Helt Perfekt Glob

The Campaign av H

Snabbrecension av ”The Campaign”: Will Ferrell och han den korta tjocka med skägget kör på i vanliga hjulspår. Nästa.

Megamind av H

Will Ferrell spelar Megamind i den här datoranimerade rullen. Megamind är den blåhudade, storskallade superskurken i MetroCity som till sin egen förvåning lyckas ta kål på stadens superhjälte Metro Man. En del bra skratt i en helt okej familjerulle.
Stor rollista, men det är i princip bara Will Ferrell och David Cross som hörs. Det finns också en liten bonusfilm vid namn ”Button of doom” för den som vill kolla på sånt.

The Other Guys av H

Toppsnutarna Dwayne ”The Rock” Johnson och Samuel Jackson krossar ett halv kvarter när de fångar några småbrottslingar. De hyllas av alla trots att de är historiens drygaste puckon som förstör för mångmiljonbelopp för att stoppa stölden av typ en handväska.

Will Ferrell är ekonomipolis och paras ihop med Marky Mark som blivit degraderad efter att ha skjutit ett baseballproffs av misstag. Marky Mark vill helst av allt ut och ta hand om de stora fallen, medan tönten Ferrell helst sitter och nynnar vid sin dator.

En dag slår det helt över i skallen på The Rock och Sam Jackson, som hoppar till sin död från en skyskrapa för att förfölja en rånarliga. Nu när de är döda gäller det att kliva fram och bli de nya toppoliserna – något Marky Mark gärna vill men inte Ferrell.

Ja, alltså, det är ungefär en vanlig helsjuk Will Ferrell-film men ändå inte. Marky Mark har aldrig gjort en så vrickad rulle, och det är kul att se honom i något så urbota dumt som detta. Ferrell är lika jävla urblåst som vanligt och vissa vändningar och händelser i filmen är nästan rekordvrickat även för honom. Jag hade nog väntat mig mer av en vanlig buddyfilm och blev lite paff när filmen spejsar ut totalt (vilket är ganska ofta) så jag ska nog se om filmen när jag är mer på rätt humör för det är egentligen skitkul. Det här är vad ”Cop Out” borde ha varit, som jag stängde av efter ungefär 10 minuter.

A Night At The Roxbury av J

Steve (Will Ferrell) och Doug Butabi (Chris Kattan) har en dröm tillsammans om att öppna en egen nattklubb som är lika cool och hipp som Roxbury klubben. Det är bara två problem med deras dröm; de är sjukt ocoola och har inte ens varit in på Roxbury klubben en enda gång och dessutom är de helt hjärndöda båda två. Som om inte det vore nog bor de fortfarande hemma och arbetar i en växtbutik som ägs av deras far (Dan Hedaya), som i sin tur försöker att pressa Steve till att gifta sig med Emily (Molly Shannon), dottern till ägaren av den intilliggande lampbutiken.

Jag antar att alla jävlar redan har sett den här filmen, så; den är fortfarande lika kul som den var när den kom. Och den har fortfarande samma klichéeaktiga komedi-slut som alla andra jävla komedier har, men den första halvan är råbra med många gapskratt och en del 90-tals discodunklåtar som väcker gamla goda minnen.

Inte sett den? Nåväl, ta och gör det då. Rekommenderas varmt.. iaf den första halvan av filmen.

Zoolander av H

Såg om Zoolander också, den är fortfarande skitkul. Det finns många grymma repliker och Will Ferrell är helt sjuk i rollen som skurken Mugatu. DVD:n har massor av bra extramaterial också, så knip den här ur reahyllan om ni inte sett den.

.

.

.

Step Brothers av H

En äldre man och kvinna träffas och faller för varandra direkt. De märker att de har så mycket gemensamt – inklusive att de båda har varsin 40-årig son som fortfarande bor kvar hemma. När de flyttar ihop tvingas de två sönerna – Will Ferrell och John C. Reilly – att bli styvbröder. Problemet är att de är ungefär lika vettiga i huvet som två bångstyriga sexåringar.

Har ni sett någon av Ferrells tidigare idiotkomedier så vet ni ungefär vad ni har att vänta er. 90 minuter med två vuxna män som beter sig som bråkiga och gnälliga småbarn. Och det är förstås väldigt underhållande med några sjukt roliga scener, även om filmen inte direkt är legendariskt bra. Klart bättre än Talladega Nights i alla fall. Reilly har jag aldrig riktigt gillat, och det är inte Ferrells bästa framträdande heller, men absurditetsnivån är lagom hög, humorn starkt förpubertal och jag kan tänka mig att vanligt folk tycker det här är bland det sämsta de sett.

Blades Of Glory av H

De två konståkarna Chazz Michael Michaels (Will Ferrell) och Jimmy MacElroy (Jon Heder från Napoleon Dynamite) är bittra fiender på isbanan. Efter en tävling råkar de båda i bråk och blir avstängda från att tävla på livstid. Fyra år senare är de blott spillror av de superstjärnor de en gång var, när Jimmys fanatiska stalker Hector hittar ett kryphål. De är nämligen bara förbjudna att tävla i singelklassen, men som par kan de ändå tävla…

Blades Of Glory är en mycket underhållande komedi med Will Ferrell i högform.

Stranger Than Fiction av H

Skattmasen Harold (Will Ferrell) lever ett välinrutat och exakt liv. Han räknar antalet tandborsttag och vet exakt hur många steg han tar till bussen på morgonen. Hans kafferast är precis 4.7 minuter lång och han lägger sig vid exakt samma minut varje kväll. En morgon när han borstar tänderna börjar han plötsligt höra en berättarröst som beskriver Harolds liv och tankar som i en bok. Samtidigt sitter författarinnan Kay Eiffel (Emma Thompson) och försöker skriva sin senaste bok, som förstås handlar om Harold. En dag när Harold står i busskön hör han plötsligt berättarrösten säga: ”Föga anade han att han snart skulle dö…”

Stranger Than Fiction är en mycket bra film. Den är rolig, dramatisk, sorglig, vacker och allt sånt. Will Ferrell har tidigare försökt sig på drama i bl.a. Melinda Och Melinda, men är långt bättre här. Emma Thompson är suverän, och bara en sån sak att hon går genom större delen av filmen helt utan smink är härligt. Den påminner om I Heart Huckabees, en annan mycket bra film som jag rekommenderar, och båda filmerna har dessutom Dustin Hoffman, bara en sån sak. Andra som dyker upp är Maggie Gyllenhaal och Queen Latifah (som egentligen inte gör nåt speciellt). Soundtracket påminner om Lost In Translations, men inte lika klockrent. Regissören Marc Forster gjorde nyligen Finding Neverland, och har ett antal filmer på gång som jag absolut kommer hålla koll på. I vilket fall tycker jag att du ska se den här mysiga filmen nu direkt.

Jag skulle lägga en trailer här men den visar ju för fan nästan slutet så det blir inget.

Talladega Nights: The Ballad of Ricky Bobby av H

Ricky Bobby (Will Ferrell) och Cal Naughton Jr (John C Reilly) är bästa kompisar sen för alltid. De blir båda racerförare och Ricky blir världsstjärna eftersom han aldrig förlorar ett race, och alltid med hjälp av Cal. Men så kommer fransmannen Jean Girard (Sacha Baron Cohen: Ali G, Borat) och utmanar dem.
Jag såg unrated-versionen av den här filmen, fjorton minuter längre än bioversionen. Jag såg tveklöst en halvtimme som kunde kapas från den här filmen, så jag hoppas det var skämt dom stoppade in. I vilket fall, tycker du att Will Ferrell är rolig så kan du nog underhållas en del av den här filmen. Ni andra tycker nog inte det är särskilt kul. Och Cohen är definitivt ingen anledning att se den här filmen, oavsett vad du tycker om honom.

Curious George av H

Följande recensioner kommer att vara mycket kortfattade eftersom jag har celebert besök från Nya Zealand och således har lite mindre tid att skriva. Ni klarar er nog.

Curious George var ganska tråkig och lite väl barnvänlig. Will Ferrells utlovade dubbla entendres var mycket få och tama. Skippa.