionfilm förr). Samtidigt så känns samspelet mellan Berenger och Woodbine inte lika starkt som det var mellan Berenger och Zane i den första filmen – karaktärerna känns nästan försumbara och man skiter egentligen i om de dör eller inte.

Tom Berenger må vara en riktigt bra skådis, men även om han gör bra ifrån sig i Sniper 2 så lyfter det inte filmen något vidare. Hyfsat okej hjärndöd action (med lite dödtid här och där), men ingenting man måste springa benen av sig för att få tag i och titta på.

Sniper av J

Thomas Beckett (Tom Berenger) är en av den amerikanska marinkårens farligaste män; en krypskytt, med en hel lista av dödade mål. I hans senaste uppdrag blev hans utkik dödad av en fientlig krypskytt – tack vare att ledningen skickat hämtning under dagtid, även om Beckett krävt hämtning efter nattens intrång.

När N.S.C. (National Security Council) får nys om att en panamansk rebelledare ska ha ett möte med sin finansiär/knarkkung skickar de in Beckett för att döda målen. Till sin hjälp får han rookien Richard Miller (Billy Zane), en S.W.A.T. tränad krypskytt som aldrig dödat någon. Men det uppdrag som skulle vara av varianten ”get in, get out” visar sig bli betydligt mer komplicerat än vad de tänkt sig från början…

Jag såg Sniper för över 10 år sedan för första gången på VHS och jag älskade den då – och det gör jag fortfarande. Storyn är rätt klassisk och vi har sett den bli filmatiserad många gånger, fast i olika former, men tack vare Berenger’s och Zane’s samspel och att det faktiskt rör på sig nästintill hela tiden filmen igenom gör att filmen blir en top notch rulle i mina ögon.

Sniper levererar både god action och en väluppbyggd stämning och spänning filmen igenom, samtidigt som de två karaktärerna vi får följa är intressanta att titta på – vilket gör att man får en viss medkänsla för dem. Nåväl. Jag sätter punkt där. Se filmen istället. Rekommenderas.

Inception av H

Christopher Nolan är en skitbra/usel regissör som gjort några jävligt bra/ruttna filmer. Inception är en av de bra.

Leonardo DiCaprio är specialist på att gå in i folks drömmar för att snoka rätt på deras hemligheter, en handling som kallas ”extraktion”. En mäktig affärsman hyr hans team för att stoppa sin sista konkurrent från att ta över marknaden, men han vill inte ha extraktion – han vill ha ”inception”. Istället för att stjäla från konkurrentens minne vill han plantera en idé, nämligen att dra sig ur marknaden.

Inception är något ingen tidigare klarat av, men utmaningen – och inte minst belöningen – är oemotståndlig för DiCaprio. Synd bara att han har en hel del i sitt mentala bagage som kan ställa till det, och planen för drömmen de ska skapa är mer komplicerad än någon hittills prövat.

Det jag var rädd för när jag skulle se Inception var att man skulle linda in sig själv för mycket i trassliga händelseförlopp så det skulle bli förvirrande och jobbigt att hänga med. Så är inte fallet. Dessutom är filmens första halva riktigt, riktigt bra. Sen blir det något långdraget och sista halvtimmen känns onödigt detaljrik och man vill att det ska gå framåt snabbare. Detta till trots är Inception en av de bättre filmerna i år, och en glädjerik återgång till Christopher Nolans tidigare mer engagerande filmer. Kanske kan vi glömma Bätmän-filmerna snart? Och helvete, vad svullen Tom Berenger blivit!