Iron Man
Robert Downey Jr spelar Tony Stark, en supersmart uppfinnare som gillar att dricka sprit, att sälja sina egna vapen och att vara extremt rik och självupptagen. Under en säljresa till Afghanistan tas han tillfånga av några rebeller som kräver att han bygger ett exemplar av sin senaste raket till dom. Han låtsas göra det, men bygger istället en robotdräkt och blir Iron Man.
Den senaste i raden av Marvels serietidningsfilmer är alltså självaste Iron Man, och jag tycker den funkar riktigt bra. Visst är det fullständigt befängt att han står i en jävla grotta i Afghanistan med en svets och bygger en hyperavancerad stridsmaskin av gamla järnbitar, men det är knappast nåt man stör sig på.
Filmen rör på sig riktigt bra i över två timmar, och det känns snarare som en halvtimme kortare än så. Downey Jr är i toppform, Jeff Bridges ser helt underbar ut med flint och helskägg, och till och med Gwyneth Paltrow är ett nöje att se. Hela filmen är ett stort nöje att se. Action och humor – men kanske inte den storsmäll mot vapenindustrin som man förväntar sig efter filmens första halva.