| Subcribe via RSS

Zoombies av J

juli 16th, 2017 | Postad i Action, Film, Skräck/Rysare

ZoombiesVälkommen till Eden Wildlife Zoo, ett zoo med exotiska och utrotningshotade djur som byggts för att bevara arterna! Inför öppnandet av parken har en grupp praktikanter tagits in för att lära sig de olika sysslorna där, vilket inte kunde ha gjorts mer olägligt då ett mystiskt virus börjat sprida sig bland djuren som förvandlar dem till blodtörstiga monster som hungrar efter kött…

Jag måste erkänna att filmens titel, Zoombies, fångade min uppmärksamhet direkt jag såg den och idéen om zombifierade zoo djur som löper amok var väldigt lockande. Synd bara att det är produktionsbolaget The Asylum som ligger bakom filmen.

Skådespelarna i filmen var överlag förvånansvärt bra, så när som på någon enstaka usel prestation – speciellt Kim Nielsen, som har en av huvudrollerna (hur hon lyckades få den rollen är för mig ett mysterium). CGI-effekterna var givetvis urusla och fruktansvärt uppenbara som i alla andra Asylum filmer. Skillnaden här dock var att flera scener som faktiskt hade kunnat bli ganska spännande sket sig fullständigt tack vare att de inte använt praktiska effekter mixat med CGI, vilket gjorde att man såg på flera mils avstånd att någonting ”spännande” skulle hända. Filmens manus är dock helt okej även om många karaktärer beter sig som totala idioter under de ”spännande” scenerna, vilket oftast resulterar i att de dör. Duh.

Idéen bakom Zoombies är faktiskt inte så dum, tycker jag. Problemet med filmen är dess utförande och att Asylum ligger bakom den. Hade en större studio legat bakom den med ett x antal miljoner i budget hade nog filmen kunnat bli väldigt, väldigt bra (det är trots allt en effekt-tung film). Zoombies är hur som helst bättre än mycket annat skit Asylum har gjort, men är samtidigt inte en bra film. Jag fick ut några rejäla gapskratt åt dess usla effekter och idiotiska manus men känner samtidigt att det inte är en film jag kan rekommendera – inte ens som en så-dålig-att-den-blir-bra-film.

No Comments

Resident Evil: The Final Chapter av J

juli 9th, 2017 | Postad i Action, Film, Sci-Fi, Skräck/Rysare

Resident Evil - The Final ChapterEfter att ha blivit förådd av Wesker (Shawn Roberts) mottar Alice (Milla Jovovich) kritisk information från Röda Drottningen, Umbrella koncernens kraftfulla huvuddator, om den annalkande sista attacken från Umbrella mot de få överlevande som fortfarande finns kvar för att slutligen utrota mänskligheten en gång för alla. Alice har nu fyrtioåtta timmar på sig att återvända till Kupan under Raccoon City för att sätta stopp för Umbrella en gång för alla – och rädda den sista spillran av mänskligheten som finns kvar.

Jag hade planerat att se Resident Evil: The Final Chapter på bio när den släpptes i Sverige men det blev aldrig av då den lokala biografen inte visade den. Så, nu ett par månader senare har den äntligen släppts på dvd och bluray, vilket har gett mig chansen att se filmen. Oh boy… vart ska jag börja med den här filmen?

Filmens inledning fick mig att undra om de glömt att lägga in scener. Jag menar, filmen är menad att ta vid precis där film nummer fem (Retribution) slutade men flera karaktärer som överlevde den filmen är spårlöst borta och vi är lämnade med enbart Jovovich’s karaktär. Plotlinen och bakgrunden till T-virusets uppkomst som de byggde upp i film nummer två (Apocalypse) har de slängt i papperskorgen och ändrat helt för att den här sista filmens story ska hänga ihop. Mitt uppe i alltihop har de även lyckats tvinga in en religiös vinkling och motiv till varför allting har hänt igenom de sex filmerna… vad fan?

Men det Resident Evil: The Final Chapter brister storymässigt väger den istället upp i action. Jävligt mycket action dessutom – med extrem klippning. Det jag menar är att majoriteten av filmens actionscener är klippta på ett sånt sätt att sekvenserna i dem är inte längre än max två sekunder innan nästa klipp inträffar. Jag personligen har inget större problem med den typen av klippning men jag kan å andra sidan tycka att det går till en rejäl överdrift här (likt slowmotion-sekvenserna i film nummer fyra, Afterlife).

Paul W.S. Anderson‘s Resident Evil filmer är idiotactionfilmer och hatade av många, många fans till spelserien de är (löst) baserade på. Personligen gillar jag dem trots deras brister. Jag gillar dem för att de verkligen skiter till större delen i deras grundmaterial och manglar på med överdriven, orealistisk och totalt hjärndöd action. Som Resident Evil filmer är de bedrövliga, som totalt hjärnlösa idiotactionfilmer är de suveräna (till större delen). Den här sista filmen i serien är en svag del storymässigt, men som en totalt IQ-befriad actionfilm är den fantastisk.

Länkmaffian:
Mina recensioner av Resident Evil 1, 2, 3, 4 och 5.
Mina recensioner av de animerade Resident Evil filmerna; Degeneration och Damnation.
H’s recensioner av Resident Evil 4Degeneration och Damnation.

No Comments

Busanhaeng (aka Train To Busan) av J

maj 25th, 2017 | Postad i Action, Film, Skräck/Rysare

Busanhaeng (aka Train To Busan)Seok-woo (Yoo Gong) är en fondmäklare, arbetsnarkoman och frånskild singelpappa till sin unga dotter Soo-an (Soo-an Kim). Som en del av hennes födelsedag dagen därpå önskar hon att hennes far ska ta med hennes till Busan för att träffa hennes mor. Han går motvilligt med på det och de stiger ombord på KTX tåget i Seoul. Kort efter deras avgång inträffar någonting; en av passagerarna bär på en smitta som förvandlat henne till en blodtörstig galning som sprider smittan vidare till de andra ombord. De kvarvarande passagerarna måste nu slåss för sina liv för att undkomma smittan…

Busanhaeng – eller Train To Busan som den heter utanför Sydkorea – är hands down den bästa ”zombie”-filmen på flera år. Den är spännande, actionpackad, våldsam, adrenalinpumpande och levererar även en hel del komiska avstickare mitt i allt kaos. Skådespelarinsatserna är suveräna, effekterna ser bra ut och när filmens action väl sparkar igång är det inte många eller speciellt långa stunder man bara sitter och väntar på att någonting ska hända. Det här är vad World War Z borde ha varit.

Det enda minuset jag kan tänka mig att ge filmen är att den är lite förutsägbar på sina ställen. Å andra sidan ingår filmen i en subgenre som blivit övermättad i flera år och att få se något som faktiskt höll mig på soffkanten i spänning under större delen av speltiden gör att det lilla minuset blir obetydligt.

Busanhaeng – eller Train To Busan – är ett måste för den som gillar den snabbare typen av ”zombies” (infekterade, i min mening) och filmer så som 28 Days Later. Jag rekommenderar hur som helst filmen starkt.

Det finns även en prequel till den här filmen kallad Seoul Station. Jag har inte sett den än, men kommer återkomma snarast möjligt med en recension på den också.

No Comments

Demolition Man av J

maj 25th, 2017 | Postad i Action, Film, Sci-Fi

Demolition Man1996. Los Angeles ligger i ruiner tack vare den okontrollerbara kriminaliteten som tagit ett hårt strypgrepp på samhället. Simon Phoenix (Wesley Snipes) är den värsta brottslingen staden har skådat och endast en man kan stoppa honom – den hårdkokta snuten John Spartan (Sylvester Stallone). Men när Spartan äntligen lyckas gripa Phoenix blir han dömd för sin vårdslöshet som resulterat i att Phoenix’s gisslan dött och skickad till kryofängelset för att avtjäna ett över sjuttio år långt straff.

Året är nu 2032 och mycket har förändrats. Det amerikanska samhället har blivit vänligare och är nu mer inte våldsbejakande. Men när Phoenix tinas upp för att genomgå en frigivningsprövning lyckas han rymma och det står snart klart för den här tidens poliser att de inte har en chans mot hans brutala metoder. De bestämmer sig således för att tina upp Spartan för att få hjälp. Spartan måste nu inte bara stoppa Phoenix, han måste även anpassa sig till det framtida samhälle han inte besitter några kunskaper om.

Demolition Man är en värdig utmanare för att vara en av mina absoluta favoritfilmer genom tiderna. Den första gången jag såg den var på TV3 när jag var tolv år. Jag spelade in den på en VHS-kassett och det blev en av de filmer som gick kväll efter kväll innan läggdags. Det vart en sån där film som man kan stora delar av de mest minnesvärda replikerna för mig och den var helt enkelt bara så jävla underhållande.

Nu, arton år efter att jag såg den för första gången, så håller den sig fortfarande stark. Den är actionpackad och har en hel del humoristiska avstickare utan att vandra iväg in i ren parodi och många bra skådespelare utöver huvudduon Stallone-Snipes, så som; Sandra Bullock, Glenn Shadix, Bill Cobbs och Jesse Ventura i en blinka-så-missar-du-honom-cameo. Demolition Man är en av de bästa actionfilmerna som gjorts i mitt tycke och jag kommer troligtvis aldrig tröttna på den. Den tar sig själv inte på så stort allvar men förlöjligar sig samtidigt inte utan går en jämn och fin balansgång.

Om jag rekommenderar Demolition Man? Absolut. Har du inte sett den tycker jag att du ska göra det. Nuuu.

No Comments

Cliffhanger av J

maj 25th, 2017 | Postad i Action, Film, Thriller

CliffhangerEfter en tragisk olycka under ett räddningsuppdrag som resulterade i en väns död bestämmer sig räddningsklättraren Gabe (Sylvester Stallone) för att lämna yrket bakom sig och flytta för att undkomma skulden han känner. Nästan ett år senare återvänder han för att försöka lappa ihop såren med sin fästmö Jessie (Janine Turner). Men när räddningsstationen där hon fortfarande jobbar på får in ett nödanrop från en grupp uppe i bergen som omger området tvingas Gabe återigen bege sig upp i bergen tillsammans med sin före detta bästa vän och kollega Hal (Michael Rooker), vars fästmö var den som omkom i olyckan året dessförinnan, för att hitta och rädda gruppen. Det går dock snabbt upp för duon att gruppen de var menade att rädda inte alls är i någon större nöd utan är ute efter tre väskor fyllda med pengar som blivit spridda över bergen efter en misslyckad kupp.

Och vad som följer är action. Och spänning. Cliffhanger är väl i all sin rätt en klassiker inom action genren och jag blev överraskad nu under min första omtitt sedan jag var tolv år över hur våldsam den egentligen är, i alla fall för att vara en ganska kommersiell film från tidigt 90-tal. Jag menar, en del av actionscenerna som inträffar i filmen platsar mer i en Canon actionrulle från 80-talet än här. Inte för att jag klagar, men det var smått oväntat. Hur som helst…

Alla förmågor framför kameran är ruskigt bra och det känns lite underligt att se Michael Rooker i en roll som en good guy samtidigt som John Lithgow spelar en hänsynslös galning (även om hans prestation i säsong fyra av Dexter fortfarande är ganska färsk i minnet). Manuset är välskrivet och filmen har en hel del spänning och adrenalinaction men har samtidigt en del logiska luckor, som förvisso inte stör speciellt mycket men som ändå finns där.

Om du av någon underlig anledning inte sett Cliffhanger och är ett fan av actionfilmer kan jag varmt rekommendera den här filmen. Renny Harlin bevisade med Die Hard 2 att han är en kompetent actionregissör och fortsatte på samma spår med Cliffhanger. Synd bara att han verkar ha valt att spola ner sin karriär i toan på senare år…

Som med alla andra klassiker verkar även Cliffhanger ska få sig en remake. Vad det blir av den återstår att se…

No Comments

Alien: Covenant av J

maj 20th, 2017 | Postad i Action, Film, Sci-Fi, Skräck/Rysare

Alien - CovenantÅret är 2104. Koloniseringsskeppet Covenant, med två tusen kolonisatörer och tusentals embryon ombord, är på väg till den avlägsna planeten Origae-6 på den andra sidan galaxen när de plötsligt blir träffade av en neutrinostråle som orsakar kraftiga skador på skeppet. Under reparationerna av skeppet mottar besättningen en mystisk radiosignal som verkar vara av mänsklig härkomst från en intilliggande planet som verkar vara bättre för en kolonisering än deras målplanet. De inser dock snart att den tillsynes vackra planeten besitter ett hot bortom deras fantasier…

Ridley Scott återvänder efter fem år till Alien universumet med den nya Alien: Covenant, som verkar vara en engelsk-australiensisk-nyzeeländsk-amerikansk samproduktion. Hur som helst var det här den första Alien filmen jag fick beskåda på stora duken och, well, jag tänker inte sticka under stolen med det; filmen har en hel del problem och hål i sin plot. Karaktärerna är inte speciellt intressanta egentligen och gör det ena korkade beslutet efter det andra, vilket i stort sett är nödvändigt för att filmens berättelse ska röra sig framåt. Actionscenerna är hyfsade i mitt tycke. Det är dock lite mycket snabba klipp på sina ställen och det är ärligt talat ganska långt mellan dessa scener med bland annat en del onödiga utfyllnadsscener.

Att jämföra Alien: Covenant med 1979’s Alien vore ett rent skämt, likt att jämföra Terminator: Genisys med The Terminator. Tyvärr verkar många göra just den jämförelsen. Bara för att Ridley Scott stått för regin av bägge filmerna innebär det inte att allt karln tar i blir guld. Alien: Covenant är en stendum popcornfilm, ingenting annat. Av den anledningen gillade jag den. Den är långt ifrån felfri och kan säkerligen ses som ett rent hån mot Scott’s mästerverk från 1979, men den hade tillräckligt med idiotunderhållande scener för att jag skulle ryckas med i den.

Det största problemet jag personligen hade med filmen var dess slut. De hade lätt kunnat gjort slutet så mycket mer spännande än vad de gjort här. Några enkla modifieringar av manuset hade kunnat skapa ett riktigt nagelbitande slut likt det i Alien, men istället blev det ett väldigt generiskt och sjukt förutsägbart sådant.

Alien: Covenant må vara en idiotisk film (troligtvis på gränsen till kalkon), men jag var åtminstone inte uttråkad när jag såg den och i mitt tycke är väl det ett godkänt betyg – trots att filmen har en hel del problem.

Om du är sugen på mer läsning kan du alltid klicka dig vidare och läsa följande recensioner:
Mina 9 (!) år gamla recensioner av de fyra första Alien filmerna, där jag recenserar både bioversionen och director’s cut/assembly cut av filmerna. Ni finner dem här, här, här och här.
H’s recension av special edition versionen av Alien: Resurrection.
H’s recension och min recension av Prometheus.
H’s recension och min recension av AVPR: Aliens vs Predator – Requiem.
Min recension av Alien rip-offen Alien 2 sulla Terra (aka Alien 2: On Earth).
Min recension av Alien rip-offen Contamination.

No Comments

Underworld: Blood Wars av J

maj 6th, 2017 | Postad i Action, Film, Skräck/Rysare, Äventyr/Fantasy

Underworld - Blood WarsLycans är nära att vinna kriget och vampyrerna är på gränsen till att bli utrotade. Den ambitiösa vampyren Semira (Lara Pulver) lyckas övertala den högt ansedde vampyren Thomas (Charles Dance) att vädja till Cassius (James Faulkner) och resten av rådet vid den östra vampyrförsamlingen att förlåta den skickliga Selene (Kate Beckinsale), som nu mer är utstött och jagad, för att träna deras nya Death Dealers inför en kommande Lycansoffensiv. Allting är emellertid inte vad det verkar vara och Selene blir, tillsammans med Thomas och hans son David (Theo James), snart förrådda och måste återigen fly. Samtidigt är Lycans nya ledare, Marius (Tobias Menzies), Selene på spåret då han behöver henne för att hitta den enda rena hybriden, vars blod kan sätta stopp för kriget en gång för alla…

Storyn i varje ny Underworld film blir bara rörigare och rörigare att förklara utan att spoila, men spelar samtidigt ingen jättestor roll i sig då filmerna går ut på en sak; att tittaren får se vampyrer och varulvar ha ihjäl varandra i nittio till hundratjugo minuter. Hur som helst…

Underworld: Blood Wars (vars arbetstitel var Underworld: Next Generation, vilket hade varit en rätt skitdålig titel) röjer vidare som den femte installationen i serien och även om storyn i filmen är så basic det bara går att få i den här typen av film så fungerar den bra. Det är bra action, det är våldsamt, det är blodigt, det är högljutt och det är underhållande. CGI effekterna sticker fortfarande ut som en sårig tumme i mitt tycke även om de är nödvändiga för en hel del av actionscenerna som förekommer även här.

Även om Underworld: Blood Wars inte är perfekt kan jag ursäkta en hel del av dess brister (det är trots allt den femte filmen i en serie som gjort samma sak i fem filmer, duuh..). Den underhöll mig gott under de knappa nittio minuter den brummade på under och det är det som räknas i mina ögon. Vill man ha något sofistikerat och välskrivet får man nog dessvärre ursäkta den här filmen och titta på något annat. Jag själv rekommenderar den likt de fyra tidigare filmerna i serien.

Kate Beckinsale har tidigare sagt att det här skulle bli hennes sista film i Underworld serien, men efter att ha sökt runt lite verkar det vara en sjätte film planerad inom några år där Beckinsale möjligen kan reprisera hennes roll som Selene en sista gång. Den som lever får se…

No Comments

Underworld Awakening av J

maj 6th, 2017 | Postad i Action, Film, Skräck/Rysare, Äventyr/Fantasy

Underworld - AwakeningMänskligheten har upptäckt vampyrers och Lycans existens och startar ett krig mot dem för att utrota raserna. När Selene (Kate Beckinsale) möter upp Michael (Scott Speedman) i hamnen i ett försök att fly blir de träffade av en granat och Selene svimmar…

Selene vaknar upp från en kryogen sömn i företaget Antigen’s laboratorium. Hon får snart veta att hon har varit där i tolv år och att hon på något sätt är ihopkopplad med ett annat forskningsexperiment, som hon tror är Michael. Hon följer synerna hon får tack vare kopplingen och möter snart den unga vampyren David (Theo James), som berättar att vampyrer och Lycans nästintill är utrotade. De två hinner snart ikapp det andra forskningsexperimentet och finner en ung och rädd flicka (India Eisley) – som snart kommer spela en stor roll i det fortsatta kriget mellan vampyrer och Lycans…

Underworld Awakening dundrar vidare i Underworld franchisén och är både högljudd, actionpackad och våldsam. Som en fantasyfilm fungerar den inte så värst bra. Som en regelrätt actionfilm med vampyrer och varulvar tuffar den på ganska bra och personligen gillade jag det lite mer ösiga tempot den här fjärde filmen erbjöd. Med det sagt finns det så klart brister i filmen…

Storyn börjar intressant och ger en twist på Underworld berättelsen, men återgår senare till det gamla vanliga temat som genomsyrat de tre tidigare filmerna – vilket troligtvis är det största problemet jag har med filmen. Jag vet att det Underworld filmerna är vampyrer mot varulvar filmer, men jag tycker att de kunde gott ha provat en ny vinkel för att fräscha upp serien. Jag menar, det är trots allt den fjärde filmen. Effektmässigt är filmen en ren CGI-fest och några praktiska effekter kunde jag inte urskilja. Å andra sidan är det skit samma då filmen kräver just CGI för att genomföra de actionscener som förekommer här.

Hur som helst gillar jag den här bristfälliga fjärde filmen i serien. Den är inte perfekt, men den underhåller gott, vilket är anledningen till att jag rekommenderar den.

Läs gärna H’s motsatta åsikt om filmen också.

No Comments

Underworld: Rise Of The Lycans av J

maj 6th, 2017 | Postad i Action, Film, Skräck/Rysare, Äventyr/Fantasy

Underworld - Rise Of The LycansNågon gång under den mörka medeltiden föder en varulv en mänsklig son i en cell i en vampyrklans fängelsehålor. En av klanens ledare, Viktor (Bill Nighy), bestämmer sig för att skona varelsens liv och ger honom namnet Lucian. Under hans uppväxt tvingas Lucian att transformera andra människor till en ny ras – Lycans; hälften människor, hälften varulvar. Allt eftersom åren går växer Lucian (Michael Sheen) upp till en modig krigare som har inflytande över de andra Lycans och ses som deras ledare samtidigt som han försvarar de aristokratiska vampyrerna under dagtid från de blodtörstiga och smittosamma varulvarna, som inte kan förvandla sig till människor igen.

Utan hans vetskap har Viktor’s dotter, Sonja (Rhona Mitra), och Lucian inlett en kärleksaffär och träffas i hemlighet då och då – vilket skulle ses som en vedervärdig handling bland de andra vampyrerna. När så Lucian transformerar sig själv till en varulv för att rädda Sonja’s liv i ett slag mot varulvarna fängslas han av Viktor och planeras att bli avrättad. Lucian och Sonja gör upp en plan för att fly tillsammans, vilket snart får oanade konsekvenser för båda blodslinjerna…

I Underworld: Rise Of The Lycans har de alltså tagit flashbackscener ifrån den första Underworld och dragit ut det till cirka nittio minuter film. Och det fungerar ganska bra. Faktiskt. Det är hyfsat spännande, blodigt och berättelsen är ganska fängslande. Bill Nighy som ond vampyr är filmens starkaste kort och varje scen han är med i erövrar han fullständigt. Gubben är helt enkelt suverän. Övriga skådespelare (speciellt Michael Sheen) gör även de bra prestationer.

Filmens största problem är just dess story. Har man sett den första filmen vet man precis vad som kommer hända vilket dödar spänningen ganska ordentligt. Filmens känns lite grann som en filler för del fyra i serien, Underworld Awakening, som kom tre år senare. Effektmässigt fungerar filmen för vad den är. CGI-effekterna ser okej ut men jag hade gärna sett lite praktiska effekter också utöver dem.

Hur som helst blev jag ändå överraskad över hur väl filmen ändå fungerar då den berättar en berättelse vi redan har sett i en flashbackscen i den första filmen. Mitt råd är dock att se den här först innan man ser de två första filmerna i serien då det faktiskt är en bra film. Rekommenderas.

Läs gärna H’s recension av filmen också.

No Comments

Underworld: Evolution av J

maj 6th, 2017 | Postad i Action, Film, Skräck/Rysare, Äventyr/Fantasy

Underworld - EvolutionSom jag skrev i min recension av Underworld misstänker jag att gänget bakom den filmen redan visste när de gjorde den att de skulle göra en uppföljare. Tre år efter Underworld släpptes kom således dess uppföljare, Underworld: Evolution, som tar vid precis där den första filmen slutar – vilket medför att vissa spoilers av den första filmen kommer att vara inkluderade i den här recensionen, you have been warned.

Selene (Kate Beckinsale) och Michael (Scott Speedman) är på flykt från vampyrerna. Selene har emellertid avsikt att avslöja sanningen bakom Viktor’s (Bill Nighy) död till den första riktiga vampyren, Marcus (Tony Curran), som hon tror fortfarande hibernerar. Det visar sig dock snart att Marcus redan har vaknat och har för avsikt att befria sin Lycan broder, William, från hans flera hundra år gamla fångenskap. Med kort om tid måste Selene och Michael försöka pussla ihop de sista ledtrådarna för att låsa upp deras blodlinjers hemligheter och sätta stopp för Marcus innan det är för sent…

Så.. Underworld: Evolution. Ska jag vara ärlig tycker jag den här är bättre än den första filmen. Manuset är inte lika välskrivet och det är väldigt många hål i storyn, men det skiter jag i. Filmen är mer actionpackad, mer högljudd, blodigare och har färre dialogscener där twistar ska slängas i ansiktet på tittaren. Med andra ord; God Underhållning. Enda problemet jag har med filmen är att många effekter ser väldigt utdaterade ut tack vare den förlegade CGI-teknologin som används under majoriteten av filmen, vilket bara påvisar att praktiska effekter fungerar så mycket bättre.

Underworld: Evolution är inte en perfekt film och den har en del rätt grova brister på sina ställen, men den underhåller och min åsikt har definitivt förändrats sen jag såg den för första gången; den är bättre än den första, underhållningsmässigt. Jag ger den här filmen en definitiv rekommendation, även om man bör ha sett den första innan.

Läs gärna H’s recension av filmen också.

No Comments

  • Arkivet

  • Senaste kommentarer

  • Tag cloud